BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Samma diskussion pågår i grannlandet Norge, men där handlar det snarare om att vinst och kommersiella aktörer ska förbjudas helt. Linn Herning, som är vice ordförande för den norska paraplyorganisationen For velferdstaten, menar att de svenska Socialdemokraterna måste våga sätta ner foten och ta diskussionen på en principiell nivå istället.

I maj 2015 kom hennes bok Välfärdsprofitörerna ut. I Norge har titeln efter det blivit synonym med någon som driver välfärdstjänster med målet att tjäna pengar. I boken, som bygger på For velferdstatens reserach i ämnet sedan 2010, kartlägger hon vilka det är som tjänat grova pengar på att driva välfärd i privat regi men med statlig finansiering. 

– Man kan säga att det är en populärvetenskaplig version av Reepalu-utredning, förklarar hon skämtsamt. 

Att Linn Herning skrivit en bok om just välfärdsprofitörer är ingen slump. Till For velferdstaten hittade hon genom sitt engagemang i den norska grenen av Attacrörelsen. Där jobbade hon med internationell handel och skatteparadis. Hon har också studerat ekonomisk historia med fokus på statliga bolag och förändringar i deras ägandestrukturer. 

En tankesmedja för välfärden

For velferdsstaten grundades 1999 av sex norska fackföreningar och har sedan dess växt. I dag är det en sammanslutning av många olika typer av föreningar, allt från studentföreningar till pensionärsditon återfinns i organisationen. 

– Vi arbetar väldigt tätt med arbetarrörelsen och fackföreningarna. Vi håller till exempel utbildning för deras förtroendevalda. Men vi arbetar också med konkreta frågor. Om en kommun funderar på att privatisera något, då hjälper vi till med argument emot.

Vinster en ny debatt

I Norge är frågan om vinster i välfärden ny i den politiska debatten, även om fenomenet mer eller mindre har existerat lika länge som i Sverige. 

– Jag tror att min bok gav en tolkningsram till vinstfenomenet i Norge. Innan den kom hade vissa enstaka fall uppmärksammats som visat hur det ser ut i välfärdsbranschen, men det jag gjorde var en systematisk genomgång som visade att det är en mycket större fråga, och handlar om mer pengar än vad folk i gemen tror, säger hon. 

I Norge är det idag förbjudet att ta ut någon vinst inom skolan, men privata aktörer tillåts. Vinster är däremot tillåtna inom bland annat barnomsorg och äldrevård. Linn Herning berättar att debatten om vinsterna skiljer sig mellan Sverige och Norge. Medan vi i Sverige har fokuserat på det faktum att det är riskkapitalister som driver företagen och att det är vad som utgör problemet, handlar den norska debatten snarare om vinsten i sig. 

– I Norge har diskussionens brytpunkt legat vid "profit" eller "non profit". Vi i For velferdsstaten har till exempel sagt att det är okej med ideella aktörer, alltså de som inte är där för vinsten. Det har gjort att vi har satt skiljelinjerna i debatten på ett annat ställe än i Sverige. Det gör också att de förslag som kommer fram som en lösning i Norge blir annorlunda än de svenska. 

Svensk borgerlighet "mer aggressiv"

Till skillnad från i Sverige så styrs Norge av en borgerlig regering, bestående av de klassiska högerpartierna Højre, Venstre och Kristelig Folkeparti samt det främlingsfientliga Fremskrittspartiet. Dock skiljer sig inriktningen hos den norska borgerligheten från den svenska, menar Linn Herning. Till exempel var det Højre som klubbade igenom förbudet för vinster i skolan, som en kompromiss för att kunna öppna utpp för konkurrensutsättning. 

Den svenska borgerligheten är mer aggressiv i frågan om privatiseringar än den norska. 

Vad tycker du om den svenska regeringens utredning om vinster i välfärden?

– Jag tycker den lägger fram ett dåligt förslag. Det är extremt svårt att driva det förslaget rent politiskt. I Norge har vi försökt att tillåta aktiebolag men förbjuda vinst, vilket inte fungerat speciellt bra. Det Reepalu föreslår är att tillåta privata bolag men begränsa deras vinst, utifrån en komplicerad lagstiftning. Jag är rädd att det kommer bli ett regelverk som är svårt att använda och att få företagen att efterleva. 

Ris och ros till Reepalu

I Reepalus utredning finns ett stycke där den norska modellen utreds och framhålls som ett bra exempel på hur man kan kombinera vinstförbud men inte begränsa valfriheten. Men Linn Herning håller inte med utredaren. 

– Det som skrivs handlar bara om hur det är tänkt att fungera – inte hur det faktiskt fungerar. Vår slutsats, efter att ha jobbat med den här frågan under lång tid, är att det här systemet inte har fungerat, slår Linn Herning fast. 

Linn Herning riktar också skarp kritik mot det konkreta förslag som läggs fram av utredningen. 

– Jag förstår inte utredningens förslag. Jag har försökt att greppa det här med operativt kapital, men man måste nästan vara en revisor för att förstå vad som menas. Det gör att det blir väldigt svårt att kommunicera det här till allmänheten, säger hon. 

Men allt är inte dåligt med den utredning som Reepalu presenterat, menar Linn Herning.

– Det är bra att den poängterar att det är vinstjakten som är det viktiga i frågan och det som behöver begränsas. Man hade lätt kunnat falla i fällan om att börja prata om kvalitets- och bemanningskrav istället för vinst. 

För att klara av att vinna frågan om vinsterna tror Linn Herning att de svenska socialdemokraterna måste våga ta en mer principiell diskussion. 

– Våga ta striden. Detta handlar om så grundläggande principer kring välfärden att om man bara tar det halvvägs och oprincipiellt så tror jag inte man klarar av att förklara för folk varför den är viktigt. Det är ju en fråga som har ett mycket större stöd bland befolkningen än vad socialdemokratin har bland väljare. Frågan är en väljarmagnet, men då måste man göra det på ett principiellt sätt. Annars spelar man på borglighetens premisser.