Inrikes

Regeringen vill ha kronvittnen – oklart resultat i grannländerna

Publicerad 6 februari, 2022

I augusti 2020 dömdes fem unga svenska män till livstid respektive 20 års fängelse för två -gängmord i danska Herlev utanför Köpenhamn. De långa straffen trots gärningsmännens unga ålder beror på den danska ”bandeloven”, -gänglagen, som innebär att gängrelaterade brott ger dubbelt så hårda straff. Bild: TT

Dagens ETC

Brottsmisstänkta som hjälper polisen ska kunna få straffrabatt. Det vill regeringen som nu föreslår ett kronvittnessystem, likt de Danmark och Norge har. Men hur stor effekt systemet har i våra grannländer är oklart.
– Det är absolut inte oproblematiskt, säger Kristian Mølgaard, ordförande i danska Försvarsadvokaternas förbund.

Karin Annebäck

Text och bild

De borgerliga partierna har länge varit förespråkare för att införa kronvittnen – alltså att en brottsmisstänkt ska få lindrigare straff i utbyte mot viktig information. Redan 1999 kom förslaget från dåvarande Folkpartiet. Men då fanns det inte tillräckligt stöd för idén. Det gjorde det inte heller när Sverigedemokraterna la en motion om saken i riksdagen hösten 2014. Nu finns stödet. Regeringen presenterade förra veckan ett förslag om ett så kallat kronvittnessystem. Förhoppningen är att det ska göra det lättare att få brottsinblandade att vittna.

– Vår bedömning är att fler kommer att vilja medverka till att klara upp brott. Plötsligt finns det något som gör att det lönar sig att samarbeta, sa justitieminister Morgan Johansson (S) under presskonferensen.