Stor ilska efter högerns stopp för höghastighetståg

Beskedet orsakar oro i flera svenska kommuner. Bland annat i Jönköping, där lokalpolitikerna i flera år har hoppats på att just deras stad ska bli ett nytt järnvägsnav för de nya stam­banorna. Något som också såg ut att bli verklighet när regeringen presenterade sin nationella plan för järnvägsnätet i somras.

– Det här är bedrövligt, konstaterar Mona Forsberg, socialdemokratiskt kommunalråd i Jönköping, innan hon fortsätter:

– För att prata klarspråk så är det här otroligt oansvarigt av högern. Det är ett fruktans­värt sätt att hantera en så viktig fråga på och det ger jättestora konsekvenser. Både för ­bostadsutvecklingen och arbetsmarknaden i regionen.

I Jönköping har kommunen sedan länge avsatt mark för nya bostäder som en del av planeringen av den nya järnvägen. I området Södra Munksjön söder om stadens centrum, där stationen för den nya hög­hastighetsjärnvägen är tänkt att ligga, byggs just nu ­bostäder för 25 000 personer och en halv ­miljon kvadrat­meter ­kommersiella lokaler.

I somras menade Mona Forsberg i ett ­pressmeddelande att kommunen ”har avsatt mark och bara väntat på att få besked så vi kan börja bygga fler ­bostäder på området”.

Vad händer med de här ­bostadsplanerna nu?

– Vi har planerat hela utvecklingsområdet för det här. Vi har redan förberett på hela området där stationen ska ligga. Nu vet vi inte, vågar vi bygga eller inte?, säger Mona Forsberg.

I Tranås mottar det ­moderata kommunalrådet Mats ­Holmstedt beskedet med jämnmod.

– På riksnivå har det alltid varit tydligt att de är emot. Det kommer de att vara så länge det inte finns finansiering, och så som Sverige ser ut idag så kanske pengarna behöver användas till annat. Samtidigt har det redan lagts ner enorma resurser på det här projektet. Jag hade gärna sett något annat, men jag accepterar det, säger han.

I samband med att kommunen skrev under den så kallade Sverigeförhandlingen 2016 förband sig Tranås att bygga bostäder längs med den tänkta järnvägen.

– Vi har inte kunnat planera som i Jönköping. Där har de vetat hur spåret ska komma in, och var en ­eventuell station kommer att ligga, säger Mats Holmstedt.

Stora bostadsplaner berörs

Längs hela den planerade höghastighetsjärnvägen har 100 000 nya bostäder planerats inom Sverigeförhandlingen. Ett projekt som innebär att kommuner som skulle få nya stationer längs det nya tågnätet skulle betala tillbaka genom att bland annat bygga bostäder.

– Nu blir det återigen jätte­besvärligt. Nu ska man i kommunerna utmed de tänkta spåren tvingas anpassa sig efter om det ska bli någon järnväg alls. Jag vet inte för vilken gång i ordningen, säger ­Rikard ­Norman, ansvarig för näringspolitik på branschorganisationen Fastighetsägarna i ­Linköping.

Det är fortfarande oklart om den delen av tågsatsningen som kallas Ostlänken och som ska trafikera Linköping omfattas av de stopp som högerpartierna har avviserat. I en intervju med Norrköpings Tidningar tidigare i veckan sa Helena Gellerman, som skrivit under motionen för Liberalerna, att en ny utredning ska se över hela projektet – inklusive Ostlänken mellan Linköping och Järna. Det är den del av projektet som har kommit längst i planläggningen, och där har bygget redan påbörjats.

Helena Gellerman drog senare tillbaka uttalandet, och när Maria Stockhaus, som skrivit under motionen för Moderaternas del, intervjuades i DN i tisdags uppgav hon att Ostlänken ska genomföras som planerat.

Rikard Norman är nöjd över att Ostlänken trots allt ser ut att bli av. Men menar samtidigt att de många turerna kring det nya järnvägsnätet har påverkat både kommuner och privata företag i hela Östergötland negativt.

– Kommuner och företag har jobbat med det här i tio år. Ett helt decennium av utveckling har legat på paus i väntan på det här projektet. Det här säger något om att Sveriges infrastrukturarbete inte fungerar. Man har stoppat det här projektet gång på gång för att räkna på kostnaderna. Men varje gång man räknar om kommer man fram till att det kommer bli dyrare – helt enkelt för att det blir dyrare att bygga med åren, säger Rikard Norman.

”Genant för Sverige”

Per Bolund, språkrör för Miljöpartiet, tycker att förslaget är både kortsiktigt och sorgligt och kallar det för ”ett enormt slag mot svensk järnväg”. Samtidigt, menar han, är det inte oväntat utan ett mönster som går att skönja i flera moderatledda regeringar genom åren.

– Det första Reinfeldt-­regeringen gjorde var ju att försöka stoppa citybanan i Stockholm och man lyckades stoppa Norrbotniabanan. När man får chansen så lägger man alltid hinder i vägen för ­järnvägsutbyggnader.

Han tror att det här kommer att påverka bilden av Sverige internationellt.

– Sverige kommer att ­hamnat i ett bakvatten vad ­gäller moderna tåglösningar. Man kommer kunna åka höghastighetståg från södra ­Spanien upp till Köpenhamn men därifrån om man ska åka vidare till Sverige blir det bara 120 kilometer i timmen och samma standard vi haft i många årtionden. Det är rätt genant kan jag tycka när människor ­besöker vårt land och vant sig vid en hög standard på järnvägen, säger Per Bolund.

Moderaternas främsta ­argument för att stoppa ­projektet är att det kommer kosta för mycket i förhållande till vilken nytta utbyggandet har. Vad tänker du om det?

– Man håller fast vid en gammal bild. Nu finns ny teknik och Trafikverket har också tittat på att man kan sänka kostnaderna ganska rejält genom att exempelvis använda landbroar som också gör att det går snabbare att bygga. Men så har man också missat att det redan idag är fullt på spåren. Att inte göra något gör bara att det fortsätter med ett järnvägselände som aldrig kommer få ett slut.

Maria Stockhaus (M) har avböjt att kommentera i Dagens ETC.