Runt 400 000 bostäder. Så många av miljonprogrammets lägenheter är fortfarande i behov av renovering enligt en uppskattning från forskningsinstitutet Rise. För nästan 150 000 av dem är läget akut. Då har renoveringarna av miljonprogrammen ändå pågått i ett antal år redan. I de flesta fall har det knappt gjorts något underhåll alls sedan husen byggdes på 60-talet, och renoveringarna blir därför kostsamma – ofta med rejäla hyreshöjningar som följd. Enligt en rapport från Hyresgästföreningen ökade de flesta hyror i Göteborgområdet med 45 till 55 procent efter ombyggnad.

– I takt med att allmännyttan fortsätter sälja ut sina fastigheter så kommer den här utveckligen att fortsätta. Jag är rädd att situationen vi har nu, där många kommuner får kämpa med sin ekonomi som en följd av pandemin, kommer göra att ännu mer säljs ut för att finansiera ett underskott, säger Erik Elmgren, bostadspolitisk chef för Hyresgästföreningen.

Konceptrenoveringar vanligt

I vissa fall handlar det om så kallade konceptrenoveringar – när lägenheterna står tomma i väntan på nya hyresgäster passar fastighetsägaren på att höja standarden för att då kunna höja hyran. I andra fall handlar det om göra om så mycket som möjligt i samband med fasad­renovering eller stambyte.

– Många försöker göra så mycket de bara kan, för att höja hyran så mycket det går, säger Erik Elmgren.

Den bilden delar Åse Richard, bostadsforskare på Uppsala universitet:

– De privata fastighetsbolagens främsta intressen är att gå med vinst. Även allmännyttiga bolagen ska ju enligt lag vara vinstdrivande. Det intresset verkar stå över människors möjligheter att bo kvar. För att kunna höja hyrorna genomför bolagen så kallade standard­höjande åtgärder. Men att standarden verkligen höjs är inte säkert, säger hon.

Även i de fall där hyresgästen själv kan välja en lägre nivå av renovering, blir hyreshöjningarna ofta påtagliga.

Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

– Det är inte de med mest pengar som bor i miljonprogrammen. En tusenlapp extra i månaden kan för många vara en omöjlighet, säger Åse Richard.

Varsam renovering möjlig

Det finns dock lösningar som skulle kunna hålla nere kostnaden vid renoveringar. En metod som utvecklats allt mer är så kallad relining. Den innebär att avloppsrör och ventilationsrör invändigt beläggs med en hinna av plast, istället för att bytas ut. Numer går det även att göra på motsvarande sätt med vattenrör. Amir Sattari, forskare i byggteknik på Örebro universitet, har kommit fram till att det faktiskt också går att undvika att byta ut de rör som kanske innebär det allra största ingreppet i ett hus – ventilationsstammarna.

– När man byter ventilationskanaler måste hela huset renoveras. Kan vi komma på ett sätt där det går att undvika, kan vi också få till en betydligt mer varsam renovering, som inte alls blir lika dyr, säger Amir Sattari.

Tillsammans med bland andra Högskolan i Dalarna och bostadsbolaget Tunabyggen, arbetade han med ett forskningsprojekt i bostadsområdet Tjärna ängar i Borlänge. Målet var en energieffektiv och kostnads­effektiv renovering av miljonprogramshusen, med minimal hyrespåverkan. Efter att ha byggt upp huset i en simuleringsprogramvara och testat olika scenarion, kom Amir Sattari och hans forskarkollegor fram till att de skulle fokusera på värme- och ventilationssystemet.

– Vi använde en teknik där man inte behöver bygga nya kanaler. Istället för att sätta in en tilluftskanal som man brukar göra, så genomförde vi flera andra åtgärder för att förbättra bostadsmiljön och samtidigt få ner uppvärmningskostnaderna. Vi flyttade till exempel frisklufts­ventilerna så att de passerar elementen, och på så vis värms luften upp, säger Amir Sattari.

Behövs samarbete

Resultatet blev både lägre renoveringskostnader och bättre inomhusklimat för hyresgäs­erna. Tekniken innebär också att hyresgästerna inte behöver evakueras lika länge som vid ett stambyte.

– Man kan renovera en våning i taget, det gör att kostnaderna för ersättningsbostäder blir mycket lägre, säger Amir Sattari.

Han tror att en lösning för att undvika höga hyreshöjningar är teknisk utveckling, och menar att det är viktigt att fastighetsbranschen och akademin samarbetar. Det tror Åse Richard också.

– Förutom att det krävs en helt annan bostadspolitik, och lagar som gör att hyresgäster får betydligt större inflytande än idag, så behöver byggbranschen och fastighetsbranschen höja sin kompetens, och bli mycket bättre på att ta till sig nya, tekniska lösningar. Dyra renoveringar går att undvika, men då krävs intresse, kompetens och att hyresgästers ställning stärks.

Erik Elmgren på Hyresgästföreningen poängterar att både branschen och politikerna behöver ta sitt ansvar.

– Miljonprogrammet var en politisk vision som politiker nu också behöver ta ansvar för när det ska renoveras. Därför behövs hållbar rot, skattefria underhållsfonder och stärkt hyresgästinflytande.

Läs vidare på nästa sida: Hennes grannar tvingas flytta efter lyxrenovering