Regeringen sågas: Politiken mot skatteflykt är otillräcklig

Det internationella arbetet mot skatteflykt och skatteplanering intensifierades efter finanskrisen 2008, då flera länder kom att börja oroa sig för eroderade skattebaser. En åtgärdsplan togs fram via Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, och i och med det de senaste årens journalistiska avslöjanden, har debatten om ökade krav på skattefifflare, skärpts ytterligare.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Vi önskar att regeringen inte förlitade sig så mycket på det internationella arbetet. Bland annat skulle de själva kunna inrätta en granskningskommission som går till botten med vad all skatteflykt egentligen kostat Sverige, säger Daniel Sestrajcic.

Han menar att stora delar av regeringens 10-punktsprogram mot skatteflykt arbetats fram under påtryckningar.

– Till exempel så är det tack vare vänsterpartiet som förslaget om att göra skattejurister skyliga att rapportera till Skatteverket om skatteupplägg nu ligger under utredning.

Kritik från höger

Regeringen får även kritik från borgerligt håll. I 10-punktsprogrammet, som presenterades i april förra året, slår regeringen fast att fler länder bör inkluderas i det internationella informationsutbyte som redan i dag sker mellan banker och myndigheter i flertalet länder, att de vill skapa en global svart lista över icke samarbetsvilliga länder och förstärka skattetilläggets avskräckande effekt.

För att kunna hantera och administrera all information har Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten fått höjda anslag med 50 miljoner kronor per år fram till 2020. Men Maria Malmer Stenergard, skattepolitisk talesperson för Moderaterna, tycker att det är alldeles för lite.

– Det krävs mer än det som regeringen avsätter för att ge en tydlig signal till ansvariga myndigheter att arbetet med att bekämpa skattefusk ska prioriteras. Moderaterna vill därför höja anslaget med ytterligare 35 miljoner kronor, säger Maria Malmer Stenergard.

– Med dessa pengar skulle man kunna utveckla Skatteverkets kontrollfunktion genom digitala tjänster.

Slår ifrån sig kritiken

Rasmus Ling, skattepolitisk talesperson för Miljöpartiet, slår ifrån sig kritiken.

– Jag tycker att det är rätt uppenbart att vi tagit ett stort steg framåt, sen är det såklart att det återstår mycket arbete. Vi höjde Skatteverkets anslag i vår senaste budget, och det kan tänkas att det kan komma att behövas mer framöver, säger han.

Den skärpta kontrollen har lett till en ökad mängd självrättelser. Men trots att personer medgett att de undanhållit skatt under flera års tid, blir de enbart återbetalningsskyldiga för de senaste fem åren och behöver inte betala något skattetillägg. Ett sätt att öka incitamentet för personer att frivilligt ta tillbaka sina pengar, menar Rasmus Ling.

Daniel Sestrajcic, å andra sidan, ser det som en slags amnesti för skatteflykt.

– Det är jättekonstigt då alla andra som fifflar med skatten får ett skattetillägg. Regeringen borde sätta hårt mot hårt här, säger han.