S-politiker samordnar hårdföra diktaturens möten i Sverige
Dagens ETC
När diktaturen Azerbajdzjan intensifierar arbetet med att stärka sin närvaro i västvärlden har de fått oväntad hjälp i Jönköping. Av en socialdemokrat som under lång tid har samordnat diktaturens närvaro i Sverige.
– Jag är en av regimens största kritiker, säger hon till Dagens ETC och tillbakavisar sin roll som samordnare.
Under majs första tre dagar kallade diktaturen Azerbajdzjans diasporamyndighet till möte i Stockholm. Syftet var att stärka sin närvaro på plats i Sverige.
Dagens ETC kan nu avslöja att de till sin hjälp hade socialdemokraten Irada Alieva-Söderberg för att arrangera mötet i Sverige. Hon är sedan flera mandatperioder invald i Jönköpings regionfullmäktige.
– Jag organiserade mötet, och var tvungen att ta in vakter. Det planerades provokationer (från missnöjda medlemmar i diasporan). Jag kommer inte delta igen, och har sagt det till dem (på diasporamyndigheten). Det var en huvudvärk, säger hon till Dagens ETC.
Mötet den 3 maj lockade 150 personer. Här syns Irada Alieva-Söderberg med ställföreträdande diasporaminister Elsjad Alijev.
Bild:
Diasporaministeriet, Dagens ETC (montage)
Hundratals politiska fångar
Landet anses av Freedom house vara Europas mest auktoritära jämte Belarus, och rangordnas som mindre demokratiskt än både Ryssland och Iran. Det är en nivå som Freedom house menar varit konstant det senaste decenniet med viss försämring de senaste fyra åren.
Sedan Azerbajdzjan tilldelades klimattoppmötet Cop29 i november 2023 har över 20 journalister gripits i landet. Idag sitter mer än 350 politiska fångar fängslade i landet, vilket är en tredubbling sedan sommaren 2023.
I en intervju för statlig azerbajdzjansk media uppger landets diasporaminister i vintras att det finns 17 sådana råd över hela världen. Syftet är att stärka landets intressen i länder där det är verksamt, inklusive att påverka den mediala bilden av landet. Helgens möte var bara ett av flera som koordineringsrådet arrangerat tillsammans med den azerbajdzjanska staten i Sverige. Bland annat var landets diasporaminister på besök i Stockholm 2022. Ett tidigare möte skedde 2018 då koordineringsrådet.
Bevakades av statsmedier
Det var dock inte förrän 2020 som Irada Alieva-Söderberg tog över ordföranderollen, enligt azerbajdzjanska uppgifter. För sitt arbete i diasporan tilldelades Irada Alieva-Söderberg samma år en förtjänstmedalj av president Ilham Alijev för sitt arbete.
I ett tackbrev som publicerades på presidentens webbplats på nyårsafton 2020 skrev hon att hon kommer att sätta Azerbajdzjans intressen före allt annat. Hon skrev också att Ilham Alijev bär en tung börda i att ena världens azerbajdzjaner och att det är diasporans plikt att tjäna landet.
Ilham Alijev är Azerbajdzjans president sedan 2003. Han ärvde makten från sin far Hejdar.
Bild:
President.az., Dagens ETC (montage)
Vid helgens möte var ställföreträdande minister närvarande. Det hölls på Clarion Hotel i Stockholm och bekostades av Azerbajdzjan. Tillsammans med honom delade hon denna gång ut en förtjänstmedalj till en annan medlem, vilket syns i en video som hon delat på Facebook.
En källa med insyn uppger att kostnaden var över 130 000 kronor, men uppgiften har inte kunnat bekräftas. Azerbajdzjanska statsmedier uppger att det var 150 personer och att Irada Alieva-Söderberg var där i egenskap av ordförande för koordineringsrådet.
Försvarade olaglig blockad
Att Irada Alieva-Söderberg tilldelades en förtjänstmedalj år 2020 kan ha att göra med att ett krig i det omtvistade Nagorno-Karabach utspelade sig. I september det året angrep Azerbajdzjan den armeniska utbrytarrepubliken under sex blodiga veckor. Tre år senare slutade den infekterade konflikten med vad EU-parlamentet kallar för en ”etnisk rensning” när över 100 000 armenier tvingades på flykt.
Bara veckor innan försvarade Irada Alieva-Söderberg i ett brev den azerbajdzjanska blockaden av Nagorno-Karabach som då pågått i nio månader, vilken dömts vara illegal av Internationella domstolen i Haag. Brevet undertecknades av henne i egenskap av ordförande för koordineringsrådet. Segrarna från 2020 och 2023 firades stort i Azerbajdzjan som anser att de har internationell rätt på sin sida.
Karabachfrågan kunde användas för att skapa nationell enighet.
– Den långvariga konflikten om Nagorno-Karabach användes av den auktoritära Alijevregimen för att mobilisera stöd både på hemmaplan och i diasporan. Budskapet var att alla måste stå eniga bakom regimen för att man ska nå sitt mål: att erövra eller som man sa befria Karabach, säger Mellanöstern- och folkmordsforskaren Svante Lundgren vid Lunds universitet och som arbetat mycket i regionen.
– Många azerbajdzjaner, också de som inte var så förtjusta i eller som rentav var motståndare till regimen, stödde kriget 2020. Så taktiken fungerade: Karabachfrågan kunde användas för att skapa nationell enighet.
En skärmdump från presidentens hemsida med tackbrevet som S-politikern skickade efter att ha tilldelats förtjäntmedalj.
Bild:
Skärmdump, Dagens ETC (montage)
”Jag är inte lojal med Alijev”
Svante Lundgren tror inte att den som agerar i sammanhang där den azerbajdzjanska regeringen är närvarande har stort spelrum för avvikande åsikter.
– Agerar man i diasporan i sammanhang kopplade till regimen har man nog litet utrymme för kritiska synpunkter. Alijevregimen har visat sig ha minimal tolerans för kritik. Många trodde att kravet på total uppslutning bakom presidenten var något som behövdes så länge Karabachkonflikten pågick. Nu är den över men repressionen i Azerbajdzjan mot dissidenter och oberoende journalister har bara ökat.
Till Dagens ETC uppger Irada Alieva-Söderberg att hon visserligen hyllade presidenten i Azerbajdzjan 2020, men att hon i dag har ändrat sin uppfattning.
– Det är klart då, att vi alla azerbajdzjaner i hela världen, var glada att den långvariga konflikten (i Nagorno-Karabach) var över. Vi tackade verkligen presidenten för att han inte fortsatte kriget. Vi hoppades att riktningen skulle bli annorlunda, men det blev inte så, säger Irada Alieva-Söderberg som säger att hon numera är emot Ilham Alijev och ämnar att lämna tillbaka medaljen.
– Jag är inte lojal med Ilham Alijev, och jag är en av regimens största kritiker. Det är en auktoritär regim och jag har aldrig varit förespråkare för regimen. Jag är emot fängslandet av politiska fångar.
Om vi stänger ner alla kontakter, hur ska vi då sprida demokrati?
Hon menar också att helgens möte inte skedde på hennes initiativ, utan hon kontaktades av azerbajdzjanska representanter som bad om hennes hjälp. Även regimvänliga medlemmar i föreningen i Sverige ska ha bett om att mötet skulle anordnas, enligt henne.
– Jag hjälper inte den azerbajdzjanska staten, regimen. Utan (verkar för) diplomatiska kontakter med azerbajdzjanska folket och de politiska fångarnas familjer. Om vi stänger ner alla kontakter, hur ska vi då sprida demokrati? frågar hon sig.
En skärmdump från det statliga mediet Azertac som bevakade helgens möte.
Bild:
Skärmdump Azertac, Dagens ETC (montage)
S-distriktet: ”Inte förenligt”
Att hon står som landets representant i Sverige beror, enligt henne, på att hon registrerades som det för några år sedan när gruppen grundades. Hon tillbakavisar uppgiften att hon är koordinator idag. Hon anser också att det är missvisande att hon beskrivs som ordförande för mötet den 3 maj och benämner sig som moderator. Det kontrasterar mot så väl azerbajdzjanska statsmediers rapportering som diasporakommitténs syn på saken.
Samtalet avslutas med att hon säger att hon inte kommer att hjälpa Azerbajdzjan med att arrangera några fler möten i Sverige.
Socialdemokraternas distriktsordförande Sebastian Hörlin reagerar starkt när han nås av uppgifterna.
– Jag vill vara tydlig med att det aldrig kommer att vara förenligt att vara lojal med en diktator och samtidigt vara socialdemokrat, skriver han i ett mejl.
Vi ser väldigt allvarligt på dessa uppgifter och har påbörjat en utredning.
Han skriver också att distriktet beslutat att utreda saken.
– Vi ser väldigt allvarligt på dessa uppgifter och har påbörjat en utredning, skriver han i ett mejl och lägger till att de inte kan kommentera frågan ytterligare förrän de har hela bilden.
Även i Finland och Norge anordnades liknande möten. Där arrangerades de vid Azerbajdzjans representationshus som går att finna i 13 länder i världen – ännu inte i Sverige.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.