I kontast mot den katastrofbild som ofta målas upp visar statistiken också på förbättringar i gruppen utrikesfödda.

Antalet sysselsatta har ökat med 74 000 personer jämfört med det fjärde kvartalet 2015. Av dessa är en stor majoritet - 61 000 personer - födda i ett annat land än Sverige.

Räknat andelsmässigt har sysselsättningsgraden i gruppen utrikesfödda ökat med 0,9 procentenheter jämfört med fjärde kvartalet 2015. Räknat för helår är ökningen 0,6 procentenheter.

Förbättringar i utsatta områden

SCB har också, på uppdrag av DN, tagit fram siffror för enskilda områden i Sverige som ofta utmålas som utsatta. Statistiken visar att andelen förvärvsarbetande i flera av dessa områden är den högsta sedan SCB påbörjade sina mätningar.

– Det är tydligt att andelen förvärvsarbetande ökar i de flesta områden. Utvecklingen är positiv. Sedan är det svårt att säga vad det beror på. Det krävs mer analyser, säger Linus Garp, utredare på SCB till DN.

Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, säger till DN att utvecklingen är intressant och uppseendeväckande.

– Jag är förvånad över att utvecklingen har varit så stark i flera områden. Samtidigt ser jag inget som är uppenbart konstigt med hur siffrorna är framtagna. En förklaring är troligtvis att det har varit en allmän uppgång av sysselsättningsgraden bland utrikesfödda, kraftigare än bland inrikesfödda.

Pekar på utmaningar

Roger Andersson är professor i kulturgeografi på Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet. Han säger till DN att siffrorna är positiva, men ändå pekar på utmaningar.

– Områdena är känsliga för den allmänna ekonomiska utvecklingen. Nu är arbetsmarknaden stark i Sverige och det gynnar särskilt de som normalt sett har en svag situation på arbetsmarknaden, säger Roger Andersson.

DN har också tittat på ohälsotalen, som har minskat i tio av femton områden. Dessutom har den disponibla inkomsten har ökat i områdena.