Så mycket ökar bankernas vinster

De fyra storbankerna har lämnat sina rapporter för årets första kvartal. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Och det går ingen nöd på dem. Sammanlagt gjorde Nordea, Swedbank, SEB och Handelsbanken drygt 27 miljarder kronor i vinst under årets tre första månader. Och en allt större del av bankernas vinster kommer från hushållens bostadslån.

– Det är bra tider för bankerna. Vi har högkonjunktur i Sverige, och konjunkturen har förbättrats i världen. Trenden är tydlig, svenska banker tjänar väldigt bra på bolånen. Swedbank pekade ut det som en viktig faktor till att vinsterna ökat, säger Andreas Cervenka, ekonomijournalist på Svenska Dagbladet.

    Bara under de senaste åren har bolånens andel av räntenettot, alltså vinsten på utlåning, ökat till över hälften. De stora vinsterna, som bolånekunder alltså är största källan till, sätter fingret på ett av Sveriges stora dilemman, menar Andreas Cervenka. 

– På ena sidan finns en enig ekonomkår som säger att det kan bli väldigt stora problem med för höga skulder, och å andra sidan bankerna som de facto tjänar på det. Och dessutom har alltså bolånen blivit en allt viktigare del av bankernas vinster, säger han. 

Hotar med flytt

Nordea har tidigare hotat att flytta från Sverige om regeringen gör verklighet av planerna på höjningen av resolutionsavgiften, som är en sorts försäkring mot en bankkrasch som staten tar ut. Avgiften skulle kunna bli runt 5,5 miljarder per år för Nordea. Trots de 10,5 miljarder i vinst som banken alltså gör, under bara det första kvartalet, så fortsätter hoten i kvartalsrapporten. 

”Eftersom regelverken i Sverige inte erbjuder rättvisa förutsättningar eller en förutsägbar miljö tänker vi även undersöka möjligheten att flytta till Danmark eller Finland”, skriver vd Casper von Koskull.

Avgift rimlig

Men Andreas Cervenka menar att det är rimligt att staten tar ut en avgift för att skydda sig mot en eventuell kris. 

– Självklart har bankerna råd, men de vill inte betala mer än de behöver. Staten har olika försäkringsupplägg på 400 miljarder för att gardera sig mot en krasch. Så att bankerna skulle vara utsugna av statsmakterna, det håller inte, säger Andreas Cervenka.