Dagens ETC granskar.

2021-06-03 08:22
  • Enligt Morgan Johansson har migrationsdomstolarna tillgång till all information för att kunna döma rättssäkert mot kurderna – men en undersökning visar att det inte stämmer.  Bild: Fredrik Sandberg/TT
    Enligt Morgan Johansson har migrationsdomstolarna tillgång till all information för att kunna döma rättssäkert mot kurderna – men en undersökning visar att det inte stämmer.
  • Säpochefen Klas Friberg förnekar samarbete med turkiska staten.  Bild: Lars Pehrson/SvD/TT
    Säpochefen Klas Friberg förnekar samarbete med turkiska staten.
  • Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT
  • Advokat Terfa Nisébini efterfrågar en oberoende kommission som kan granska Säpos underlag, och vill även att regeringen öppnar ögonen för problemen. Bild: Mirlex advokatbyrå
    Advokat Terfa Nisébini efterfrågar en oberoende kommission som kan granska Säpos underlag, och vill även att regeringen öppnar ögonen för problemen.
  • Linda Westerlund Snecker (V) har aldrig hört Säpo tala om kurdiska PKK som ett hot mot Sverige  – trots det uppehåller sig Säpo vid ett PKK-spår.  Bild: Henrik Montgomery/TT
    Linda Westerlund Snecker (V) har aldrig hört Säpo tala om kurdiska PKK som ett hot mot Sverige – trots det uppehåller sig Säpo vid ett PKK-spår. 
  • Turkiets president Recep Tayyip  Erdogan.  Bild: Mustafa Kamaci/AP
    Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. 
Puffetikett
Dagens ETC

Säpo vägrar ge information om anklagelser mot kurder

Säpos och Migrationsverkets utvisningsprocesser mot kurder är rättssäkra, enligt Morgan Johansson (S). Men i själva verket saknar berörda migrationsdomstolar ibland grundläggande information – och går ändå på Säpos linje.

”Regeringen måste få upp ögonen för problematiken”, säger advokat Terfa Nisébini som är ombud i flera av utvisningsärendena. 

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Prenumerera digitalt

Från

39 kr

Beställ här!

Beställ senast 26 september så får du en hel månad för bara 39 kronor. Avsluta när du vill.

Prenumerera på papper

Från

327 kr

Beställ här!

Få tidningen både på papper och digitalt. Betala per månad.

Migrationsverkets utvisningsprocesser mot vänsterpolitiska kurder får fortsatt kritik för bristande rättssäkerhet och allvarliga konsekvenser för de drabbade. I hittills 38 kända fall riskerar kurder att tvingas ut ur landet sedan svenska Säpo stämplat dem som säker-

hetshot. De anklagade svär sig oskyldiga – och får inte se anklagelserna och försvara sig mot dem, eftersom Säpo har sekretessbelagt informationen.

Ministerns uppgift stämmer ej

I en riksdagsdebatt i förra veckan hänvisade riksdagsledamot Ilona Szatmari Waldau (V) till ett av de utvisningsärenden Dagens ETC uppmärksammat, och bad om klargöranden från justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).

– Jag vill försäkra allmänheten om att ordningen vi har bygger på en grundläggande rättssäkerhet. Man utvisar aldrig människor bara för vad de tycker, utan det finns annan information i botten, sa

Morgan Johansson, och tillade:

– Det är också så att dessa ärenden prövas i domstol, som har tillgång till all den information som man behöver ha för att kunna göra en bedömning om huruvida en individ utgör ett säkerhetshot.

Advokat Terfa Nisébini är juridiskt ombud för flera av de kurder som riskerar utvisning. Även hon har nekats ta del av Säpos information. När Terfa Nisébini gjort egna efterforskningar har hon upptäckt att vissa domstolar också har saknat informationen – tvärt emot vad Morgan Johansson försäkrade.

– Jag har mottagit ett avslagsbesked från förvaltningsrätten, i ett ärende i de här säkerhetsmålen. Rådmannen där sa att de hade precis samma underlag som Migrationsverket har, vilket innebär att det varit Säpos korta yttranden, där det inte framgår mycket mer än Säpos ställningstagande, säger Terfa Nisébini till Dagens ETC.

Men i ett av hennes egna ärenden har Migrationsverket tagit del av en bilaga från Säpo, som man inte har velat lämna ut. Med andra ord ser informationstillgången olika ut från ärende till ärende, i domstolen.

”Oberoende granskning”

Terfa Nisébini tycker att ärendena med de 38 kurderna står långt ifrån de rättsprinciper som annars är starka i det svenska samhället.

– Den anklagade får inte veta exakt vad den är anklagad för. Det finns ingen konkretisering till vad, när, hur eller vilken bevisning som åberopas. Misstanken som finns är alltså inte redovisad för den enskilde eller för dennes ombud, trots att beviskravet vanligtvis är högt ställt i brottmål, säger hon.

De utvisningshotade och deras anhöriga lider av växande frustration och vånda. Ärendena har också gett upphov till en misstro mot rättssamhället, när hela familjer riskerar få sina liv slagna i spillror.

Terfa Nisébini har själv inte fått någon klarhet i huruvida Säpos stämplingar vilar på att de drabbade kurderna anses ha brutit mot utlänningslagen eller mot den nya aktiverade terrorlagstiftningen.

– När vi jurister pratar oss emellan tror alla att detta är på grund av den nya terrorlagen. Men samtidigt är de drabbade kurderna inte dömda för någonting, inte heller åtalade eller misstänkta för någonting, och har flera gånger inte heller tagits in på förhör av Säpo.

– Regeringen måste få upp ögonen för problematiken. Det måste arbetas fram ett arbetssätt som möjliggör en oberoende granskning av Säpos underlag, säger Terfa Nisébini. 

Säpo pressades med frågor

Sedan Säpo blev en egen myndighet 2015 finns det ett parlamentariskt insynsråd med en representant från varje riksdagsparti, som ska hållas uppdaterade om verksamheten. Deltagarna är förbjudna att dela med sig av sekretessbelagd information.

Insynsrådets senaste möte ägde rum i måndags. Riksdagsledamot Linda Westerlund Snecker (V) sitter i rådet och lyfte då på ett gemensamt initiativ med Liberalerna frågan om de utvisningshotade kurderna, i en fråga till Säpochefen Klas Friberg.

– Enligt Säpo är kurderna kopplade till någon form av terrororganisation. Det är uppenbart att man gör en PKK-koppling. Men om det finns så många från den kurdiska diasporan som är ett säkerhetshot, varför väcks det då inte åtal? Så att man kan få en fällande dom och utvisning? I sådana fall går det rätt och riktigt till, men om man bara hänvisar till rikets säkerhet, det är då rättsosäkerheten börjar, säger Linda Westerlund Snecker.

Säpos uppdrag är att bevaka miljöer som hotar det svenska samhället och det demokratiska statsskicket. Linda Westerlund Snecker har suttit i insynsrådet sedan dess tillblivelse och säger sig aldrig ha hört Säpo tala om den kurdiska PKK-rörelsen, som legat i väpnad konflikt med Turkiet sedan 1984, som ett hot mot Sverige.

– Jag har inte sett det i någon årsredovisning eller i något samtal vi haft. Men man hänvisar till att PKK står på EU:s lista över terrororganisationer och därför är det ett hot. Det tycker jag klingar illa. Om vi inte kan sätta in PKK i en miljö, är det då ett hot mot Sverige?

Säpo: Inget samarbete

Allt fler röster har börjat misstänka att det är påverkanspolitiska anklagelser från den turkiska Erdoganregimen som gjort att en så specifik grupp – kurdiska Erdogankritiker – har fått problem med både Säpo och Migrationsverket.

Liberalernas Lennart Gabrielsson som också ingår i Säpos insynsråd frågade under måndagens möte om man från Sveriges håll har något säkerhetssamarbete med Turkiet. Det förnekades av Säpochefen Klas Friberg.

– Det finns inte något samarbete med den turkiska staten och säkerhetspolisen, så uppfattade jag svaret, säger Lennart Gabrielsson.

Ett sådant svar strider mot uppgifter Dagens ETC fått från flera källor. Det förefaller till och med orimligt, med tanke på att Sverige velat ha information om svenska IS-sympatisörer som många gånger rest via Turkiet, och att Turkiet flera gånger även arresterat svenska IS-resenärer.

Återstår då, varför Migrationsverket i slutändan så enkelt kan följa Säpos rekommendationer om utvisning, trots det svajiga informationsunderlaget och rättsosäkerheten?

Riksdagsledamot Fredrik Malm (L) sitter i Migrationsverkets insynsråd och han tror det handlar om både bristande resurser och en beteendeförändring efter det IS-inspirerade terrordådet i Stockholm 2017.

– Migrationsverket har varken resurser eller sakkompetens att göra egna underrättelseutredningar. Jag förmodar att man inte heller vill överpröva Säpos bedömningar om det sedan visar sig att en person begår brott i Sverige. Som exempel kan nämnas Rakhmat Akilov som hade utvisningsbeslut och var efterlyst, men ändå stannade kvar i landet.

Säpos jakt på kurder

Hittills finns det 38 kända fall där kurder som bor i Sverige riskerar utvisning, till följd av att Säpo anklagat dem eller deras partners för att vara hot mot rikets säkerhet. Ingen är brottsmisstänkt eller har åtalats till följd av anklagelserna.

Majoriteten av de anklagade har förhörts av Säpo. Samtliga som Dagens ETC har talat med säger att de fått frågor om eventuella sympatier för den kurdiska PKK-rörelsen, som är terrorstämplad av EU och Nato, samt om sympatier för det kurdiska självstyrda området i nordöstra Syrien.

Det till synes enda som förenar de utvisningshotade kurderna är att de sympatiserar med den prokurdiska oppositionen i Turkiet, samt att de eller deras partners varit framträdande kritiker av den turkiska Erdogan-regimen.