Det har varit närmast krisrubriker om Jönköpings länstrafik den senaste veckan. Höjda dieselpriser och tekniska problem med tåg har slagit hårt mot det regionala bolaget. Tjänstemännen räknar med 25 miljoner i förlust i år. Och nu väntar akuta åtgärder som kan göra att linjer läggs ner redan i höst.
Men även om 25 miljoner kronor är mycket pengar så blir det en försvinnande del av Länstrafikens totala budget. Länstrafiken omsatte förra året 1,2 miljarder kronor. Med färdtjänsten borträknad är det fortfarande en omsättning på 956 miljoner kronor.
Av de pengarna är redan i dag runt 65 procent skattefinansierade. Men för de allra flesta politiker verkar det ändå uteslutet att täcka förlusterna med skattepengar. I stället förespråkas prishöjningar eller besparingar.
– Om man tar skatteutrymmet och subventionerar trafiken så kommer man nästa dag att säga att vi måste höja skatten för att det behövs mer pengar till skolan eller vården, säga Rune Backlund (C), regionråd och ordförande i nämnden för trafik, infrastruktur och miljö i Region Jönköpings län.
– Att höja skatterna är ingen lösning. Det är varmt och gott nu men sedan kommer det andra tider igen, säger Jeanette Söderström (S), andre vice ordförande i samma nämnd.
En höjning på 78 öre
Skattehöjningen låter som en omöjlig idé. Men i själva verket skulle en skattehöjning för kostnadsfri kollektivtrafik vara en gynnsam affär för de allra flesta invånare i länet. ETC Jönköping har tillsammans med ekonomen Sten Ljunggren räknat ut hur mycket skatten skulle behöva höjas för att inte bara täcka förlusterna utan även helt slopa avgifterna i kollektivtrafiken.
I uträkningen höjer vi även driftskostnaderna inom Länstrafiken med 20 procent då det är sannolikt att fler väljer att åka kollektivt om avgifterna tas bort.
Trots de ökade driftskostnaderna skulle det räcka med en skattehöjning på totalt 78 öre. För den som tjänar 25 000 blir det i kronor räknat en skattehöjning på totalt 183 kronor i månaden. Räknat på att ett busskort i Jönköpings län kostar 630 kronor så blir det alltså en vinstaffär på 447 kronor per månad. Bor du på landsbygden och åker i flera zoner blir besparingen ännu större än så.
Det blir tydligt i uträkningen att det är de med de lägsta lönerna som tjänar mest på en helt skattefinansierad kollektivtrafik. Men även de som ligger på höga inkomster skulle tjäna på att betala kollektivtrafiken genom skatten i stället för att köpa ett periodkort. Den som har en inkomst på 75 000 kronor i månaden skulle få en skattehöjning på 574 kronor – även det billigare än ett periodkort.
”Bättre att gå och cykla”
Politikerna blir inte förvånade över siffrorna. Men i nämnden för trafik, infrastruktur och miljö, som ansvarar för Länstrafiken, så är det bara Miljöpartiets och Vänsterpartiets ledamöter som säger sig kunna förespråka nolltaxa.
– Det är ett gammal krav som vi har. Det har vi kört i många år. Har man ett strävansmål mot gratis kollektivtrafik så kanske man hamnar på en i alla fall betydligt lägre avgift, säger Mauno Virta (V).
– Det är inte uteslutet med nolltaxa. Någonting måste göras så att fler ska ställa bilen det bara är ju så, säger Erik Hugander (MP).
Elin Rydberg (S) kan tänka sig att en större del finansieras av skatten men hon vill inte se en nolltaxa.
– Om man har ett miljötänk så är det ju bättre att gå och cykla än att åka kollektivt och då ska det ju vara en trappa där. Du ska betala mer ju mer du förbrukar av jordens resurser, säger hon.
”Tänk vilken turism vi kan få”
Faktum är att politikerna i det rödgröna blocket så sent som i höstas hade långa diskussioner om just det här. Alliansens mål är att bara 50 procent av Länstrafikens kostnader ska vara skattefinansierade 2025. De rödgröna oroar sig för vad det skulle innebära för biljettpriset och eventuella besparingar på verksamheten. Därför föreslog de en högre skattefinansieringsgrad i sin egen budget. De landade på att 65 procent skulle finansieras med skatten även i fortsättningen. Men att det landade just där var ingen självklarhet. Starka krafter inom det rödgröna blocket ville redan i höstas arbeta för att en större del av länstrafiken skulle finansieras av skatten – men de röstades ner. Miljöpartiet föreslog att 75 procent skulle vara skattefinansierat.
Enligt Erik Hugander hade partiet redan då prutat med sig själva för att hitta en rimlig nivå i förhållande till Socialdemokraterna. Hade han fått bestämma hade diskussionen handlat om en betydligt högre skattefinansiering än så. Och enligt honom är det samtidigt troligt att en nolltaxa i kollektivtrafiken blir en av Miljöpartiets stora valfrågor.
– Många vill utöka besöksnäringen. Tänk vilken turism vi kan få. Kom någonstans inom gränsen till Jönköping och sedan kan du åka gratis, säger han.
Så här har vi räknat:
• Den totala kostnaden för kollektivtrafiken i länet var i fjol 957 miljoner kronor. Precis som i år var det ett förlustår med högre kostnader än beräknat. Av det är 347 miljoner kronor intäkter från biljetter och andra affärer. Resten är redan i dag skattefinansierat.
• En höjning av landstingsskatten med 50 öre skulle kompensera för bortfallet av biljettintäkterna. Eftersom chansen finns att fler vill resa om det är gratis, har vi räknat ut vilken skattehöjning som skulle krävas om driftskostnaden ökade med 20 procent. Då blir det totalt en 78 öres skattehöjning per 100-lapp.
