Det var i höstas som Frida Antbrinks sexåriga son fick diagnoserna adhd och dcd, som påverkar motoriken.

– Då fick vi veta att vi kunde söka vårdbidrag, som man kan få på fyra olika nivåer – en fjärdedels, halvt, tre fjärdedels och helt.

Föräldrar kan söka vårdbidrag om de har ett eller flera barn som är sjuka eller har en funktionsnedsättning, som en hjälp för att täcka extra kostnader som vård, läkemedel, tvätt och slitage av kläder. Utöver det kan man få ett skattefritt merkostnadsbidrag. Antbrink och hennes son beviljades ett halvt bidrag.

– Jag är ensamstående och låginkomsttagare. Tidigare hade jag ett bostadsbidrag på 2 600 kronor, men sedan vårdbidraget beviljades har det sänkts. Det känns ju fel eftersom vårdbidraget ju inte ska gå till föräldrar, de här pengarna är till för min son, som kanske behöver utrustning och som sliter ut kläder och skor väldigt fort.

1 000 kronor sänkt bidrag

Eftersom vårdbidraget ska beskattas och räknas som en inkomst har nu Frida Antbrink fått sitt bostadsbidrag sänkt med tusen kronor i månaden. Det är pengar som gör att hon inte får det att gå ihop varje månad om hon inte använder lite av sin sons vårdbidrag.

– Det är ju de med sämst ekonomi som får sämre vårdbidrag eftersom vårdbidraget räknas som en inkomst. Jag har inga marginaler, jag kan inte spara ihop pengar varje månad.

Samtidigt betonar hon att hon är väldigt tacksam för att vårdbidraget finns, att det har varit en viktig hjälp för hennes son.

– Vi hade inte haft möjlighet att köpa en Ipad till honom utan bidraget, och den hjälper mycket med inlärningen. Men det handlar också om att han sliter ut byxor och skor väldigt snabbt, och det är svårt när man redan har en ansträngd ekonomi. Sedan känns det så klart irriterande att familjer med ordnad ekonomi, som kanske inte behöver vårdbidraget på samma sätt, får ut mer av bidraget.

När Frida Antbrink sedan gick på en adhd-utbildning för föräldrar hörde hon sig för och upptäckte hon att hon inte var ensam.

– Instruktören kände till att det är så här och det var en annan mamma i gruppen som hade råkat ut för samma sak. Det är klart att jag blir arg när det slår så här orättvist.

Vanligare bland ekonomiskt utsatta

Daniel Hellberg har skrivit en rapport om hur vårdbidraget påverkar framtida inkomster på uppdrag av Inspektionen för socialförsäkringen. Han har tittat på vilka grupper som beviljas vårdbidrag. Många är redan socialt utsatta, berättar han.

– Bland de som får vårdbidrag är en högre andel människor socialt och ekonomiskt utsatta än bland resten av befolkningen. Det gäller speciellt bland de som söker vårdbidrag när barnen är i skolåldern. Vid den åldern upptäcks psykiska problem oftare.

Det här problemet är inte heller nytt – redan 2012 lade Gunvor G Ericson (MP) en motion i riksdagen som gick ut på att hon ville ha en översyn för reglerna för vårdbidraget – ”För familjerna blir bidraget plus minus noll”, skrev hon då. Frågan behandlades och fick avslag eftersom det ansågs tillräckligt att merkostnadsdelen av vårdbidraget inte är beskattningsbar.

Idag ligger frågan inte på Gunvor G Ericsons bord och hon hänvisar till Stefan Nilsson (MP), som är suppleant i riksdagens socialutskott. Han vill dock inte heller kommentera att föräldrar får sänkta bostadsbidrag när de beviljas vårdbidrag, eftersom han menar att han skulle behöva lite längre tid för att sätta sig in i frågan.

”Låter ju inte klokt”

Hos Vänsterpartiet tas Frida Antbrinks historia emot med förvåning från både Maj Karlsson, som är suppleant i socialutskottet, och Wiwi-Anne Johansson, som sitter i socialförsäkringsutskottet.

– Det är inte rimligt att de med lägst inkomster inte ska få tillgodogöra sig vårdbidraget fullt ut. Jag har inte uppmärksammat denna orättvisa tidigare, men kommer att jobba för en förändring, säger Wiwi-Anne Johansson till Dagens ETC.

Även Maj Karlsson tycker att det låter mycket märkligt.

– Vi får titta vidare på det, men det låter ju inte helt klokt.