När respiratorerna plötsligt tvingades köra nära 24 timmar om dygnet gick förklarligt nog många av dem sönder, och medicinteknikerna upptäckte då att de saknade tillgång till reservdelar, manualer och felkoder. Tillverkarna föredrog att reservera dem för egna eller officiellt godkända reparatörer – som inte bara som alltid var mycket dyrare, utan nu också fullständigt överbelastade och med långa väntetider.
En medicintekniker någonstans i Tanzania som kallade sig ”Frank” lade tidigt under pandemin ut reparationsinformation på en egen hemsida (frankshospitalworkshop.com), men många av dokumenten fick tas ned efter anmälningar från tillverkarna för kränkning av intellektuell äganderätt, rapporterar tidningen Vice.
I Brescia i Italien uppgav tekniker att respiratorfabrikanten hotade stämma dem för att de (för en uppskattad kostnad av runt 10 kronor) 3D-utskrev en reservdel som kostade närmre 100 000 kronor från auktoriserade försäljare.
”Fabrikanterna går häpnadsväckande långt för att undanhålla oss serviceinformation... som resultat måste vi gå på jakt i inofficiella nätforum och andra kanaler... mitt i en pandemi är det en ohållbar, och potentiellt livsfarlig, modell”, skrev Leticia Reynolds, ordförande i Medicinteknikernas Förbund Colorado, i en debattartikel på nättidningen Marketwatch.
Liksom allt fler apparater omkring oss, från de mest vardagliga till komplexa, styrs respiratorerna också av en intern dator, vilket ställde till ytterligare problem. Teknikerna insåg att det inte bara gick att ta till exempel en bildskärm från en kasserad respirator och montera den på en enhet med trasig skärm. Delarna hade nämligen en sorts digitala serienummer och att koppla in en reservdel utan en auktorisering från tillverkaren resulterade i ett felmeddelande vilket – återigen i likhet med en mängd andra prylar runtom oss – gör respiratorn oanvändbar även om den fysiskt är helt funktionsdugligt eftersom dess programvara vägrar att starta den.
– Mängder av produkter idag utformas avsiktligt för att antingen ge tillverkaren ett reparationsmonopol, eller direkt avskräcka från reparation och ha kort livslängd. Det handlar om avsiktliga hinder av olika slag – juridiska, fysiska, eller inskrivna i programvaran som styr apparaterna, säger Chloe Mikolajczak, från kampanjorganisationen Right to Repair Europe.
Vi omges allt mer av ”svarta lådor”, skriver Ifixit, en webbsida som publicerar reparationsguider för främst elektronikprylar – ting vars inre mekanik är ett mysterium för oss. Det sjukhusens tekniker blev varse har exempelvis bönder redan tidigare noterat: våra maskiner har blivit allt mer otillgängliga. Vice skildrar också hur traktorer och skördetröskor från 1970- och 80-talet fått en renässans eftersom bönderna insett att de själva, eller lokala mekaniker, kan reparera dem. De nyare modellerna har däremot en intern dator som måste godkänna varje reservdel som sätts in – vilket bara auktoriserade mekaniker med tillgång till företagets hemliga koder kan göra. En del har istället tagit piratprogram från Ukraina till hjälp.
Men under april och maj 2020, efter den negativa uppmärksamheten, backade flera respiratorföretag och gjorde information tillgänglig samt gav dispens från krav på dyra kurser för auktorisering av tekniker.
Både i USA och Europa har begrepp som ”reparerbarhet” börjat krypa in i lagstiftningen. EU har officiellt antagit diverse principer om hållbar och cirkulär ekonomi. Många förknippar kanske det begreppet i första hand med återvinning men, som Ifixit påpekar, återvinning innebär förstörelse – förstahandsalternativet borde vara att försöka hålla saker vid liv så länge som möjligt.
Från 1 mars i år finns det en EU-lag om att tillverkare av vitvaror måste göra reservdelar tillgängliga, en av flera reformer inom projektet ”Ecodesign”; om 2–3 år är det tänkt att samma princip ska börja gälla för mobiltelefoner och bärbara datorer. Storbritannien har förbundit sig att kopiera lagstiftningen på andra sidan kanalen. I Frankrike måste alla elektronikvaror sedan i år rankas på en reparerbarhetsskala från 1 till 10, medan Österrike ger konsumenter en reparationsbonus. I USA är ”rätt att reparera”-lagstiftning om tillgång till reservdelar och manualer lagda i flera delstater.
– För alla lagarna och lagförslagen gäller att oavsett hur vackra formuleringarna om ekologisk hållbarhet låter måste man titta på det finstilta, säger Chloe Mikolajczak på Right to Repair Europe.
– Industrins lobbyister försöker tömma dem på verkligt innehåll. I den franska lagen till exempel är det företagen själva som ska poängsätta – utifrån en checklista, men det har inte avsatts resurser att kontrollera dem. Man får hoppas att tekniskt kunniga privatpersoner anmäler de som fuskar. Med EU-lagen är ett problem, exempelvis för att den bara talar om professionella verkstäder – den ger inget större stöd till privatpersoner som vill laga sina egna saker. Den säger heller inget om till vilka priser reservdelar ska finnas tillgängliga.
Ett par uppmärksammade fall har hjälpt till att få upp frågan på dagordningen. I juni förra året dömde Norges Högsta domstol Henrik Huseby ägare av en liten elektronikverkstad till skadestånd, för att han använt rekonditionerade reservdelar från Kina – eftersom Apple inte säljer reservdelar till oberoende reparatörer. Däremot har företaget sett till att sätta sin logo på många delar just för att kunna hävda varumärkesintrång när någon som Henrik Huseby köper dem från en oauktoriserad källa.
Konsekvenserna med att allt fler apparater i våra hem är datoriserade och numera också ofta uppkopplade exemplifierades av brittiska Sonos ljudanläggningar, när de 2020 slutade skicka ut uppdateringar till programvaran i komponenter äldre än 5 år. Högtalarna fortsätter fungera tills vidare, men kan inte kopplas ihop med nyare apparater, kan få problem att spela strömmad musik så småningom, och eventuellt bli en sårbarhet där virus kan ta sig in i husets nätverk. Mer kontroversiellt var Sonos erbjudande att ge rabatt på köp av nyare modeller – men samtidigt slippa fysiskt ta hand om en massa inlämnade, värdelösa stereos. Istället låste de den äldre apparaten på avstånd med en sista dödlig uppdatering. Kvar blev en oanvändbar ”tegelsten” – även om alla fysiska delar fortfarande fungerade. Det påminner om hur Tesla på avstånd stängt av funktioner för bilägare som inte betalat för dem, och väcker frågor om huruvida vi verkligen fullt ut äger produkter vi köpt när de är konstant uppkopplade mot, och kan styras från, tillverkarens server.
– Folk har tröttnat på att deras ägodelar inte varar längre än de gör, nu när alla talar om ett hållbart samhälle, vill man också kunna underhålla och reparera sina saker, säger Chloe Mikolajczak på Right to Repair Europe
– Jag tror också att under karantänerna blev människor medvetna om hur beroende vi alla är av våra elektroniska prylar, och att det spelar in för att de här förslagen slår igenom just nu,
Men att trycka på för lagstiftning är inte den enda vägen. Jessica Richter forskar om uthållig ekonomi, men hon är också praktiskt verksam i Repair Café Malmö, ett av många i sitt slag som växt upp runtom Europa och världen. Verksamheten är precis på väg att öppna i en fysisk lokal igen, efter att under pandemin ha bedrivits i form av virtuella konferenser och instruktionsvideos. Målet är inte att vara en gratis reparationsservice, utan att dela och sprida kunskap så att besökarna i framtiden kan göra liknande lagningar själva.
– Vi såg folk komma med allt från gamla lampor till mobiltelefoner och bärbara datorer. Många gånger grejer som annars i princip aldrig lagas, som vattenkokare, brödrostar, andra småprylar. På videokonferenserna har vi passat på att guida deltagare med lagningar av saker som annars varit för stora att flytta, som tvättmaskiner och garageportar, och nått ut till människor på landsbygden långt från ett fysiskt café, så det har haft sina positiva sidor.
Modern elektronik verkar ofta avskräckande komplex, säger hon. Men får man bara tag på reservdelarna är det egentligen fullt möjligt för en privatperson med enkla verktyg att exempelvis byta bildskärm på en mobiltelefon.
– När något ställer till med komplikationer är det oftast inte för att det måste vara så, utan för att det avsiktligt utformats som en barriär, exempelvis skruvar som inte följer standardformat så att man inte kan använda normala skruvmejslar på dem, eller för att de har ett förseglat plastskal som inte går att öppna utan att bryta upp.
Hon uppmanar också till att inte tro på de vanligt förekommande klistermärkena med texten ”garantin ogiltig om brutet”.
- Tillverkaren har en skyldighet att ersätta för felaktiga delar så nej, garantin slutar inte gälla bara för att du öppnat apparaten, så länge inte du förstört något i den. I USA är sådana märken inte tillåtna längre, men EU har hittills accepterat dem.
Men de nyare reparationshindren är knepigare att ta sig runt.
– Reservdelar med digitalt serienummer betyder att bara tillverkaren kan byta dem. Nyare Iphones känner exempelvis av om en kamera kommer från en annan telefon och vägrar acceptera den.
Erik Lundh, som är aktiv i frågor om hållbar teknik och har arbetat under årtionden med teknikutveckling på Ericsson och andra företag, menar att det ibland också skulle krävas djupare förändringar om vi vill uppnå målen med hållbarhet och reparerbarhet.
– Många elektronikgrejer är inte riktigt designade för att kunna underhållas, om man öppnar dem inser man det är en enda röra, det fungerar men det är inte logiskt strukturerat för att kunna byta ut delar, underhålla och kanske modifiera.
Ett annat djupare problem menar han ligger i tillverkningsmodellen.
– Det är led efter led av underleverantörer, det resulterar i ett trassel av massa patent- och sekretessaval. Så att även om tillverkaren i sista hand, den vars varumärke står utanpå produkten, är beredd att öppna upp den kanske det blir problem med tekniken som finns inuti och vem som äger den, säger Erik Lundh.
– Vi borde fundera på en lite annan modell där vi kan dela kunskap friare och uppfinnare kan premieras utan att den intellektuella äganderätten står över allt annat.
Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
