"Könskorrigerande vård är experimentell." "Patienter erbjuds könskorrigering för lättvindligt." "Det saknas forskning kring långtidseffekter av den medicinering könskorrigerade personer utsätts för." "Kirurgisk könskorrigering följs inte upp och är inte kvalitetssäkrad."
Där har ni huvuddragen i det Uppdrag granskning-program om problemen i den vård som ges vid könsdysfori som SVT sände på onsdagen.
”Katastrofalt”
Men det är ett fokus som riskerar att stigmatisera de personer som lider av könsdysfori och därför söker sig till den könsbekräftande vården, åtminstone enligt Jêran Rostam, förbundsordförande för RFSL Ungdom.
– Framför allt tycker vi det är uppseendeväckande att inte en enda ung transperson får höras i programmet. Hela programmet är vinklat till att unga transpersoner inte själva vet sitt eget bästa. Men det tycker inte vi stämmer. Tvärtom vet vi att det kan vara katastrofalt för dem som inte får könsbekräftande vård eftersom det bidrar till ett oerhört stort psykiskt lidande, säger hen.
Men programmet tar ju upp psykiskt lidande från andra hållet – är inte det värt att uppmärksamma?
– Självklart vill vi att ingen ska behöva ångra sin vård vid könsdysfori. Men det som behövs då är mer resurser till vården, att den görs mer individanpassad. Det som inte behövs är den här falska motsättningen som ”Uppdrag granskning” tar upp. Den skadar inte bara unga personer som nu kanske inte vågar söka vård, men också de personer som ångrar sig.
Vården brister
På frågan om vad som behöver bli bättre i den svenska sjukvården är Jêran Rostams svar "det mesta". Det handlar bland annat om långa väntetider, vilket gör att många inte får hjälp med sitt lidande, varken i fråga om att göra något konkret åt det eller när det gäller att prata om det, och om brist på finansiering.
– Det är också brist på personer som jobbar i vårdteamen. Det behöver också bli mer jämlik tillgång till vård över hela landet, också vad gäller bemötande och typ av vård, som kan vara väldigt godtyckligt. Just bemötandet är otroligt viktigt. Personer som söker vård behöver bli respekterade i sin identitet.