Inrikes.

2019-01-28 08:56
  • 4,4 miljarder kronor – det blir regeringens present till Sveriges rika män när värnskatten slopas. TT/Bilden är ett montage.
    4,4 miljarder kronor – det blir regeringens present till Sveriges rika män när värnskatten slopas.
  • Medelålders män i välbärgade storstadsområden är de stora vinnarna när värnskatten slopas. I Dorotea hade ingen kvinna en årsinkomst över 625 000 kronor (2016).  Bild: Bertil Ericson/tt, Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT, Janerik Henriksson/tt och Hasse Holmberg/TT
    Medelålders män i välbärgade storstadsområden är de stora vinnarna när värnskatten slopas. I Dorotea hade ingen kvinna en årsinkomst över 625 000 kronor (2016).
  • ”Att slopa värnskatten är negativt ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Det ger ökade inkomstskillnader mellan kvinnor och män och minskade möjlig-heter att utjämna skillnaderna”, säger LO-ekonomen Åsa-Pia Järliden Bergström. Bild: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
    ”Att slopa värnskatten är negativt ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Det ger ökade inkomstskillnader mellan kvinnor och män och minskade möjlig-heter att utjämna skillnaderna”, säger LO-ekonomen Åsa-Pia Järliden Bergström.
Puffetikett
Dagens ETC

Slopad värnskatt – Löfvens gåva till rika män i Danderyd

Här är regeringens present till Sveriges rika män – 4,4 ­miljarder kronor.

När värnskatten slopas är vinnarna medelåldersmän i storstadskommuner som Danderyd och Täby medan kvinnor i glesbygden är dubbla förlorare.

Stefan Löfven säger sig föra en feministisk politik, men när han sänker skatterna för de redan rika är det ett slag mot kvinnor. När värnskatten slopas är det medelålders män i Danderyd som är de stora vinnarna. Där betalar mer än varannan man mellan 40 och 64 år värnskatt och var tredje Danderydskvinna i samma åldersgrupp betalar värnskatt, visar Dagens ETC:s bearbetning av SCB:s statistik.

Samtidigt finns det delar av landet där nästan ingen tjänar tillräckligt mycket för att betala den extra inkomstskatten. I kommunerna Munkfors och Dorotea finns det inte en enda kvinna som ligger över brytpunkten för värnskatt.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

–  Att slopa värnskatten är negativt ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Det ger ökade inkomstskillnader mellan kvinnor och män och minskade möjligheter att utjämna skillnaderna, säger LO-ekonomen Åsa-Pia Järliden Bergström.

Hon tycker inte att den skattepolitik som Stefan Löfven annonserat rimmar med en feministisk agenda.

– Just de förslagen rimmar väldigt illa med en feministisk politik. De måste ju kompletteras med andra åtgärder. Öka resurserna till kommunerna, förbättra våra gemensamma inkomstförsäkringar och höj kapitalinkomstskatten för att det ska bli en feministiskt politik. Det är min syn på det. Det här programmet är inte färdigt, säger hon.

4,4 miljarder till de rikaste

Att slopa värnskatten kostar staten 5,6 miljarder kronor. Enligt de senast tillgängliga siffrorna betalade män sammanlagt 4,4 miljarder av den summan och kvinnor 1,2 miljarder kronor. För en person som tjänar 60 000 kronor sänks skatten med 71 kronor i månaden. Den som tjänar 100 000 får minskad skatt med 2 071 kronor varje månad.

Men på grund av lägre löner får många kvinnor inte ta del av skattesänkningen och därtill är priset för minskade skatteintäkter till samhället generellt högre för landets kvinnor än för männen.

– Kvinnor tar i större utsträckning emot pengar från det offentliga. Man kan se det från båda håll. När staten får mindre resurser att satsa på välfärden blir inkomstomfördelningen mindre i båda ändar, så att säga. Eftersom kvinnor lever längre än män utnyttjar de också socialförsäkringssystemet i större utsträckning än män, säger Åsa-Pia Järliden Bergström.

”Negativt för jämställdheten”

Dagens ETC har sökt finansminister Magdalena Andersson för en kommentar, men hon hälsar via sin pressekreterare att det är för tidigt att kommentera regeringens kommande politik. Carina Ohlsson, ordförande för S-kvinnor, har dock sin syn på slopandet av värnskatten klar.

– Det är negativt både för jämställdhet och jämlikhet, säger hon.

Carina Ohlsson satt som adjungerande ledamot i Socialdemokraternas verkställande utskott under förhandlingarna med Centerpartiet och Liberalerna. Det innebär att hon hade insyn och rätt att uttala sig, men inte rösträtt.

– Det är klart att det finns saker i 73-punktsprogrammet som vi absolut inte skulle välja om vi hade en socialdemokratisk majoritet, eller en majoritet tillsammans med V och MP. Men när det inte är möjligt får man fundera på vad som är det bäst i den situationen som är. Då tycker vi i S-kvinnor att avtalet med C och L ändå är den bästa lösningen, säger hon.

I januariavtalet står det uttryckligen att klyftorna i samhället är ett problem och att partierna vill minska dem. Men Åsa-Pia Järliden Bergström säger att hon känner en farhåga när hon ser de konkreta förslagen som gäller skatter.

– Det är ju inte de förslagen som brukar lyftas när man ska minska klyftorna, och man presenterar inte några förslag för att nå just det målet. Då finns det en risk att man hamnar i ett mer nyliberalt sätt att tänka, att klyftorna ska minska genom att det ska löna sig att arbeta. Det är en politik som vi utifrån ett LO-perspektiv kritiserat länge, säger hon.

Läs vidare på nästa sida: Vinnarna och förlorarna på slopad värnskatt

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Löften om skattesänkningar

I regeringsförklaringen meddelande Stefan Löfven att värnskatten slopas. Enligt januariavtalet ska den tas bort 1 januari 2020. I januariavtalet står det också att partierna har som mål att färre personer ska betala statlig inkomstskatt.

Värnskatten

Alla som har en inkomst ska betala kommunal skatt. De som har en inkomst på mer än 504 400 kronor betalar även en statlig inkomstskatt på 20 procent. Skatten tas ut på den del av inkomsten som överstiger gränsen. Den som har en inkomst på mer än 703 000 kronor betalar ytterligare fem procentenheter (den så kallade värnskatten) i statlig inkomstskatt, det vill säga sammanlagt 25 procent.

Källa: Skatteverket, siffrorna gäller inkomståret 2019