Enligt polisen går utvecklingen åt rätt håll, två områden anses inte längre vara utsatta, Hageby i Norrköping och i Smedby i Upplands Väsby. Gårdsten i Göteborg har flyttats ner från sektionen för ”särskilt utsatta”. Samtidigt har Storvreten i Tumba utanför Stockholm tillkommit till listan. Men den generella bilden är positiv, berättade chefen för polisens Nationella operativa avdelning Mats Löfving vid en pressträff.
– Vi ser positiva tendenser. Vi uppfattar att relationen mellan medborgare generellt, i utsatta områden och till polisen, har stärkts. Vi ser en lugnare miljö, färre angrepp på polisen och en större benägenhet att samtala och hjälpa polisen i brottsutredning, sa han.
Kan ge resurser
Från politiker i kommuner som har områden som pekas ut väcker detta blandade reaktioner. Flera kommunalråd har varit positiva till att ett bostadsområde hamnat på listan eftersom de då kan få hjälp att lösa problemen.
– Man ska vara medveten om att den pekar ut ett område och de som bor där. Samtidigt tycker jag att det är bra att den finns. Den skapar fokus som gör att staten kan ge polis och kommuner extra resurser och möjlighet att prioritera just där. Men jag skulle vilja att öppenheten kring listan blev större, säger Uppsalas kommunalråd Erik Pelling (S) till Upsala nya tidning.
Men andra är kritiska och menar att listade områden riskerar att stigmatiseras. Jonas Lindström, är doktor i sociologi och lektor i socialt arbete vid Södertörns högskola, har studerat vilka effekter ett utpekande kan få för ett område. Han ger kritikerna medhåll och menar att man med en listning riskerar göra en alltför ytlig analys av problematiken.
– Det kan ge en väldigt enkelriktad problembild. Man glömmer bort orsakerna till varför det ser ut så här. Man pratar om kriminalitet, hot mot polisen och samhället, och det finns absolut stora problem, men vi måste försöka förstå varför och det missar man i det här utpekandet, säger han.
Bidrar till problem
I värsta fall riskerar en lista att faktiskt bidra till områdets problem och utsatthet, menar Jonas Lindström.
– Människor med resurser och möjligheter flyttar inte dit, och de som redan bor där och får det bättre ställt flyttar därifrån. Det skapar uppfattningar och schabloner om områden där många inte ens har varit. Och idag har det blivit normaliserat att vi pratar om områden på det här sättet. Det finns en fara i det, att det blir en vedertagen verklighet, säger han.
Jonas Lindström vill inte förringa de problem som finns på olika platser i Sverige idag, och det kan finnas något positivt med att ringa in en viss problematik. Han drar en parallell till när ett barn får en neuropsykiatrisk diagnos vilket gör att man sen kan tillföra resurser för att hjälpa individen.
– Det kan vara bra att ringa in var man behöver resurserna, problemen ska inte förringas, men den negativa bilden gör att vi inte ser allt det positiva som sker i områdena, det har gjorts många försök som som kommer inifrån som faktiskt från människor att känna sig mer delaktiga.
Tre nivåer på listan
Polisen lista över utsatta områden delas in i tre kategorier: Utsatta områden och särskilt utsatta områden och de områden som riskerar att flyttas upp till särskilt utsatta.
2019 års lista:
60 utsatta områden
Varav 10 riskområden och 22 särskilt utsatta
Ett utsatt område har…
Låg socioekonomisk status
Kriminell inverkan på lokalsamhället, genom hot eller utpressning
Offentliga våldshandlingar eller öppen narkotikahandel
Många boende upplever otrygghet
Minskad benägenhet att anmäla bort
Särskilt utsatt område:
Allmän obenägenhet att delta i rättsprocessen
Svårt, eller omöjligt, för polisen att bedriva sitt arbete
Viss mån parallella samhällsstrukturer
Extremism begränsar religionsfriheten
Hög koncentration av kriminella
Källa: Polisen
