Tanken var att förbunden skulle hålla ihop, för att bli starkare. Det står ju till och med i loggan på IF Metalls t-shirts: ”Starka tillsammans”, men nu visar de alltså att de inte vill vara det ändå.

Till och med de medlemmar som rent politiskt är min motpol och
röstar på SD håller med mig. Det här är en fråga som förenar arbetarna i det här landet på ett sätt som ingen annan fråga. Fackstyrelsen har inte förankrat sitt beslut ute i fikarummen på arbetsplatserna, hade de gjort det skulle vi inte stå här idag och känna oss svikna.

Jag ser i sociala medier, och hör genom mina olika kanaler nu, att det är många som ledsnat och har börjat på att mobilisera sig för att facket inte ska tjäna S-ledningen i första hand. Ska facket överhuvud taget ha någon framtid, är det den vägen vi måste gå, tror jag.

Inte ens Reinfeldt ville röra las, utan tyckte att politikerna
skulle hålla tassarna borta från avtalsrörelsen, men nu kommer alltså vår före detta ordförande, Stefan Löfven, för Socialdemokraternas räkning, och ställer sig höger om honom, tillsammans med Annie Lööf, som troligen vill krossa facket av samma anledning som hennes gamla idol Margaret Thatcher. Det känns verkligen inte kul! Jag tror personligen att Löfven låter facket ta den här smällen nu, för att S inte ska behöva ta ansvar för försämringarna i nästa val. När S säger hoppa, så hoppar förbundsledningen i IF Metall.”

Håkan Svensson, Mentalskötare och fackligt engagerad

i Kommunal, Aneby
 

– Min första tanke när jag hörde om att Kommunal ställer sig bakom las-överenskommelsen var, ”vänta lite, det är väl inte första april idag va?”. Det känns liksom helt absurt, hur de går från en så tydlig ståndpunkt om att aldrig på några villkor gå med på att försämra villkoren för sina medlemmar, till detta hux flux, som innebär just det. Häromdagen var jag på god väg att lämna in blanketten om mitt utträde ur fackförbundet som jag varit engagerad i under så gott som hela mitt yrkesliv. Nu har jag lugnat ned mig lite och känner väl att jag ska ta mig en funderare över helgen.

Det som gör mig mest förbannad är att man går bakom ryggen på sina medlemmar, bara för att rädda kvar en S-regering vid makten. Det är ett sådant oerhört svek mot hela arbetarrörelsen!

Jag förstår inte hur de kan gå med på det här att ”saklig grund” inte längre ska behöva gälla vid uppsägning. Jag begriper inte det! Det finns redan idag hur mycket utrymme som helst i lagstiftningen för att bli av med folk, om man har orsak för det.

Det den här överenskommelsen kommer leda till är ju att anställda inte vågar ifrågasätta något på sin arbetsplats, för då riskerar man att bli bortkopplad. Sedan kan ju Baudin prata sig hur varm som helst om de kompetenshöjande insatser som också ingår i överenskommelsen, vad spelar det för roll om du är 60 år och utsliten efter ett helt yrkesliv? Då är det ingen ny arbetsgivare som kommer att vilja anställa dig ändå, oavsett hur mycket kompetensutvecklingsutbildningar du får chansen att gå, så är det ju bara.

Vill du se ett praktexempel på missnöje och upprördhet ska du gå in och titta lite i kommentarsfälten på Kommunals Facebooksida just nu. Där bubblar och sjuder det kan jag lova dig. Jag hoppas verkligen att detta missnöje kommer leda till att den sittande förbundsstyrelse får avgå vid nästa representantskapsmöte.

Thomas Begat, Svarvare och fackligt engagerad

i IF Metall, Köping

– En av grundbultarna i att bli fackligt engagerad, som jag har varit i 20-25 år, är ju idén om att hålla ihop för att man blir starkare tillsammans. Det är den ena anledningen till att jag blir förbannad nu, när IF Metall går emot LO.

Men det är vissa specifika försämringar med i den här las-överenskommelsen, som känns som ett slag rakt i ansiktet också. Det här med de uppluckrade turordningsreglerna framför allt, det känns ju som att de inte längre representerar oss arbetare nere på golvet. Drivs det igenom ser jag därför ingen anledning till att vara kvar i facket. Det känns som att fackets roll är överspelad då, när man inte längre ser till sina medlemmars bästa, utan bara följer sossarna.

Det var som när jag pratade med vår ombudsman nyligen, och han frågade hur de skulle kunna fånga upp fler arbetare i förbundet. ”Ja, ni kanske ska börja med att ta er ut på arbetsplatserna och fråga vad folk vill att ni ska driva för linje”, sa jag.

För att få folk intresserade av att vara med i facket igen måste ju fackstyrelsen ställa sig upp och slåss för medlemmarna, inte det socialdemokratiska partiet!

Här på vår arbetsplats har det alltid varit schyssta puckar, genom alla år – man har alltid följt turordningslistan om någon ska varslas, men vi får väl se vad som händer efter en sådan här grej, när arbetsgivaren får helt andra instrument för att säga upp folk. Är det någon som hänger löst till så är det väl jag, för jag är en sådan facklig gaphals som säger ifrån när något inte går rätt till, eller när ett arbetsmoment är farligt och någon riskerar att skada sig.

Det kommer bli tysta arbetsplatser och godtyckliga uppsägningar, så är det.

Mia Christensson, Undersköterska och fackligt engagerad i Kommunal, Skurup

– Förbannad är bara en uppsminkad version av vad jag känner just nu för förbundsstyrelsen och deras agerande. Det som gör att jag känner så är helheten – både att man går bakom ryggen på sina medlemmar, för att rädda kvar en sittande S-regering, och de försämringar som överenskommelsen betyder för anställningstryggheten, vilket ju är fundamentet som hela fackföreningsrörelsen vilar på. Utan den finns det inte mycket kvar, bara spillror.

Det är så uppenbart att man köper det här bara för att S ska kunna sitta kvar vid makten, men för att tala klarspråk, det är väl för fan inte det som är fackföreningsrörelsens uppdrag? Facket ska banne mig vara till för sina medlemmar, ingenting annat!

Jag är även engagerad i Undersköterskeupproret här i Skurup, och kan säga dig att innan vi satte igång med det blödde Kommunal medlemmar. Vi fick det raset att vända eftersom vi uppmanat folk till att engagera sig fackligt på sina arbetsplatser, men efter det här kommer undersköterskorna att börja lämna igen. Det ser jag hur tydligt som helst i vår Facebookgrupp – alla vill lämna facket nu, efter det här sveket.

Baudin och kompani försöker försvara sig så gott det går, men de kommer ju bara med plattityder. Det här med garanterade tillsvidareanställningar efter tolv månader för alla visstidsanställda ger jag nämligen inte mycket för. I praktiken kommer det bara att öka på ruljansen av timmisar ytterligare.     

Jag hoppas verkligen att resten av LO-facken står fast vid sitt motstånd nu, skulle det inte räcka återstår väl bara, även om det kanske låter cyniskt, att hoppas på en misstroendeförklaring från Vänsterpartiet.