Inrikes.

2018-05-21 09:30
  • Bild: Jonas Ekströmer/Claudio Brescian/TT

Socialförsäkringarna – en dold kassako för staten

Under Alliansens styre gjorde socialförsäkringarna stora överskott varje år. Nu visar nya siffror som Dagens ETC tagit fram att försäkringarna har fortsatt generera överskott även under de rödgröna – totalt handlar det om 79 miljarder kronor de tre senaste åren.

”Det är en dold beskattning”, säger Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker.

Mellan 2006 och 2014 genererade socialförsäkringarna ungefär 300 miljarder kronor i intäkter till statskassan. Socialdemokraterna kritiserade då alliansregeringen för att de försämrade trygghetssystemen, inte minst sjukförsäkringen, samtidigt som de använde överskottet till stora skattesänkningar.

Men även sedan den rödgröna regeringen tog över har socialförsäkringarna levererat ordentliga intäkter till statskassan. De tre senaste åren handlar det om sammanlagt 79 miljarder kronor.

Det visar siffror som Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker på Folksam, har tagit fram åt Dagens ETC. Han menar att de stora årliga överskotten fungerar som en dold beskattning.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Det är inte så att försäkringssystemet inte ska kunna gå plus ett år, men de här ständigt stora överskotten går inte tillbaka in i systemet, utan i stället finansierar det annat. Det har blivit ett sätt att dolt beskatta åtaganden som annars finansierats genom nedskärningar eller höjd skatt, säger han.

Fungerar som ett dragspel

Enligt socialavgiftslagen ska arbetsgivarna genom de sociala avgifterna finansiera trygghetsförsäkringar som sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen.

En del av arbetsgivaravgifterna, den allmänna löneavgiften, behöver dock inte gå tillbaka till socialförsäkringarna. Den fungerar istället som ett dragspel – sänks någon av de andra sociala avgifterna höjs löneavgiften. På så sätt ligger arbetsgivaravgiften på samma nivå år efter år.

Nu står den allmänna löneavgiften för en tredjedel av arbetsgivaravgifterna. Det gör att ännu mer pengar kan gå direkt till statskassan istället för till socialförsäkringssystemet.

– Det man avsätter i löneutrymme till sjukförsäkringen och andra socialförsäkringar bör huvudsakligen gå tillbaka till det medlen avsatts för. Även om det kan behövas viss flexibilitet bör detta vara huvudregeln, säger Kjell Rautio, utredare på LO.

Större andel utanför systemet

I år räknar staten med att arbetsgivaravgifterna totalt ger intäkter på 582 miljarder kronor, av det står den allmänna löneavgiften för 194 miljarder. Därmed ska 388 miljarder gå tillbaka in i socialförsäkringssystemet. Hade den allmänna löneavgiften istället varit i nivå med 2006 års storlek, skulle socialförsäkringssystemet ha fått 556 miljarder kronor.

Omfördelningen av arbetsgivaravgifterna har alltså lett till att socialförsäkringssystemet går miste om 164 miljarder kronor. Håkan Svärdman menar att systemet med den allmänna löneavgiften är problematiskt.

– Alla är med och finansierar försäkringarna, men genom löneavgiften hamnar en allt större andel utanför systemet. Ska medborgarna ha förtroende för systemet måste det vara begripligt, det är det inte nu.

Från början var den allmänna löneavgiften tänkt att finansiera EU-inträdet. Att den nu istället fungerar som en regulator menar Håkan Svärdman på  många sätt är märkligt.

– Även om vi får ner sjuktalen och avgiften till sjukförsäkringen då skulle kunna sänkas, så höjs samtidigt löneavgiften. Arbetsgivaravgiften är konstant. Därmed uppstår inget ökat löne- eller vinstutrymme. Både för arbetstagarna och arbetsgivarna är lägre sjukpenning lönlöst som ekonomisk drivkraft, säger han.

”Besparingar behövs inte”

Samtidigt som både den allmänna löneavgiften och socialförsäkringarna i stort genererat ett överskott till staten, framställs framför allt sjukförsäkringen som ekonomiskt betungande. Det är en anledning till att socialminister Annika Strandhäll menar att sjukpenningtalet måste ner.

Men enligt Håkan Svärdman vore det rimligare att höja avgiften istället för att försöka pressa ner antalet sjukdagar, om det finns ett brett folkligt stöd för dagens sjukförsäkring.

– Eftersom systemet som helhet gör ett så stort överskott vore det mest logiska att sänka löneavgiften och höja den andel som ska gå till sjukförsäkringen. Annars finns risken att underskottet blir ett argument för att skärpa reglerna och göra besparingar i sjukförsäkringen, när det egentligen inte önskas av arbetstagarna, säger Håkan Svärdman.

Också Kjell Rautio menar att det är uppenbart att det finns utrymme att förbättra sjukförsäkringen, snarare än tvärtom.

– Vi har råd att till exempel göra arbetsförmågeprövningen rimligare, förstärka det förebyggande arbetet för att motverka ohälsa och bevilja sjukersättning i högre grad. Det saknas inte renoveringsbehov i sjukförsäkringen, säger han.

Läs vidare på nästa sida: Fakta om socialförsäkringarna

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första månaden. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter