Rapport: Sverige är rikare än någonsin – ändå skär vården ner

— Vi har arbetat tillsammans för att hitta besparingar, säger vd Yvonne Haglund Åkerlind.

Att en ny vecka inleds med en nyhet om nedskärningar i välfärden är i dag ingen överraskning. Dagens ETC har den senaste tiden berättat om vårdboenden som stinker av urin, stressade lärare som inte vågar höja rösten och kvinnor som tvingas föda i bilen efter att förlossningsavdelningar lagt ned. Inte sällan är det till och med någon börshaj som blivit rik på kuppen.

Berättelserna från arbetsplatserna kan inte heller avfärdas som enskilda snyfthistorier –  enligt Kommunals beräkningar är välfärden så underbemannad att det redan i dag behövs 50 000 fler anställda för att nå en acceptabel arbetsmiljö. Om hänsyn tas till att antalet barn och äldre ökar kraftigt så behövs 200 000 fler anställda i välfärden fram till 2026, enligt beräkningar från SKL.

Pengar är inte problemet

Även om det kan finnas en mängd olika problem med att rekrytera personal så är brist på pengar inte ett av dem. Det visar idéinstitutet Katalys i en färsk rapport. Om Sverige hade haft samma skattekvot som för 20 år sedan så hade det genererat runt 240 miljarder kronor mer bara under detta år. Det är, enligt Katalys, långt mycket mer pengar än vad som behövs årligen för att lösa dagens underbemanning och möta de ökande behoven framöver.

– Det här betyder att frågan om vi ska ha en välfärdsstat eller inte är en ideologisk fråga och inte en praktisk ekonomisk. Det finns pengar om det finns politisk vilja, säger Kommunals chefsekonom Torbjörn Dalin till Dagens ETC.

Uppmanar till underskott

Förutom att skatterna sänkts så har de offentliga investeringarna minskat drastiskt de senaste decennierna, till strax under 2 procent av BNP i dag. Detta har motiverats med att Sverige måste "betala av på statsskulden". Men, som Dagens ETC vid upprepade tillfällen visat, så har Sverige inte bara en rekordlåg statsskuld utan också en enorm offentlig förmögenhet.

Detta pekas ut i Katalys-rapporten där det konstateras att Sverige som land "aldrig varit rikare.” Utredarna menar därför att regeringen borde sträcka sig längre än till att anta det balansmål som föreslagits ersätta överskottsmålet. Istället är det dags att slopa den regeln helt, låta skuldankaret styra och gå med underskott på 0,85 procent av BNP.

Finansminister Magdalena Andersson har tidigare konstaterat att det saknas 90 miljarder i vården för att bibehålla nuvarande nivå, till 2026. En siffra som Katalysutredaren Enna Gerin inte ser några problem med att uppnå med nya målsättningar.

– För den som värnar den svenska välfärdsmodellen är det största problemet i dag inte bristen på pengar. Bara genom att införa ett balansmål kan det finansieringsgap på 90 miljarder kronor fram till 2026 enkelt hanteras, säger Gerin.