2020-12-23 09:00
Sveriges ekonomiska elit har inkomster som rusar uppåt samtidigt som resten av svenskarna står och stampar. Dagens har granskat de 1 000 rikaste svenskarna som tjänar 54 miljarder på ett år – mer än alla invånare i Västerås kommun. Och det är inte vanlig lön som ligger bakom. Istället tjänar man pengar på kapital.
Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.
Har du glömt ditt användarnamn eller lösenord? Klicka här.
Andra vågen rullar in med full kraft och tidigare existerande skillnader blottläggs och förstärks. Låginkomsttagare i tjänstesektorn får det allt tuffare medan ägare av e-handelsbolag och andra börsvinnare bara blir rikare. Det går snabbt. Ingenstans blir denna kontrast tydligare än i de mest exklusiva delarna av Östermalm i Stockholm. För drygt en vecka sedan såldes där en nybyggd vindsvåning för 67 miljoner kronor, eller närmare 210 000 kronor per kvadratmeter. Ägaren köpte den osedd.
Sverige slår rekord i antal dollarmiljonärer. Häromåret publicerade lokaltidningen Mitt i artikeln om en Djursholmsbo som berättade: ”Så enkelt är det att ha egen helikopter.”
De allra rikaste svenskarna tjänar allt mer och betalar allt mindre i skatt.
Sedan finanskrisen har den absoluta toppen – 0,01 procent – fördubblat sina inkomster. Pengarna kommer främst från utdelningar och avkastningen från aktier och andra värdepapper som har ökat kraftigt. Det visar vår granskning av Skatteverkets senaste siffror från 2019. Under ett enda år tjänade denna lilla grupp 54 miljarder kronor vilket är mer än regeringens satsningar på gröna investeringar de kommande tre åren.
Toppgruppens rekordinkomsterna är en fortsättning på en lång uppåtgående trend och de drar ifrån i allt snabbare takt. Samma år som finanskrisen tjänade toppgruppen lika mycket som 99 arbetarlöner i snitt. Nu har deras inkomster stigit till motsvarande 159 arbetarlöner.
Sociologiprofessor Göran Therborn som i flera böcker beskrivit den växande ojämlikheten är inte förvånad.
– Vi vet sedan tidigare att i Sverige, precis som alla jämförbara länder, har den rikaste procenten fortsatt att berika sig. De lever gott på stigande aktiekurser och ökande fastighetspriser.
Vår granskning av de högsta inkomsterna under de senaste tio åren visar ett tydligt mönster. Personerna på topp 1 000-listan heter oftast Anders, är i övre medelåldern och bor på Östermalm, Lidingö eller Djursholm. Förutom några enstaka företagare som sålt sitt livsverk är det vanligaste yrket riskkapitalist, storbolagsdirektör, finansman eller kapitalägare. Sverige har också en stor grupp rentierer som lever av förmögenheter skapade av tidigare generationer. På plats tre finns H&M-arvtagaren Liselott ”Lottie” Tham, 71 år, som tjänade 705 miljoner förra året och hennes son Nils Tham, plats 78 med 109 miljoner. Den 35-årige arvingens förmögenhet är beräknad till 2,2 miljarder kronor. På plats 16 hittar vi deras släkting Stefan Bengtsson (279 miljoner), även han tillhörande H&M-arvingarna. Till den rentier-gruppen räknas också Ane Uggla, 72 år, på plats 42 med 168 miljoner. Hon ärvde det världsomspännande Mærsk-rederiet när fadern Arnold gick bort.
De senare åren har ett antal nyckelspelare i den nya digitala ekonomin ökat sina inkomster kraftigt.
Högst upp på årets lista är spelentreprenören Patrick Söderlund, 47 år, som tjänade 818 miljoner. Hans privata förmögenhet uppskattas till två miljarder kronor, enligt Dagens Industri. Nyligen köpte han en 450 kvadratmeter stor villa i Djursholm för 93 miljoner kronor, ett av landets dyraste hus i år. På topplistan är han tätt följd av en annan spelmiljardär som skapade Minecraft. Markus ”Notch” Persson lever gott på pengarna från försäljningen av spelbolaget Mojang där han var en av grundarna. På plats 11 finns Ludvig Strigeus, 39 år, som är en av nyckelpersonerna på Spotify som till skillnad från andra företag på listan utmärker sig för att gå med förlust år efter år.
– Det är ett fenomen i den nya ekonomin. Det gäller även amerikanska Uber där de kan göra förmögenheter på att äga aktier och sälja aktier som stiger i värde enbart baserat på förväntade intäkter i framtiden. Bolagens värde består i vad andra rikingar tror att det kan bli värt i framtiden, säger professor Göran Therborn.
Om du ställer dig utanför Coop i Djursholm är med stor sannolikhet var fjärde person som lämnar butiken aktiemiljonär. Förutom värdet på deras villor och pensionssparande bor de rikaste aktieägarna i Danderyds kommun, där det exklusiva området Djursholm ligger. Där bor bland andra miljardären och finansmannen Fredrik Lundberg som placerat sig på plats sju på listan med 557 miljoner i årsinkomst. Inte allt långt bort bor riskkapitalisten Magnus Nilsson, på plats nummer 13 med 337 miljoner.
Men även deras grannar är mer eller mindre mångmiljonärer. Invånare i Danderyds kommun äger i snitt aktier för över två miljoner kronor. Det kan jämföras med värmländska Munkfors där du måste anstränga dig för att hitta en enda person med en aktieportfölj. De få procent som äger aktier i kommunen har väldigt små innehav. Så ser det ut i landet, en liten grupp i samhället sitter på nästan allt aktiekapital. Och när börsen stiger koncentreras kapitalet i toppen.
Innan pandemin var det fest på börserna. Det berättar Johanna Kull, hållbarhetsansvarig för banken Avanza.
– 2019 var ur ett börsperspektiv ett fantastiskt år. Stockholmsbörsen steg med sammanlagt 30 procent. Det pekade uppåt i nästan alla sektorer. Då var vi mitt en global högkonjunktur, samtidigt hade vi en expansiv penningpolitik med låga räntor vilket gynnade börsen.
Ungefär två av tio svenskar äger aktier, utöver ägandet via premiepensionen.
– Men den stora massan har inte så stora belopp. Vid starka börsår gynnas de med stora aktieförmögenheter.
Men i våras slog pandemin till och Sveriges ekonomi gick i en recession. Nu råder det massarbetslöshet. Över 100 000 svenskar har förlorat jobbet. Ändå har Stockholmsbörsen vuxit i år.
Det återspeglar det spekulativa finanskapitalet, säger Göran Therborn.
– Det gäller inte alla börser. Det stämmer för Stockholm och Shanghai samt Köpenhamn och de amerikanska, framför allt Nasdaq. Den svenska uppgången drivs av de digitala företag-
en och förväntningarna på dem. I den nya ekonomin spelar vad du producerat mindre roll i förhållanden till vad man kan förvänta sig av avkastningen kan bli i framtiden.
Även statens stora stödpaket i form av permitteringsstöd och Riksbankens stödköp av företagsobligationer har pressat upp värdet på börsen, säger Lars Ahland. Han är doktor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, medlem i i S-föreningen Reformisterna.
– Det är helt rätt att stötta det privata näringslivet, staten måste se till att folk har jobb. Men i grunden ligger ett strukturellt problem där man har minskat den offentliga sektorn. För det bär både S-ledda och alliansregeringar ansvaret. Men den akuta krisen i vården idag hänger ihop med Fredrik Reinfeldts extrema skattesänkningar. I den meningen har skattesänkningarna lett till massdöd, om man ska uttryckas sig drastiskt.
Om vinnarna finns på Östermalm ser det dystrare ut på botten. Den fattigaste hälften av befolkningen halkar efter. Jämfört med föregående år har de till och med blivit ännu fattigare i kronor och ören men också deras bit av den totala kakan minskar. Överskotten som skapats under de senaste årens högkonjunktur, innan pandemin, har inte sipprat ner till botten.
På grund av bland annat långtidsarbetslöshet och sänkt a-kassa och sjukförsäkring har andelen av befolkningen som har en låg ekonomisk standard ökat kraftigt. Den lägsta punkten var 1981 då åtta procent av befolkningen var fattiga, enligt SCB:s definition. Nu har andelen bitit sig fast på en hög nivå över 14 procent.
Mycket talar nu för att pandemin driver på ojämlikheten. Sverige är fortfarande internationellt sett, och i jämförelse med liknande länder, ett relativt jämlikt land. Men Lars Ahnland poängterar att ojämlikheten ökar i nästan alla jämförbara länder.
– Det är ett race mot botten som pågår. Sverige har dessutom sjunkit på listan över jämlika länder och ligger inte alls i toppen längre.
Sverige har nu halkat ner till en åttondeplats på listan över de mest jämlika länderna i OECD. Och våra inkomstskillnader ökar snabbast.
– Det är ett moraliskt problem. Dessutom skapar ojämlikheten en massa sociala problem och förklarar högerpopulismens uppkomst. Stora inkomstklyftor är också en av de största faktorerna till kriminalitet, säger Lars Ahnland.
Även sociologiprofessor Göran Therborn spår att den ökade ojämlikheten som följer i pandemins kölvatten kan leda till politisk oro.
– Hur mycket det kommer att bli är svårt i säga. Men i rätt många länder kommer folk inte bara finna sig i de förluster de har lidit. När pandemin har klingat av och folk kan röra sig fritt på gatorna kan de börja göra uppror.
Rekordmånga dollarmiljonärer
Antalet svenska dollarmiljonärer har mellan 2018 och 2019 ökat från 129 000 till 142 000. Det visar rapporten World Wealth Report från det franska konsultbolaget Capgemini. Det är det högsta antalet sedan rapporten började publiceras för 24 år sedan. Dollarmiljonär är den som har investeringsbara tillgångar på en miljon amerikanska dollar. I det räknas inte tillgångar som huvudbostad, samlarobjekt, förbrukningsvaror och konsumtionsvaror.
Tjänade mer än en hel stad
Den lilla gruppen på 1 000 individer hade under 2019 större inkomster än den medelstora svenska staden Västerås. I kommunen bor 154 000 invånare vars medelinkomst är 286 000 kr.
159
... arbetarlöner, så mycket motsvarar snittinkomsten för topp 1 000 (54 miljoner kronor). 2008 tjänade de 1 000 främsta i snitt 27 miljoner, vilket mot- svarade 99 arbetarlöner.
101
... procent, med så mycket har kapitalinkomsterna ökat sedan 2008.
89
... procent av de sammanlagda inkomsterna för topp 1 000 bestod av kapitalinkomsterna, det vill säga aktieutdelningar, räntor och vinster från försäljningar av aktier, bolag och fastigheter.
11
... procent var inkomst av tjänst: löner, bonusar och andra förmåner.
Inkomsterna för de tusen svenskar som tjänar bäst har mer än fördubblats sedan finanskrisen 2008. I genomsnitt ökade toppinkomsterna med 100 procent mellan 2008 och 2019. För resten av befolkningen har inkomsterna inte ökat i samma takt.
