Redan inför Socialdemokraternas kongress 2009 var partiet splittrat – ska privata välfärdsföretag få ta ut vinst eller inte? Beslutet blev en kompromiss mellan förespråkarna till privata alternativ i välfärden och de som ville förbjuda. Genom tydliga kvalitetskrav på verksamheterna skulle vinstuttaget begränsas. Två år senare dundrade Håkan Juholt in som ny partiledare. Redan i sitt installationstal tog han upp vinsterna i välfärden:

– Det säger mycket om vart Sverige nu är på väg, när vinster från fördyrad medicin hamnar i utländska skatteparadis, när skolkoncerner och vårdbolag delar ut skattebetalarnas pengar till sina ägare, istället för att använda dem till en lärarlön eller till en vårdanställd som kan hålla en gammal och sjuk i handen.

Håkan Juholt förespråkade förbud. Men varken han eller den inställningen blev långvarig. Och sedan dess har Socialdemokraterna oftast landat i bedömningen att vinsterna bör begränsas, men inte förbjudas. Men nu låter det annorlunda. I veckan meddelade Socialdemokraterna att de vill förbjuda vinstuttag i skolan.

– Vi vill att lagstiftningen ska ändras så att pengarna till skolan stannar i skolan. Vi satsar stora resurser på höjda kunskapsresultat i skolan, då ska inte de resurserna slussas iväg till riskkapitalister, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) till Dagens ETC.

Tidigare har ni föreslagit att vinsterna kraftigt ska begränsas, nu vill ni förbjuda vinster. Varför?

– Det som ligger bakom är de senaste årens utveckling med stora vinstutdelningar till företagen. Vi har sett allt fler tecken på att vi har ett skolsystem som sorterar barn, som leder till att kunskapsuppdraget blir sekundärt. Vi behöver gå ett steg längre än att bara begränsa vinsterna, säger Anna Ekström.

”Största som hänt”

Medan skolföretagen sågar Socialdemokraternas nygamla linje låter det annorlunda från andra håll. Vänsterpartiet som tydligast drivit frågan om vinstförbud är nöjda över att de nu har S med sig.

– Vi har länge varit ensamma om att driva frågan om förbud av vinster i skolan. Vi önskar att ännu fler partier ansluter sig till oss, men det är glädjande, säger Daniel Riazat, skolpolitisk talesperson för partiet.

Är det här ett sätt för Socialdemokraterna att få mer er på höstbudgeten?

– Oavsett anledning eller strategiskt tänkande från Socialdemokraternas sida så ser vi det som positivt. Om vi får igenom detta i riksdagen så vore det det största som har hänt sedan marknadsskolan infördes för 30 år sedan. Jag kan garantera att vi kommer att driva frågan till sin spets och försöka se till att det går igenom, säger han.

Även Daniel Suhonen, chef för tankesmedjan Katalys och medlem i S-föreningen Reformisterna, är glad över beskedet från partistyrelsen.

– Äntligen! Jag blev på väldigt gott humör när jag hörde det här, säger han.

Inför valet 2018 gick Socialdemokrater ut med att de ville ”stoppa vinstjakten” i skolan, och sätta stopp för nya vinstdrivande skolor. Men i och med januariavtalet slopades den ambitionen.

Daniel Suhonen hoppas att Socialdemokraterna kommer att driva frågan hela vägen den här gången.

– De har ju varit för vinstuttag och sedan varit motståndare. De har inte lyckats driva frågan och det kan man ju tycka är lite fegt. Jag vill nu se att detta får högsta prio i valet och är ett av de tunga kraven i en eventuellt framtida regeringsplattform. Vi kan inte vänta ett decennium till. Nu krävs verkstad, säger han.

Anna Ekström själv säger att hon inte har diskuterat med januaripartierna C och L, utan först ska frågan upp på S-kongressen senare i höst. Därefter blir uppgiften att få majoritet i riksdagen.

– Vi vet att det skulle bli svårt att få igenom idag. Men vi drivs av medlemmarnas visioner, vi vill ha en skola där pengarna går till undervisning. Genom att driva opinion för de här frågorna hoppas vi både på flera mandat i riksdagen och att vi kan påverka de andra partierna så att vi får en förändring, säger hon.

Behövs förändrad skolpeng

Även Lärarförbundet hoppas på en förändring. Framförallt hoppas de på att man i första hand tittar på vad som orsakar vinsterna.

– Jag hoppas man justerar skolpengskonstruktionen. Det är den som gör att vi har ett system där de stora koncernerna kan ta ut vinst, eftersom vi betalar skolpeng per elev per skola och därmed kan koncernerna fylla på med elever i sina klasser, säger Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande för Lärarförbundet.

En av dem som varit mest aktiv i friskoledebatten de senaste åren är Marcus Larsson som driver tankesmedjan Balans. Han är frågande till vad Socialdemokraterna egentligen vill med utspelet om vinstförbud.

– Om planen är att bara förbjuda ett vinstuttag kan de stora koncernerna komma runt det. Det är inte jättesvårt. De kan flytta pengarna till ett annat bolag som inte är ett skolbolag och på så sätt plocka ut en vinst i alla fall. Jag blir jättebesviken om Socialdemokraterna inte har en plan för hur man även reglerar de sakerna, med exempelvis internfakturering mellan bolag.

Anna Ekström menar att förslaget inte är så detaljerat än, men att det kommer gå att undvika.

– Vi har inte sagt hur vi vill gå vidare med förslaget, men självklart ska det utformas på ett sådant sätt att pengarna stannar i skolan.

Ni har velat förändra reglerna och begränsa vinstuttaget i tio år – vad talar för att ni lyckas den här gången?

– Jag är övertygad om att vi kommer att få en förändring. Sverige är det enda landet i världen som tillåter riskkapitalister att gå in och göra obegränsat med vinst direkt från skattebetalarnas pengar. Jag är övertygad om att tiden börjar bli mogen för den här typen av reformer.

S och vinster i välfärden – så har de svängt

2005: NEJ till vinster. Både statsminister Göran Persson och skolminister Ibrahim Baylan är tydliga med att de inte vill att friskolor ska tillåtas ta ut vinster ur skolföretagen, och utbildningsdepartementet tillsätter en utredning.

2009: JA till vinster. Socialdemokraterna beslutar på sin kongress att tillåta vinster i välfärden.

2011: NEJ. Juholt tillträder som partiledare och säger att han vill ha ett vinstförbud.

2012: JA. I oktober presenterar Stefan Löfven och Carin Jämtin en utredning där slutsatsen är att det behövs regleringar, insyn och högre kvalitetskrav – inte vinstförbud.

2013: NJA. Under S-kongressen i april beslutar partiet att vinstintresset inte får vara styrande i välfärden, och att vinsterna ska begränsas avsevärt.

2014: NEJ. Efter valet gör Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet upp om vinster i välfärden. Överskott ska i huvudsak återinvesteras, är tanken. Konkret innebär uppgörelsen att en utredning tillsätts om hur vinster ska användas för att förbättra verksamheten.

2016: NJA. I november presenteras resultatet – Ingmar Reepalus välfärdsutredning, där bland annat vinsttak föreslås.

2017: NJA. I september kommer det gemensamma förslaget från regeringen och V, privata företag inom skolan och omsorgen får ett vinsttak på sju procent.

2018: NEJ. I juni röstar riksdagen nej till förslaget om vinsttak i välfärden. Strax därefter, knappt tre månader innan valet, går S ut med att de vill sätta stopp för vinstjakten i skolan, och ”kraftigt begränsa vinsterna, vinstincitamenten och dess effekter i skolan”

2019: JA. Som en del av januariavtalet kräver Centerpartiet och Liberalerna att det inte får göras några lagändringar om vinstuttag inom skolan. Socialdemokraterna går med på kravet, samtidigt som utbildningsminister Anna Ekström stått fast vid att hon fortfarande vill begränsa vinsterna.

2021: NEJ. Utbildningsminister Anna Ekström meddelar att partiet kommer lägga fram ett förslag om vinstförbud på kongressen.