Få svenska sjukvårdsministrar blir en världsnyhet när de tillträder. Elisabet Lann (KD) är ett undantag, tack vare kollapsen på första pressträffen inför rullande kameror. När hon nu står inför journalister på rikstinget i Linköping är det en envis hosta hon kämpar mot, när hon berättar om vårdpolitiken partiet ska gå till val på. Men budskapet går fram.

– Vi ser att de reformer vi genomför får effekt, säger Elisabet Lann.

Åtskilliga minuter ägnas åt uppdaterad statistik över vårdköerna. Hon ursäktar sig för ”sifferbingo”, men viljan att sätta bilden av att trenden med växande köer är bruten och färre nu väntar på vård är tydlig.

Under valrörelsen 2022 gick KD hårt fram i vårddebatten. Vårdköerna var S-ledaren Magdalena Anderssons köer, slog KD-ledaren Ebba Busch fast. Det blev maktskifte och KD fick ansvar för vårdfrågorna i regeringen – och motvinden blev rejäl. Först haglade varslen av vårdanställda när regionerna kämpade mot skenande kostnader i inflationens spår. Sedan misslyckades partiet att få stöd för sitt främsta krav – att skrota regionerna och förstatliga sjukvården.

Kritiken från facket

Men nu anser sig KD alltså ha resultat att visa upp. På tre områden har operationsköer kapats rejält: grå starr, höftleder och framfall. Här har regeringen skjutit till pengar för särskilda insatser.


Från Vårdförbundet har insatserna kritiserats för att vara kortsiktiga. Visst kan man beta av köer tillfälligt genom att låta personalen jobba extra helger, men ska man göra något åt väntetiderna permanent, då gäller det att långsiktigt trygga bra villkor för dem som som ska göra jobbet, anser de. 

Elisabet Lann invänder mot kritiken.

– Det här är en tidsbegränsad satsning som staten tar hela kostnaden för. Det är inte hållbart att göra för all framtid, utan det handlar om att jobba bort köer som blivit så orimligt långa att människor fått sätta livet på paus, säger hon.

På lördagen slog rikstinget fast att slutmålet är att skrota de 21 regionerna och förstatliga vården. Men också att i väntan på det nalla på det regionala självstyret redan nästa mandatperiod. Ett nationellt basutbud av akutsjukvård som reglerar vilken vård som ska erbjudas. Innan detta finns på plats ska en stopplag förbjuda regionerna från att lägga ner akutsjukhus. Under mandatperioden har sjukhuset i Sollefteå och intensivvårdsavdelningen i Ljungby lagts ner. Inte okej, enligt partiet.

Regionerna har inte fått de tillskott från staten som de ansåg krävdes för att undvika nedskärningar. Vilket ansvar har regeringen för nedläggningarna?

– Det är en märklig syn att staten ska skjuta till de pengar som regionerna behöver. Det är regionerna som har det lagstadgade ansvaret och som har beskattningsrätt för att finansiera vården. Sedan kan staten skjuta till pengar för vissa reformer, för att få vissa effekter, säger Elisabet Lann.

Ni fick inte stöd att förstatliga vården – vad talar för att ni får stöd för en stopplag?

– Jag tror att alla partier är medvetna om att både profession och patientföreningar efterfrågar mycket mer tydlig statlig styrning. Så det trycket är ganska hårt.