Bladins i Malmö, Rudolf Steiner i Göteborg och Vasa Real i Stockholm. Tre skolor som år efter år lockar de mest ambitiösa eleverna, och där resultaten ser ut därefter. När eleverna står med betygen i händerna grundskolans sista dag är vägen framåt självklar – efter sommaren väntar gymnasiet. Men för alla är vägen inte lika utstakad. I andra skolor i samma städer innehåller slutbetyget ofullständigt.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Hälften eller fler av dem som går ut exempelvis Rinkebyskolan, Gårdstensskolan eller Värner Rydénskolan är inte behöriga till gymnasiet. Och det är inte bara i storstäderna skillnaden mellan olika skolor är stor. Jämfört med i början av 1990-talet har skolsegregationen ökat i hela landet.
"Större skillnader"
– Skillnaden i genomsnittsbetyg mellan olika skolor har blivit betydligt större. Anledningen till det är framför allt att vi ser större och större skillnader i elevers förutsättningar. Elever med sämre förutsättningar går i högre grad tillsammans i dag, samtidigt som elever med de bästa förutsättningarna går tillsammans, säger Helena Holmlund, nationalekonom och skolforskare på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
Orsaken till det är både boendesegregation och hur hög andel av eleverna som har utländsk bakgrund, menar hon. Två faktorer som i sig ofta hänger ihop.
– I de bostadsområden som från början hade en hög andel med utländsk bakgrund har andelen utlandsfödda växt, och de områden som hade låg andel har fortfarande det. Inflödet av elever som är födda utomlands är ojämnt fördelat, säger hon.
Enligt Johan Ernstam, utredare på Lärarförbundet, är en avgörande faktor också föräldrarnas utbildningsnivå.
– Det finns ett starkt samband mellan låga resultat och låg utbildning hos föräldrarna. Skolor där snittbetygen är låga är sällan dåliga skolor, däremot har eleverna från början betydligt sämre förutsättningar. Segregationen gör att de med liknande bakgrund ofta bor i samma områden, och samlas på samma skolor, säger han.
Ny skola samlar alla
Tidigare såg det ut så också i Nyköping. Men 2010 beslutade politikerna att göra något åt en situation där skillnaderna mellan de fyra högstadieskolorna var stora, och där resultaten behövde vända uppåt. Lösningen kan tyckas drastiskt: alla högstadieskolor skulle stängas. Istället byggdes en helt ny skola, som samlar alla elever. Nu har det gått drygt två år sedan Nyköpings högstadium öppnade.
– Inför skolstarten diskuterade vi mycket om hur vi skulle göra det på bästa sätt. Nu hade vi en enda skola, och då borde också möjligheten vara stor att faktiskt ge alla elever samma förutsättningar, oavsett vilken bakgrund de har, säger Henrik Eriksson, rektor på skolan.
Skolledningen kom fram till att det bästa är att se till att alla klasser blir så blandade som möjligt. Så har det också blivit. När de första sjuorna började hade klasserna utformats efter en rad parametrar.
– Vi har utgått från bland annat studieresultat, föräldrarnas modersmål, vilket område eleverna bor i, deras föräldrars utbildning, intressen, kön. Vi har tagit reda på det mesta för att kunna få en så bra mix som möjligt. Ett jättejobb, men jag tror verkligen att det är värt det, säger Henrik Eriksson.
Förståelse för varandra
Han menar att det mesta tyder på att elevernas resultat har förbättras. De elever som började sjuan i den nya skolan för två år sedan har ett betydligt högre genomsnittsbetyg än vad tidigare årskurser har haft, och när de går ut nian i vår är prognosen att de kommer ligga över Sverigesnittet.
Henrik Eriksson tror att vinsten är större än bara höjda betyg.
– På den här skolan skapar vi en yta för människor som annars aldrig skulle ha mötts. Det ger eleverna en helt annan förståelse för varandra, de pratar inte längre om "vi och dem". Städer i Sverige är så segregerade i dag, och om man vill göra något åt det, då tror jag att det här är ett effektivt sätt.
