– Vi får en skiktad äldreomsorg där de rika kan köpa sig extra livskvalitet, säger Marta Szebehely, professor i socialt arbete som har forskat om vilka effekter Rut och andra privata lösningar inom äldreomsorgen får.

När Rut debatterades i SVT häromveckan gick Göran Hägglund (KD) till attack mot Socialdemokraternas Magdalena Andersson och hävdade att om Rut-avdraget begränsas så kommer Greta Hökby i Tullinge utanför Stockholm, och andra äldre i hennes situation, inte att kunna bo kvar hemma. Greta själv hade sagt precis så i ett reportage som sändes före debatten.

Idag är just äldre över 65 den grupp som i störst utsträckning använder Rut. Så det är klart att om Rut skulle försvinna eller begränsas är de äldre den grupp som skulle påverkas mest. Men inte någonstans nämndes det att Greta Hökby och andra äldre har rätt till kommunal hemtjänst, inklusive städning, om de har behov av det.

Efter behov, inte plånbok

Socialtjänstlagen är tydlig. Kommunerna ska göra det möjligt för äldre att bo kvar i sina hem under goda förhållanden. Och insatserna ska vara anpassade efter individen. När kommunerna bedömer vilka behov de äldre har ska det också göras en inkomstprövning. De som har lite pengar kan alltså få insatserna helt gratis.

Ändå minskar andelen äldre som har äldreomsorg samtidig som allt fler köper Rut-tjänster.

Marta Szebehlys forskning visar att sedan 1980-talet har andelen äldre över 80 år som har äldreomsorg minskat från 62 procent till 37 procent.

– Bara en liten del av den minskningen kan förklaras med att de äldre har blivit friskare. Kommunernas ansträngda budgetar har lett till att hemtjänsten koncentreras till dem med störst behov och de med mindre behov åker ut, säger hon.

Rut har alltså blivit en ersättning för dem som inte beviljas hemtjänst, eller för dem som tjänar så mycket att den kommunala taxan skulle bli dyrare än att köpa skatte­subventionerad städhjälp. Rut fungerar ofta också som en tilläggstjänst för dem som visserligen har hemtjänst beviljad från kommunen men som vill ha lite extra, kanske städning varje vecka istället för ­varannan.

Anhöriga får rycka in

Men det här är något som inte alla kan kosta på sig. Rut-avdraget utnyttjas mest av de som tjänar mest. Statistik från SCB visar att det är tre gånger vanligare att göra avdrag för hushållsnära tjänster bland de äldre som tjänar över 66 000 kronor i månaden jämfört med dem som har en pension omkring 10 000 kronor. Och ju mer de äldre tjänar desto vanligare blir det med Rut-avdrag.

Bland de äldre med låga inkomster, där många skulle ha hamnat på inga eller väldigt låga taxor för kommunal hemtjänst om de hade blivit beviljade hjälp, ökar istället anhörig­vården.

– Anhörigvården, där framför allt fruar och döttrar får gå in och täcka upp, har ökat många gånger mer än den privata hjälpen. Runt 100 000 personer har gått ner i arbetstid för att kunna vårda sina ­anhöriga, säger Marta ­Szebehely.

För att ännu fler ska kunna köpa Rut vill Almega, tjänste­företagens arbetsgivarorganisation, ha ett generösare skatte­avdrag just för äldre över 67.

– Vi vill att man ska kunna göra avdrag på 60 procent av kostnaden. Då blir tjänsten helt skattebefriad och allt jag betalar går direkt till utövaren, säger Ulf Lindberg, närings­politisk chef på Almega.

Men varför gå omvägen via skatteavdrag för Rut när den kommunala hemtjänsten redan är skattefinansierad och gratis för dem med lägst inkomster?

– De flesta som väljer Rut upplever hemtjänsten som dålig. Det kan vara många olika personer som besöker dem och dessutom måste de genomgå kommunens biståndsbedömning där familjens förhållanden och ekonomi ska vändas ut och in, säger Ulf Lindberg.

Städning första steget

Städning via Rut är dock inte helt jämförbart med städning via kommunens hemtjänst, enligt Marta Szebehely.

– Städning är ofta den första hjälp som äldre får. Det blir deras första kontakt med hemtjänsten. Ett förtroende kan byggas upp och hemtjänstens personal finns där i deras vardag för att se om behoven ökar och de kanske måste få hjälp även med omvårdnad. Det steg som är jobbigast för många äldre, att behöva ta emot hjälp med den personliga hygienen, kan bli mindre jobbigt om de redan känner personalen, säger hon.

Men det som bekymrar henne allra mest med att den privata, egenfinansierade hjälpen ökar är att det skapar en skiktad äldreomsorg. Att tanken om den jämlika vården som utformas efter behov urholkas.

– Om två äldre sitter på äldreboendet, och den ena har en massa tilläggstjänster som dennes anhöriga har köpt och den andra inte har det, vad händer då med äldreomsorgen? På engelska säger man ”services for the poor, are poor services”. Ungefär att hjälp till dem med låga inkomster ofta blir en dålig hjälp, eftersom medelklassens vassa armbågar inte finns där för att kämpa för en bra service, säger Marta Szebehely.