Den internationella säkerhetsjätten G4S anklagas för att bidra till Israels ockupation av Västbanken. Samtidigt ansvarar bolaget för säkerheten på bland annat riksdagen – något som möter hård kritik.
– Israels ockupation är i strid med internationell rätt och företag som samverkar med Israel i det brottet borde uteslutas i samband med offentliga upphandlingar, säger Ardalan Shekarabi.
Dansk-brittiskägda G4S är världens största säkerhetsföretag, med 657 000 anställda i 125 länder. Men en del av bolagets verksamhet är mycket kontroversiell. I de fängelser på det av Israel ockuperade Västbanken som G4S bevakar utsätts enligt Unicef fångar för systematiska övergrepp.
I dessa fängelser, som enligt uppgifter från G4S har sammanlagt 20 000 fångar, finns 196 barn mellan 14 och 18 år. 1 333 palestinier sitter fängslade för att ha försökt ta sig in i Israel illegalt. G4S förser även militära gränsstationer längs Israels mur på Västbanken med tjänster och utrustning, som apparatur för bagage- och kroppsscanning.
Bidrar till förtryck av palestinier
I en kampanj i juni i år hävdade bland andra den sydafrikanske tidigare ärkebiskopen och antiapartheidkämpen Desmond Tutu, filosofen Noam Chomsky, regissören Mike Leigh och flera brittiska parlamentsledamöter att G4S bidrar till brott mot internationell lag och förtryck av palestinier.
Parallellt med detta anlitas vaktbolaget av en mängd aktörer i Sverige – från Rikspolisstyrelsen till kyrkor, landsting, bostadsbolag – och riksdagen. 50 skyddsvakter från G4S bevakar riksdagshuset sedan bolaget vann upphandlingen 2011.
Ardalan Shekarabi, riksdagsledamot för Socialdemokraterna, är kritisk.
– På samma sätt som man ställer krav på företag i upphandlingar om att de ska respektera arbetsrättsliga konventioner är det självklart att man ska kunna kräva att de också respekterar internationell rätt, säger Ardalan Shekarabi till Dagens ETC.
– Israels ockupation är i strid med internationell rätt och företag som samverkar med Israel i det brottet borde uteslutas i samband med offentliga upphandlingar.
”Följer inte mänskliga rättigheter”
Även Gunvor G Ericson, riksdagsledamot för Miljöpartiet, är kritisk mot samarbetet.
– G4S följer uppenbarligen inte mänskliga rättigheter fullt ut. Vid kommande upphandlingar finns det anledning att vara tydlig med att de företag som anlitas ska göra det. Upphandlingspolicyn ska stämma överens med de signaler som vi ger i andra sammanhang, att man ska bidra till en hållbar samhällsutveckling, säger Gunvor G Ericson.
”Planerar inte säga upp avtalet”
Riksdagens avtal med G4S tecknades 2011 och löper fram till 2015.
– Vi har strikt följt de förordningar som finns när det gäller upphandlingar, säger Göran Forsell, säkerhetsrådgivare på riksdagsförvaltningen.
Han säger att företags verksamhet utomlands inte är en del av dessa förordningar.
– De utvärderingskriterierna finns inte med. Vi har upphandlat på vanligt sätt.
Enligt Sylvia Lantz, upphandlingsspecialist på riksdagsförvaltningen, har de som skötte avtalet med G4S slutat. Huruvida det då varit några diskussioner om företagets verksamhet i Israel kan hon alltså inte kommentera.
– Det går ju att ställa etiska krav i samband med upphandlingar. Att säga upp avtalet med G4S i förtid på grund av detta finns det inga planer på, säger hon.
Kyrkan bröt samarbete
Förra året bröt Svenska Kyrkan i Umeå sitt samarbete med säkerhetsföretaget. Lisa Tegby, kyrkoherde i Umeå, sa då till Sveriges Radio Studio ett att hon baserar det beslutet på en FN-rapport från 2012 som uppmanar till bojkott av företag som drar ekonomisk vinning av bosättningarna på Västbanken.
I början av förra veckan blev G4S lokaler och fordon i Stockholmsområdet utsatta för skadegörelse. Enligt Aftonbladet ska bland annat ordet ”Palestine” ha spejats på företagets huvudkontor i Stadshagen.
På hemsidan motkraft.net publicerades ett brev, där några anonyma personer tog på sig attackerna. ”Vi uppmanar alla företag som har kontrakt med G4S att avbryta dessa omedelbart”, stod bland annat i brevet. Aftonbladet uppger att säkerhetsföretaget inte vill kommentera motivet eller huruvida attacken var samordnad.
