Rektorer larmar efter Örebro: skolor får för lite pengar för att klara NPF-elever

Masskjutningen på Risbergska skolan i Örebro, där tio personer miste livet, utfördes av en gärningsman som drog sig undan redan i högstadiet. Han slutade prata och gick ut grundskolan utan ett enda godkänt betyg. Huruvida hans skola larmade om saken vet vi inte, men efter skolgången ser Rickard Anderssons kontakt med samhället ut att ha varit begränsad. 

Det finns inga belägg för att koppla neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) till en förhöjd risk för våldsbrott. Däremot är forskningen tydlig med att socioekonomiska faktorer påverkar. Nadja Awad (V), riksdagsledamot i utbildningsnämnden, har nyligen lämnat en interpellation till skolminister Lotta Edholm (L) kring att elever med NPF enligt henne “slås ut från svensk skola”. 

– Utöver rasistiska och ideologiska motiv så är brist på likvärdig utbildning, isolering, utanförskap och avsaknad av tillträde till arbetsmarknaden de viktiga faktorerna när det gäller våldsbrott. Sedan råkar det vara så att personer med NPF ofta faller in i den gruppen – eftersom de slås ut från utbildning och arbetsmarknad.

Vart tionde barn

Mer än vart tionde barn under 18 år lever med någon form av NPF – ett stort spektrum där några av de vanligaste diagnoserna är adhd, autism, Tourettes syndrom och språkstörningar. Det är vanligt att elever har en kombination av flera diagnoser och för dem blir skoltiden många gånger tuff.

I två enkäter har Skolverket frågat kommuner, friskoleägare och rektorer hur de jobbar med dessa elever. Majoriteten av de svarande uppger att de saknar pengar för att anställa assistenter, köpa hjälpmedel, erbjuda lugnare lokaler för mindre grupper och på andra sätt anpassa skolan för eleverna.

Magnus Eriksson, utredare på Skolverkets analysavdelning, menar att myndigheten ser allvarligt på resultatet

– Brist på resurser får inte vara en anledning till att elever inte får det stöd de har rätt till. Enligt skollagen ska utbildningen ta hänsyn till elevers olika behov, och ge dem stöd och stimulans så att de kan utvecklas så långt som möjligt. Vi menar att man verkligen behöver ta krafttag på huvudmannanivå. Att inte få det stöd man har rätt till kan ge långsiktiga negativa konsekvenser för elevernas mående och deras fortsatta utbildning och arbetsliv.

"Stora sparkrav"

Även Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för fackförbundet Sveriges skolledare, tycker att saken måste åtgärdas – med ökade resurser och tidiga insatser.

– Det är jätteallvarliga siffror. Vi har haft stora sparkrav inom skolan och utifrån den budgetpåse man fått sig tilldelad har skolledare fått skala bort elevstödjande organisation och elevhälsa, assistenter, skolvärdar. Det minskar kapaciteten att reagera på de signaler personalen ser – på normbrytande beteende och särskilda behov som måste utredas.

Att sparkrav har påverkat tror även Nadja Awad (V).

– Fjolårets nedskärningar var de största den svenska skolan sett på 30 år, och det drabbar framför allt de elever som har det svårast i skolan. Det här är ett misslyckande för regeringen, som prioriterar skattesänkningar för de allra rikaste.

Mer än hälften av rektorerna uppger i rapporten att frånvaro är vanligare bland elever med NPF. Ellinor Häreskog, vice ordförande för Sveriges skolledare och skolchef i Lycksele i Västerbotten, anser att det är en viktig signal.

– Frånvaro står alltid för någonting och vi ska inte släppa det. Vårt uppdrag är att fostra elever som ska ut i samhället och fungera. Så vi behöver reagera väldigt starkt när vi ser att någon kan vara på väg åt fel håll redan i högstadiet – som i Rickard Anderssons fall.

En larmsignal

Frånvaron kan också kopplas till brist på resurser, menar Ann-Charlotte Gavelin Rydman. Särskilt i form av personal som kan uppmärksamma varje individ.

– Vad man gjort för Rickard Andersson vet vi inte, men det har kanske inte varit tillräckligt. När en elev inte klarar kunskapskraven i årskurs nio så larmar det om någonting.

Medvetenheten och kraven kring NPF har ökat – däremot inte skolans budget, menar Ellinor Häreskog.

– Man kämpar dagligen med det i skolan. Problematiken har uppmärksammats mycket mer på senare år och kraven är högre – men jag upplever inte att man har mött upp det med resurser. 

Riksdagsledamoten Fredrik Malm (L), vice ordförande i utbildningsutskottet, menar dock att regeringen har satsat på att utbilda speciallärare och ge skolor resurser till att anställa dem. Han säger också att regeringen inrättat ett statsbidrag för skolsociala team som ska stödja eleverna. 

Två av tre rektorer uppger dock att de inte har råd att anpassa undervisningen efter elevernas behov. Kommer man att vidta några åtgärder?

– Det är tydligt att många kommuner inte tar ansvar för att skolan får de pengar den behöver i dag. Vi har skjutit till medel – men det långsiktiga är en ny lagstiftning som vi förbereder just nu. Den kommer sätta ett golv för skolpeng – så att kommuner inte kan snåla in.