Politikerna tävlar med varandra om hårdare tag mot gängkriminella i partiledardebatter och sociala medier. Samtidigt har rekordmånga kvinnor dödats av män i deras närhet i år.
– Kvinnors liv värdesätts inte på samma sätt som mäns liv, säger Olga Persson, ordförande för Unizon.
Hon efterlyser att politikerna vågar ställa sig på kvinnornas sida.
Hittills i år: 12 kvinnor som ska ha mördats av en närstående - jämfört med 14 kvinnor under hela förra året. Ändå blir våldet mot kvinnor ingen valfråga. Oacceptabelt, enligt Unizons ordförande Olga Persson.
– Brott mot kvinnor ses inte som en fråga om lag, rätt och trygghet, säger hon.
– Det är den tragiska sanningen när vi tittar på uppmärksamheten som den här frågan får i politiska debatter i tv och på den högsta politiska agendan. Det är alltid andra frågor som prioriteras.
Enligt SVT:s valundersökning var jämställdhet den tredje viktigaste frågan för väljarna i senaste valet.
– Att mäns våld mot kvinnor inte prioriteras högre är en missbedömning av vad allmänheten faktiskt bryr sig om. Det är är en fråga som engagerar väldigt många människor. Såklart mest kvinnor och unga, men kvinnor utgör ju hälften av väljarkåren, säger Olga Persson.
”Skitdåliga förslag”
Dagens ETC har tidigare rapporterar att ovanligt många kvinnor har fallit offer för vad som misstänks var mord begångna av en partner eller expartner i år. Jenny Westerstrand, ordförande för Roks, tror att tystnaden från politiskt håll beror på att de fått slut på saker att säga. Förra året presenterade regeringen ett 99-punktsprogram mot mäns våld. En omdiskuterad utredning om nya regler för skyddat boende har också lagts fram och väntar nu på att bli lagförslag.
– Nu har de lagt alla förslag på bordet, förslagen är skitdåliga och nu bara sitter politikerna och väntar, säger Jenny Westerstrand.
Både Roks och Unizon anser att frågan om att få våldsamma män dömda är en av de viktigaste sakerna att driva politiskt för att stoppa mäns dödliga våld.
– Jag tror på straff men inte nödvändigtvis på långa straff, för de kommer inte att utdömas. Utan en effektiv rättsordning som lagför männen, för att det faktiskt inte ska vara fritt fram för dem. Det är ju det idag, det utövas så fruktansvärt mycket våld som aldrig bestraffas, säger Jenny Westerstrand.
Koppla våldet till kön
Olga Persson säger att fler förövare måste hållas ansvariga av rättssamhället.
– Där ingår att barns tvångsumgänge med våldsamma pappor måste upphöra. Svensk domstol dömer barn till att tvingas träffa pappor som dömts för misshandel. Det är en faktor som möjliggör att våld fortsätter år ut och år in, säger hon.
Båda lyfter också också kvinnojourernas framtid.
– Kvinno- och tjejjourernas förutsättningar att verka i en väldigt sönderprivatiserad välfärdsstat är livsavgörande. Och att våga ställa sig på kvinnors och barns sida i den här situationen. Det går inte att hålla sig neutral, säger Olga Persson.
Jenny Westerstrand vill se en satsning på att återigen koppla våldet till kön, och säger att det behövs en fri och självständig kvinnojoursrörelse.
– Kvinnor vågar inte lämna i dag för man hamnar i ett ofattbart trassel. Barnen fastnar med pappan och du kan bli utan bostad. Du kan inte ta steget att lämna utan att du river upp hela ditt liv, inte bara känslomässigt, utan materiellt och vad gäller dina barn.
Dagens ETC har i en serie artiklar pratat med offrens anhöriga och de som precis undkom med livet i behåll om vad som behöver göras. Det här är sista delen då vi ställer frågan till politikerna. Hur ska männens våld stoppas?
”Måste till ett perspektivskifte”
Märta Stenevi (MP). Språkrör och jämställdhetsminister i Magdalena Anderssons regering februari-november 2021.
Vilken tycker du själv är den viktigaste frågan för att komma åt mäns våld mot kvinnor? Hur har du drivit den?
– Det finns tre viktiga frågor. Det ena är i det akuta skedet, vi vet att den absolut största risken löper kvinnor när de väljer att bryta upp. I det skedet måste det finns en instans att vända sig till, en dörr. Där samhället samordnar alla resurser kring kvinnan. Sen går det inte att komma ifrån vare sig det förebyggande arbetet eller arbetet med eftervåldet. Båda de dimensionerna möjliggör i dag fortsatt våld. Det som måste till i politiken nu är ett perspektivskifte där vi säger att det är förövaren som ska begränsas och hindras, och kvinnorna ska skyddas. Inte tvärtom.
Överallt inom polisen ropas det efter mer resurser. Hur ska de som jobbar med brott i nära relationer kunna få tillräckligt med resurser?
– Dels har vi en generell brist på utbildade poliser. För att komma tillrätta med det behöver vi göra satsningar på fler poliser och civilanställda. Men när det gäller hur man prioriterar har vi ett perspektiv som hindrar, nämligen att ett mord på gatan bedöms som ett mycket grövre brott i dag än ett mord på en kvinna inom hemmets fyra väggar. Det arbetet som görs när man misstänker att det ska begås ett mord i gängmiljö, det görs inte när man misstänker risk för ett mord i nära relation. Beslut om kontaktförbud med fotboja måste också börja användas mycket mycket mer nu när möjligheten finns.
Många av de män som dödar en närstående kvinna har varit kopplade till socialtjänsten på något vis innan mordet. Hur ska socialtjänsten bli bättre på att upptäcka riskpersoner?
– Dels har Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket fått ett särskilt uppdrag att arbeta aktivt med att ställa frågor när det finns en misstanke om våld för att fler ska kunna få hjälp och stöd. Sedan förra året har vården fått utökade möjligheter att lämna ut information till polisen. När det finns anledning att tro att brott ska begås så har de numer rätt att bryta sekretessen för att kunna stoppa våldet från att ske. Här har socialtjänsten en viktig roll, och vi har ett behov av att se över våra sekretessbestämmelser.
Många kvinnor tvekar att lämna en våldsam man av rädsla att förlora vårdnaden om sina barn, enligt Roks. Väger idén att ett barn ska ha rätt till båda sina föräldrar för tungt i vårdnadstvister i dag?
– Både ja och nej. Problemet i dag är ett förälderns rätt till sitt barn väger för tungt. Barnets rätt måste gå före. Barnet ska inte tvingas till ett umgänge som är skadligt för att en förälder vill det. Där har vi ett missförhållande i dag som är extremt allvarligt.
– Det finns redan i dag möjlighet att under tiden som en vårdnadstvist pågår ge enskild vårdnad till den förälder som brutit upp, men det används i väldigt liten utsträckning. Vi vill rättsväsendet gör en utredning om varför man inte ger våldsutsatta kvinnor enskild vårdnad i fler fall medan tvisten pågår. Utgångspunkten måste också vara att umgänge aldrig ska ske när ett barn lever i skyddat boende, eller när barnet och mamman lever med skyddade personuppgifter.
Ett omdiskuterat lagförslag om nya säkerhetsregler och tillståndsplikt för skyddat boende tas fram just nu. Kommer det att bidra till att fler kvinnor kan lämna en våldsam relation, tror du?
– Jag är angelägen om att vi får en jämlik situation i hela landet, att alla kvinnor får ett gott bemötande. Idag ser vi en lång rad kommuner som placerar kvinnor och barn på skyddade boenden som är upphandlade av privata aktörer som inte är seriösa och inte ger en bra situation alls. En viktigt del i utredningen är också att barnen får egna rättigheter i den här utredningen. Det handlar inte om att placera barnet någon annanstans, utan hos mamman. Men de ska ha egna beslut. Där kommer barnens rätt till vård och skolgång där de är placerade.
”Obligatorisk häktning av männen”
Louise Meijer, M, ledamot i justitieutskottet.
Vilken tycker du själv är den viktigaste frågan för att komma åt mäns våld mot kvinnor? Hur har du drivit den?
– Om jag ska nämna en fråga så handlar det om obligatorisk häktning för män som har misshandlat kvinnor. Det har Moderaterna motionerat om i Justitieutskottet. Vi vill sänka gränsen för obligatorisk häktning, från dagens krav på ett minimistraff på två års fängelse till ett år. Det skulle innebära att personer som misstänks för grov kvinnofridskränkning skulle häktas. Då blir ärendet prioriterat hos åklagarna, och det är viktigt att det blir en snabb lagföring i de här ärendena.
Överallt inom polisen ropas det efter mer resurser. Hur ska de som jobbar med brott i nära relationer kunna få tillräckligt med resurser?
– Det är en viktig fråga att det grövsta våldet i samhället, där mäns våld mot kvinnor ingår, prioriteras så att det finns en ärlig chans att kunna klara upp brotten. När vi nu ser eskaleringen av den grova gängkriminaliteten så behöver naturligtvis mer resurser läggas på den typen av utredningar. Men för att vi inte ska bortprioritera vare sig mäns våld mot kvinnor eller sexaulbrott behöver polisen mer pengar. Vi satsar 500 miljoner mer på polisen än vad Socialdemokraterna gör.
Många av de män som dödar en närstående kvinna har varit kopplade till socialtjänsten på något vis innan mordet. Hur ska socialtjänsten bli bättre på att upptäcka riskpersoner?
– Just nu provar man i Malmö en metod som heter Intimate Partner Violence Intervention, IPVI, som är spännande att följa. Socialtjänsten tillsammans med andra berörda myndigheter som polis och åklagare, men också till exempel missbruksvård gör insatser mot förövare på olika nivåer. Tanken är att på ett tidigt stadium sätta stopp och gränssätta våldsutövaren.
Många kvinnor tvekar att lämna en våldsam man av rädsla att förlora vårdnaden om sina barn, enligt Roks. Väger idén att ett barn ska ha rätt till båda sina föräldrar för tungt i vårdnadstvister i dag?
– Jag har själv varit biträde i vårdnadsmål och vet att det är väldigt svåra förhandlingar och tuffa situationer för många kvinnor. Det är barnets bästa som ska vara vägledande och här finns det anledning för oss politiker att ta ett omtag kring hur man ser på det där, och hur det kommer till uttryck.
– Jag tror också att det kan finnas skäl att fundera över hur de interimistiska besluten, de tillfälliga besluten, innan man går till rättegång fattas. Där fattar man i dag ofta inte särskilt ingripande beslut.
Ett omdiskuterat lagförslag om nya säkerhetsregler och tillståndsplikt för skyddat boende tas fram just nu. Kommer det att bidra till att fler kvinnor kan lämna en våldsam relation, tror du?
– Jag har svårt att uttala mig innan lagförslaget kommit. Men att kvinnojourerna har invänt tror jag att man behöver ta i beaktande. Samtidigt behöver man se till att vi inte lägger skattepengar på skyddande boenden som kan drivas av aktörer utan kvalitetskrav. Jag tror att man skulle kunna göra viss skillnad mellan kvinnojourer och privata aktörer där.
”Krävs kunskapshöjande insatser”
Eva Nordmark (S). Arbetsmarknadsminister och jämställdhetsminister.
Vilken tycker du själv är den viktigaste frågan för att komma åt mäns våld mot kvinnor? Hur har du drivit den?
– Det här handlar om en helhet. Den som blir utsatt för våld ska få stöd att ta sig ur relationen och skydd från förövaren. För möjligheten att börja ett nytt liv. Vi ska förebygga så att våldet inte uppstår överhuvudtaget och straffa förövarna.
Överallt inom polisen ropas det efter mer resurser. Hur ska de som jobbar med brott i nära relationer kunna få tillräckligt med resurser?
– Vi bygger ut Polismyndigheten och det har inneburit att myndigheten har förstärkt den resurs som arbetar med utredning av brott i parrelation, våldtäkt och brott mot barn. Under 2020 rekryterades cirka 350 nya medarbetare på området.
– Polismyndigheten har tillsammans med Åklagarmyndigheten infört ett nytt arbetssätt vid utredning av brott mot barn, våld i nära relation och sexualbrott mot vuxna som har visat sig vara mer effektivt än tidigare arbetssätt.
Många av de män som dödar en närstående kvinna har varit kopplade till socialtjänsten på något vis innan mordet. Hur ska socialtjänsten bli bättre på att upptäcka riskpersoner?
– Så länge en enda kvinna utsätts för våld har vi inte gjort tillräckligt. Därför är det oerhört viktigt att hanteringen av varje enskilt fall fungerar hos våra myndigheter. Socialstyrelsen har granskat fall av dödligt våld och hittat brister på flera områden. Det är brister som måste åtgärdas bland annat genom kunskapshöjande insatser på flera områden.
– Regeringen har även lagt fram ett nationellt våldsförebyggande program där fokus ligger på att våldet aldrig ska uppstå. Det består av bland annat tidiga insatser hos skolungdomar, men även förebyggande arbete riktat mot personer som befinner sig i en livssituation som vi vet ökar risken för våldsutövande.
– Vi har även infört en sekretessbrytande bestämmelse för att socialtjänsten och hälso- och sjukvården i vissa fall ska kunna lämna uppgifter till Polismyndigheten för att en våldsutövare inte ska begå ett allvarligare vålds-, frids- eller sexualbrott mot en närstående.
Många kvinnor tvekar att lämna en våldsam man av rädsla att förlora vårdnaden om sina barn, enligt Roks. Väger idén att ett barn ska ha rätt till båda sina föräldrar för tungt i vårdnadstvister i dag?
– En våldsam man är inte bara en dålig man, han är också en dålig pappa. Det är inte rätt att han kan begära umgänge med barnet efter att ha varit våldsam mot sin partner.
– Att ett barn har rätt till sina föräldrar innebär inte att barnet måste leva eller umgås med en förälder under vilka förhållanden som helst.
– Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska se över behovet av författningsändringar för att stärka skyddet för barn när det uppkommer fråga om umgänge med en förälder som har utövat våld eller gjort sig skyldig till någon annan allvarlig kränkning.
Ett omdiskuterat lagförslag om nya säkerhetsregler och tillståndsplikt för skyddat boende tas fram just nu. Kommer det att bidra till att fler kvinnor kan lämna en våldsam relation, tror du?
– Kvinnojourerna och andra ideella organisationer som driver skyddat boende gör ett ovärderligt arbete. Men vi vet att det finns brister och oseriösa aktörer. Till exempel får barn som lever i skyddat boende inte alltid tillgång till skolgång eller rätt insatser från hälso- och sjukvården.
– Med det förslag som vi just nu arbetar med tar vi nästa steg för att säkerställa att våldsutsatta har tillgång till skyddat boende av god kvalitet över hela landet. Regeringen kommer även skapa statsbidrag för att verksamheter ska kunna möta de nya kraven.
”Samhället behöver ökad kunskap”
Michael Rubbestad (SD). Jämställdhetspolitisk talesperson.
Vilken tycker du själv är den viktigaste frågan för att komma åt mäns våld mot kvinnor? Hur har du drivit den?
– Det är svårt, om inte omöjligt, att bara ge ett svar på den frågan, men en nollvision som uttalat mål skulle ännu tydligare visa på frågans allvarlighet. Ingen ska behöva tvivla på om samhället prioriterar denna fråga och ägnar den största möjliga uppmärksamhet. Kvinnor som utsätts ska vara säkra på att samhället står på deras sida och att förövaren kommer att straffas. Som talesperson sätter jag jämställdhet, frågan om mäns våld mot kvinnor, och våld i nära relationer mycket högt på min agenda.
Överallt inom polisen ropas det efter mer resurser. Hur ska de som jobbar med brott i nära relationer kunna få tillräckligt med resurser?
– Det är en prioriterad fråga och enheten ska få ökade resurser, både i numerär och lönemässigt. Med det sagt är det många enheter inom svensk polis som saknar resurser. Oppositionen har i sin budget säkerställt att polismyndigheten har fått riktade lönesatsningar. Det är dock upp till myndigheten att fördela dessa lönemedel men förhoppningen är att prioriterade enheter ska få extra medel från denna pott.
Många av de män som dödar en närstående kvinna har varit kopplade till socialtjänsten på något vis innan mordet. Hur ska socialtjänsten bli bättre på att upptäcka riskpersoner?
– Samhället i stort behöver få en ökad förståelse och en ökad kunskap om våld i nära relationer, så att rätt stöd och hjälp finns att tillgå. Inte sällan är hotbilden känd sedan tidigare och förövaren kan även ha begått liknande brott mot andra. Trots detta har mord inte kunnat förhindras och samhället bör så grundligt som möjligt ta reda på varför så kunde ske.
Många kvinnor tvekar att lämna en våldsam man av rädsla att förlora vårdnaden om sina barn, enligt Roks. Väger idén att ett barn ska ha rätt till båda sina föräldrar för tungt i vårdnadstvister i dag?
– Vid vårdnadstvister ska ett barns behov av sina föräldrar vara avgörande. Oftast är gemensam vårdnad det bästa för barnet eller, om detta inte är möjligt, att ändå få umgänge med båda föräldrar. Om våld förekommer så måste detta tas i beaktande vid beslut som rör vårdnad, boende och umgänge. I dessa fall kan barnets bästa vara att inte ha umgänge alls med den förälder som utövar våld. Barnets rätt till sitt biologiska ursprung, försörjning och arv kan ändå säkras.
Ett omdiskuterat lagförslag om nya säkerhetsregler och tillståndsplikt för skyddat boende tas fram just nu. Kommer det att bidra till att fler kvinnor kan lämna en våldsam relation, tror du?
– Vi har ännu endast sett utredningen som ligger till grund för det aviserade förslaget. Utifrån detta kommer sannolikt möjligheten att ge skydd till utsatta kvinnor och barn öka, vilket i sin tur kan bidra till att fler tar möjligheten att lämna en våldsam relation. Förslagen har vissa brister, men skulle sannolikt utgöra en reell förbättring. Vi behöver även säkerställa att en sådan reform finansieras fullt ut då risken annars finns att kommuner behöver prioritera ned annat angeläget arbete.
”Uppenbart att vi behöver göra om hela socialtjänsten”
Linda Westerlund Snecker, V, rättspolitisk talesperson.
Vilken tycker du själv är den viktigaste frågan för att komma åt mäns våld mot kvinnor? Hur har du drivit den?
– Att komma åt det grova våldskapital som så många män har så enkelt att ta till. Det saknas en spärr hos en överraskande stor majoritet män, och det riktas ofta mot en närstående kvinna. Vår politik genomsyras av feminism och det är oftast vi som lyfter mäns våld mot kvinnor. Det jobbiga våldet, vad gör din granne? Vågar du ifrågasätta? Vågar du plinga på? Vi pratar mycket om det och vi har mycket politik omkring det. I grund och botten handlar det om ojämlikhet och könsmaktshierarkin.
Överallt inom polisen ropas det efter mer resurser. Hur ska de som jobbar med brott i nära relationer kunna få tillräckligt med resurser?
– Polisen säger ju att de har prioriterat särskilt utsatta brottsoffer, där kvinnor och barn ingår. Men vi vet också att det har funnits en kultur av att det inte är varken häftigt eller ger status och att det inte är inom det området som man gör karriär. Framförallt är det inte dit pengarna går. Men med ökande skjutningar och svåra utredningar kopplade till gängkriminalitet så läggs mycket pengar där och det är klart att det tas ifrån andra områden. Polisen har fått otroliga mängder resurser och befogenheter men ändå ser vi att det är svårt för myndigheten att nå resultat i minskad kriminalitet eller ökade antal utredningar och det är bekymmersamt att det inte fungerar bättre.
Många av de män som dödar en närstående kvinna har varit kopplade till socialtjänsten på något vis innan mordet. Hur ska socialtjänsten bli bättre på att upptäcka riskpersoner?
– Det är uppenbart att vi behöver göra om hela socialtjänsten. De måste bli mycket mer hands on än de är idag. Det är för få som är ute i fält och för få som är involverade i människors liv. Vi har en socialtjänst som backat in på kontoren. Och det fungerar uppenbarligen inte.
Många kvinnor tvekar att lämna en våldsam man av rädsla att förlora vårdnaden om sina barn, enligt Roks. Väger idén att ett barn ska ha rätt till båda sina föräldrar för tungt i vårdnadstvister i dag?
– Jag skulle vilja vända på perspektivet. Barnet har rätt till båda sina föräldrar. Men det innebär inte att föräldern alltid har rätt att träffa sitt barn. Det är inte alltid barnets bästa att träffa båda sina föräldrar.
