Anledningen till att skolorna tvingas slå igen är att Stockholms stad, sedan den blågröna majoriteten tog över, har underfinansierat verksamheten – sju av tio ansökningar av det så kallade tilläggsbeloppet för barn med särskilda behov avslogs helt under det förra läsåret.
– Det är så fruktansvärt tråkigt och så otroligt knäppt. Det här är ju inte heller något som kommer plötsligt, utan underfinansieringen har ju pågått sedan 2019, säger Niklas Ahlström, styrelseordförande för Utvecklingspedagogik AB.
”Livet vände på resursskolan”
En av de föräldrar vars barn drabbas av nedläggningen är Ellinor Sandegren, vars son Hugo går i nionde klass på Lunaskolan i Bromma.
– Han kraschade totalt i åttan på grund av utmattning, så vi hade hoppats på ett extra år i grundskolan med anpassad studiegång, men det är väl bara att glömma det nu, säger hon uppgivet.
Hennes äldre son, som nu går i gymnasiet, blev mer eller mindre räddad tillbaka till livet av att få en plats på samma resursskola.
– Båda mina barn har autism och den äldre sonen uttryckte det som att han inte längre orkade leva när han gick i den vanliga grundskolan, där han inte alls fick det stöd han behövde. Livet vände och jag kunde gå tillbaka till jobbet efter att han kom in på Lunaskolan i Bromma, som har varit fantastisk på alla sätt, säger Ellinor Sandegren.
Vad som väntar nu vet hon inte ännu.
– Den vanliga skolan funkar inte, det skulle bli en katastrof. Vi vet inte om Hugo kommer få några avgångsbetyg som det ser ut idag, men vi får väl skriva in honom på introduktionsprogrammet på gymnasiet annars.
”Kunde vara mer generösa”
Såväl Socialdemokraterna som Vänsterpartiet i Stockholms stad är kritiska till den underfinansiering av resursskolorna som leder till att Lunaskolorna nu tvingas slå igen.
Tina Kratz, gruppledare för V i utbildningsnämnden, säger till Dagens ETC att hon tycker det är oerhört tråkigt att resursskolorna tvingas slå igen.
– Det här drabbar ju barn med omfattande behov av stöd väldigt hårt, säger hon.
Sedan den blågröna majoriteten tillträdde i Stockholms stadshus har som sagt resursskolorna fått tillgodoräkna sig allt mindre resurser för varje läsår.
– Bedömningarna av tilläggsbeloppen har blivit strängare. Man säger att man bygger det på lagstiftningen, men det finns en öppenhet i lagen för kommuner att själva bestämma hur man fördelar sina resurser. Vi tycker man kunde vara mer generösa mot elever med särskilda behov, för att de ska klara av sin skolgång, säger Tina Kratz.
