Inrikes.

2020-10-08 09:45
  • Bild: Claudio Bresciani/TT
  • Langaren Andreas försörjer sig på att sälja kokain i Stockholm.  Bild: Jörgen Lund
    Langaren Andreas försörjer sig på att sälja kokain i Stockholm.
  • Kokainbruket har ökat lavinartat de senaste åren. Här visar Tullverket upp beslag från 2017.  Bild: Christine Olsson/TT
    Kokainbruket har ökat lavinartat de senaste åren. Här visar Tullverket upp beslag från 2017. 
  • 37-åriga Fredrik har använt kokain sedan tonåren. Bild: Jörgen Lund
    37-åriga Fredrik har använt kokain sedan tonåren.
  • Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet.  Bild: Håkan Röjder
    Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet. 
  • Klara, 27, har bara  testat några gånger  men känner att hon  mår bättre när hon  tar kokain.  Bild: Jörgen Lund
    Klara, 27, har bara testat några gånger men känner att hon mår bättre när hon tar kokain.
Puffetikett
Dagens ETC

Så blev kokain till svenskarnas nya favoritdrog

Aldrig har så många svenskar brukat så mycket kokain som idag. 
Dagens ETC:s Jörgen Lund har pratat med en stolt langare, en helgmissbrukare och en nybörjare som tillsammans målar en bild av en drog som blivit normaliserad.

 

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Aldrig har så många svenskar brukat så mycket kokain som idag. Det vittnar Nationellt forensiskt centrum (NFC) – dit polisen skickar sina narkotikabeslag för analys – om. Enligt de siffror från NFC som Dagens ETC har tagit del av hade myndigheten 3 700 ärenden där analysen påvisade kokain under förra året – vilket är rekord och mer än en fördubbling bara sedan 2015.

Orsaken till den lavinartade ökningen bedöms vara en kombination av ökad konkurrens i säljarledet, vilket lett till ökad tillgänglighet och lägre priser, samt en normalisering och avdramatisering av själva bruket.

En tendens som avspeglar sig även inom populärkulturen.

Som när Lykke Li okommenterat lägger upp en vit lina som ser ut att föreställa kokain i sitt Instagramflöde, när Miriam Bryant sjunger om sina bästa kranar och om att göra snöänglar i hallen, eller när den skönt slarviga och chosefria huvudkaraktären Nadia i Netflix-serien ”Russian Doll” inleder varje avsnitt med att röka en kokaindraperad cigg.

”För mycket konkurrens”

Andreas är 35 år och försörjer sig på att sälja kokain i Stockholm. Han menar att konkurrensen har blivit för stor för att det ska vara bra för affärerna.

– Det är för mycket konkurrens, vilket håller priserna nere. Kvaliteten har också gått upp i Sverige, samtidigt som det blivit allt lättare att få tag på. Om du vill kan du få tag i nån i Colombia och börja sälja själv. Det är inte alls svårt. Det blir bara lättare och lättare att ta sig in i drogsvängen om man vill.

Kokainförsäljningen sköter han precis som vilken företagsverksamhet som helst, förklarar Andreas, som är uppväxt i en småföretagarfamilj.

– Därför har jag försökt finna en lite förbisedd grupp. Min nisch är gay- och hbtq-personer, som också är väldigt lätta att ha att göra med. Det är inga gangsters, utan folk med pengar som vill ha den bästa produkten de kan få tag på, säger han.

– Jag är stolt över det jag gör. Jag är väldigt bra på att leverera högkvalitativ narkotika. Därför är det också väldigt sällan jag tappar några kunder. Jag är inte heller någon obehaglig människa med huvtröja, som det sticker upp en Glock ur bakfickan på. Jag är som ett NK för narkotika. Det är svindyrt, men också svinbra kvalitet.

Totalt har han några hundra kunder i hela Stockholmsområdet.

– Så det blir en jävla stress, åtminstone på helgerna när man ska fara runt över hela stan. Från Vällingby till Farsta, därifrån till Kungsholmen och så vidare till Älvsjö. På det viset håller det på från 18-tiden ungefär, och sedan hela natten, fram till sju på morgonen.

Stigmat är borta

Han har tydligt märkt av den ökade efterfrågan och normaliseringen av kokainbruket under de senaste åren.

– Ja, visst är det så. Det har definitivt skett en normalisering. Stigmat är inte lika krampaktigt hårt längre. ”Jag tar lite ladd på helgen, det är ingen big deal”, ungefär så låter det. Det har spritt ut sig och det är verkligen inte bara pundare som pysslar med kokain längre.

Att polisen håller på och jagar ”partyknarkare” tycker han dock ”är skitlöjligt”.

– Jag har full förståelse för att snuten vill sätta dit kranar som mig. Men att börja jaga folk som tar en lina ladd och dricker ett glas vin hemma framför Melodifestivalen på tv:n, det är faktiskt bara skitlöjligt. Hur skadar det någon?

Björn Johnson, professor i socialt arbete med inriktning mot drogbruk och narkotikapolitik vid Malmö universitet, gör också bedömningen att det skett en normalisering av kokainbruket bland svenskarna.

– Men det är inte särskilt väl­belagt inom forskningen ännu, att det här trendbrottet har skett, säger han.      

Dramatisk ökning av beslag

Den förändrade attityden och benägenheten till att prova på och använda kokain är något som även polisen har märkt av.

– Vi kan se att det blivit mer allmänt använt bland gemene man. Den gamla sanningen om att det skulle vara en överklassdrog stämmer inte längre, säger Stewe Alm, som är polisens expert och analytiker vid den ­nationella operativa avdelningens underrättelseenhet (NOA).

Tullverket vittnar även om en dramatisk ökning i kokainbeslagen under coronapandemin, trots att kokainet länge har betraktats som en krogdrog.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Enligt en sammanställning för perioden 15 mars till och med 15 september har Tullverket beslagtagit 130 kilo kokain, vilket kan jämföras med 26 kilo under samma period förra året.

Men Stewe Alm är inte särskilt förvånad över de ökade kokaintillslagen.

– Den påverkan coronapandemin har haft på användningen, kundbeteendet och den kommersiella trafiken är inte särskilt stor. Är man tillvand på kokain avhåller man sig inte ifrån det bara för att man inte kan gå på fest, säger han. 

Strypa nätverkens inkomster   

Och han får medhåll av Anna Benedetti, operationsledare vid Stockholmspolisen.

– Vi ser ungefär samma mängder i våra beslag, man samlas bara på andra platser. Vi får rikta om våra insatser mot lägenheter och hotell istället för mot krogar och större folksamlingar, det är det enda. De som vill ha sin narkotika ser till att få tag på den, oavsett pandemi, säger hon.

Till skillnad från kokainförsäljaren Andreas framhåller Stewe Alm vikten av att sätta press på kunderna, eftersom det är deras konsumtion som håller marknaden igång. Förutom att avbryta och utreda pågående brott har polisen nämligen ett ytterligare uppdrag, vilket består i att arbeta brottsförebyggande, resonerar han.

– Det kan handla om allt från att undanröja tillgången på narkotika till att få bort missbrukare från sitt missbruksbeteende, för att förmå dem till att ändra livsstil. Men framför allt handlar det om att strypa inkomsterna för de kriminella nätverken som finansierar sin verksamhet först och främst genom narkotikan, och då i synnerhet just kokainet, säger Stewe Alm.   

”Partyknarkare”

Fredrik är ursprungligen från Småland men bor sedan tio år i en av Stockholms södra förorter. Han är en av användarna.

Han beskriver sig själv som en av ”partyknarkarna” som drar ett par gram ladd till helgen, men håller sig ifrån de vita kristallerna till vardags, sköter sitt jobb och tjänar bra med pengar. Dagens ETC träffar honom längst in i hörnet på en anonym förortskrog.

– Jag tar det för att det ger mig energi och för att jag har råd med det, berättar Fredrik.

Första gången han testade kokain var under tonåren. Sedan dess har han haft flera längre uppehåll.    

– Jag var väl i 15-16-årsåldern nånting första gången. Jag var med i ett band och vi tog uppåt på helgerna när vi repade. Det här var under samma period som Hem och Skola gick ut med sin skräckpropaganda om att en gås var lika med en dödsdom, eftersom det var en säker väg ned i herointräsket. Det var liksom den synen man fick med sig från skolan. Jag tror inte det var så bra eftersom man rätt snabbt lärde sig att det inte stämde, säger Fredrik, som idag är 37 år.

I 25-årsåldern började han ta kokain allt oftare, vilket fick vännerna i Småland att ge honom öknamnet ”Ladd-Fredde”.      

– Jag fick höra det bakom min rygg. Det kändes inte speciellt kul, så jag la av och höll upp helt och hållet i tre år.

Men när förhållandet han var i sprack halkade han dit igen.

– Jag började ta lite grann då och då, men ville verkligen inte att det skulle bli som senast.  Då fick jag social noja och vågade knappt gå ut för att träffa polare.

Tar mer och mer

De flesta av ”hans riktiga vänner”, som han uttrycker det, känner idag inte ens till att han stoppar i sig något annat än alkohol.

– Jag vill hålla det snyggt och orkar inte förklara för dem, men visst tar jag mer och mer. Det är så lätt hänt när det inte biter på samma sätt längre.

Hur ser du på beroende?

– Det handlar mer om mängden du stoppar i dig än om substansen i sig. De mängder kokain som skulle kunna vara farliga, om vi jämför med spriten, de får jag inte ens i mig inom loppet av en månad. Det gör jag inte!

Normaliseringen av kokain som en partydrog är något även Fredrik har märkt av i sin omedelbara närhet.

– Vi var ute och seglade några dagar i somras med en polares båt. Så satt vi i en hamn här i Stockholms skärgård och drack ett par öl med några lite finare damer och herrar i 60-årsåldern. ”Fan, jag är lite trött”, sa jag. ”Ja, men det löser vi ska du se”, utbrast någon i sällskapet. ”Vi har kvar lite vitt från festen igår om du vill ha”. Det är liksom inte Plattan direkt, utan idag dyker det verkligen upp överallt.

Hur ser en vanlig kväll på kokain ut för dig?

– På fredagar brukar det bli en lina efter middagen, som en liten efterrätt framför tv:n. För att få sig en skön buzz bara. Sen dricker jag nån öl till och går och lägger mig vid elva, tolv. Man är liksom inte 20 längre. Dagen efter vaknar jag tidigt och kokar kaffe, sedan kilar jag ner till bageriet på hörnet för att köpa färskt bröd. Jag gör en lite lyxigare frukost, tar mina C- och D-vitaminer samt järn- och magnesiumtabletter, som är bra för att motverka utmattningssyndromet jag dragits med tidigare. Framåt elva tar jag nån 3,5:a och så nallar jag lite på’t. Därefter småsnuttar jag lite på det vita under dagen, men 1,5 gram vill jag ha med mig ut för att dra i mig av när jag går in på muggen på något uteställe.

Planerar att börja köpa

Klara, som är 27 år och bor på Södermalm, har till skillnad från Fredrik nyss upptäckt tjusningen med kokainet.

– Min ex-pojkvän gick på ladd och brukade bjuda mig på ett par linor ibland. Jag har tagit på fest med olika vänner också, men aldrig köpt själv. Något jag dock har planer på att göra.   

Vad är det som lockar?

– När jag tog det med vänner så kände jag för första gången på otroligt länge att ”shit, nu mår jag ju bra. Nu mår jag exakt så som jag vill må hela tiden!”. Jag kände att jag kom i balans och i bättre kontakt med mig själv i och med att jag fick en sådan skjuts i självförtroendet. Det gjorde att jag dessutom blev bättre på att sätta gränser mot människor i min omgivning, skithögar som bara ville ha något av mig.       

Finns det inget som skrämmer med kokainet?

– Det som skrämmer är väl att man blir så avtrubbad, att man förlorar empati och förmågan att bry sig om vad andra människor tycker om en. Det kan skapa en oerhörd ångest i efterhand. Men jag bryr mig inte, jag är uppväxt i en dysfunktionell familj med föräldrar som var alkoholiserade och fullständigt sket i mig. Jag vill bara få må bra för en gångs skull och jag struntar i om jag blir känslokall på köpet.        

Men även om en lina på en krogtoalett till en början kan kännas rätt harmlös, är kokain långt ifrån ofarligt. I och med det ökade kokainbruket i Sverige de senaste åren har också antalet dödsfall som kan relateras till drogen skjutit i höjden. Rättsmedicinalverket konstaterade för 2019, efter de obduktioner man genomfört, att 19 dödsfall kunde kopplas till kokain ensamt, eller i kombination med andra substanser. Något som är betydligt fler än tidigare år, då enbart något enstaka dödsfall har kunnat kopplas till kokain. 

Dödsfallen ökar

– När det gäller dödsfall orsakade av förgiftning med kokain så är de mycket få i jämförelse med till exempel heroin, men om bruket ökar kommer det även att medföra att fler avlider av förgiftning med kokain, säger Robert Kronstrand, toxikolog på Rättsmedicinalverket.   

Kokainet påverkar främst hjärt- och kärlsystemet, berättar han.

– Det kan orsaka flera livs­hotande tillstånd som hjärtarytmi och blödningar i hjärnan. Det påverkar även kroppens temperaturreglering så att temperaturen ökar, vilket kan leda till organskador.

Världsunik lagstiftning

Den svenska narkotikalagstiftningen och straffskalan för innehav av olika narkotiska preparat är också tänkt att vara satt efter drogernas varierande farlighetsgrad, konstaterar professor Björn Johnson.    

– Men så är inte fallet, utan det finns en hel del godtycke inblandat. Det är inte vetenskap utan politik som styr, säger han.   

Något som är särskilt intressant när man kommer till det som kokainförsäljaren Andreas är inne på – nämligen om det över huvud taget är någon idé för polisen att jaga så kallade ”partyknarkare” som Fredrik och Klara.

– Det där är en väldigt intressant fråga i och med att Sverige är det land i västvärlden som har gått längst när det gäller att kriminalisera och låta polisen ingripa mot eget bruk av narkotika. Detta innebär bland annat att polisen kan tvinga fram urinprov från någon de misstänker för att vara påtänd. Problemet med det är att det aldrig har utretts vad det har för effekter på lång sikt. Jag och några forskarkollegor framförde i en debattartikel i somras att det bör utredas hur lagen fungerar i praktiken, eftersom man kan misstänka att den kan försvåra för människor som vill söka hjälp för att ta sig ur ett missbruk. Men då fick vi höra att vi var drogliberaler, sen dog den diskussionen. Det är Sveriges drogpolitik i ett nötskal, säger Björn Johnson.

Fotnot: Andreas, Fredrik och Klara heter egentligen något annat.

Flest dödsfall i Europa

Sverige har den högsta drog­relaterade dödligheten i hela Europa, enligt en rapport från EU:s narkotikabyrå, EMCDDA, som publicerades förra veckan.

Tidigare i år publicerade Folkhälsomyndigheten en egen rapport på samma tema, där deras slutsats är att narkotikastrafflagen samt förbudet mot eget bruk av narkotika bör utredas på nytt.

Vänsterpartiet förordar som enda riksdagsparti en avkriminalisering av eget bruk, med motiveringen att ”det är viktigare att få bort langningen än att jaga enskilda med missbruksproblem”.

Samtidigt har Centerpartiet, och nu även Kristdemokraterna, öppnat för att utreda en avkriminalisering.       

Enligt de siffror från NFC ­(Nationellt forensiskt centrum) som Dagens ETC har tagit del av hade myndigheten förra året rekordmånga ärenden där analysen påvisade kokain. Nästan 3 700, vilket är mer än en fördubbling jämfört med 2015.

Före 2012 låg polisens beslag, där analysen hos NFC påvisat kokain, stadigt under 1 000 per år.

19

... dödsfall kunde kopplas till kokain ensamt, eller i kombination med andra substanser, i Sverige förra året.