Roland Paulsen om varför Hans Rosling hade fel

Hans energi och positiva världssyn gjorde den svenska hälsoforskaren Hans Rosling till en världsstjärna. De senaste decenniernas ekonomiska utveckling i världen har gett nästan alla längre och friskare liv, menade Rosling. Att vi aldrig har haft det bättre.

Roland Paulsen, docent i sociologi, tycker att Rosling var en exceptionell pedagog men att hans berättelse saknade maktanalys. Nyoptimisterna, dit Rosling räknades, argumenterar trots allt att kapitalismen i sin industriella form är det bästa som hänt mänskligheten.

– Utöver anspråken på att förklara världen finns det något hos nyoptimisterna som liknar filosofiska skygglappar: de kan inte diskutera potential. Det är som att de vägrar att jämföra världen sådan den är med världen sådan den skulle kunna vara. För den sortens jämförelser krävs fakta, men även ett tydliggörande av värderingar.

”Gigantisk skillnad”

Vad vill vi göra med rikedomen, överflödet och vad är rimligt? I stället för att säga att det är orimligt att 4,2 miljoner spädbarn årligen dör, främst på grund av lättbotliga sjukdomar, kallar Rosling siffran för ”underbart låg”. Varför då, frågar sig Roland Paulsen.

– Detta är att blunda för vår potential att här och nu fixa detta problem till en försvinnande liten kostnad. Det har blivit bättre ja, men skillnaden mellan det som är och det som skulle kunna vara är ändå gigantisk. Att inte erkänna det är typexemplet på vad den tyske filosofen Herbert Marcuse en gång kallade för ”det endimensionella tänkandet”.

Roland Paulsen presenterar luckorna i resonemanget i en kortfilm som heter ”Better and better? A comment on Hans Rosling”, gjord i Roslings anda. Filmen premiärvisas här på etc.se.

 

Fördubblad konsumtion

I filmen beskriver Roland Paulsen hur konsumtionen av antidepressiva läkemedel har fördubblats i OECD-länderna. I flera olika grafer visar han att ju rikare ett land är desto mer deprimerade och ångestplågad är befolkningen. Men frågan är om Roland Paulsen kliver i samma fälla som Rosling och blandar ihop korrelation och kausalitet.

– Jag hoppas inte det, för jag vet inte exakt vad som ligger bakom dessa siffror. Jag har svårt att tro att nationell tillväxt i sig kan förklara det, det är något av ett mysterium faktiskt även om det är enkelt att komma med provisoriska teorier. Med tanke på hur stora procentuella skillnader det rör sig om mellan länder finns utrymme för mycket epidemiologisk och sociologisk forskning här.

Om Rosling målade en allt för ljus världsbild, och därför inte sa hela sanningen, skulle inte samma argument kunna användas mot dina invändningar, att du målar en allt för dyster bild?

– I min kommentar till Rosling är bilden onekligen dyster. Men i andra sammanhang tycker jag att jag försökt peka på möjligheter till en ljusnande framtid. Det gör i och för sig även nyoptimisterna, enda skillnaden är egentligen att jag inte tror att det bara är att låta kapitalism, tillväxt, ny teknologi och smarta innovatörer ”work their magic”. Vi behöver större förändringar än så.