Smygbesparingar – en hälsorisk för välfärdsarbetare

Tankesmedjan Balans har gått igenom budgetarna för 2018 i alla Sveriges 290 kommuner. Granskningen visar att resurserna till välfärden minskar i 9 av 10 kommuner i år utan att kraven i verksamheterna minskar. Men sparkraven presenteras inte som nedskärningar, utan smygs in som satsningar i budgetarna, skriver två företrädare för tankesmedjan i en debattartikel i tidningen Arbetet.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Tre metoder

I granskningen framträder tre metoder kommunerna använder för att föra in odefinierade sparkrav; krav på effektivisering, för låg kompensation för ökande kostnader och att ignorera tidigare underskott i verksamheten.

När en kommun bestämmer att de befintliga verksamheterna ska kosta mindre, utan att säga hur det ska gå till, innebär det att besluten om besparingar delegeras nedåt, och att problemen som kommunfullmäktige skapat måste lösas närmare verksamheterna där möjligheterna till besparingar är små.

I slutändan innebär det att mer jobb måste utföras på samma tid eller av färre anställda.

Detta riskerar att öka de redan stora problemen med stress och stressrelaterade sjukdomar inom välfärdsyrkena, inte minst inom i skola, förskola, vård och omsorg som redan tillhör de yrken som är värst drabbade av stress och psykisk ohälsa, skriver debattörerna.