Det är försommar i Örebro. Ungdomar förbereder sig för skolavslutning och sommarlov. I bostadsområdet Vivalla blommar syrénerna. Men under den idylliska ytan finns en verklighet där andra ungdomar förbereder sig för något helt annat än dagar på stranden. Enligt Säkerhetspolisen (Säpo) är Örebro, och då framför Vivalla, den plats i Sverige efter storstäderna som flest personer har valt att resa från för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska extremistgrupper. Senast i förra veckan kom uppgifter om att ytterligare tre unga örebroare, en kvinna och två män, efter flera försök har lyckats ansluta sig till Islamiska staten.

– Familjerna är mycket oroliga, säger Mahdi Warsama, ordförande i föreningen Afrikas horn i Örebro.

Genom föreningen har han kontakt med flera av de familjer vars barn har rest till IS. I januari sörjde han tillsammans med två av dem den 23-åring och 24-åring från Örebro som omkommit i strider i Irak, troligen träffade av amerikanska drönare. Han är glad att Säpo nu gripit en man, misstänkt för att på plats i Örebro och Vivalla ha rekryterat unga till IS.

– Någon har övertygat våra barn om giftiga, extrema ideologier. Jag hoppas att de har hittat den skyldige, att någon kan ställas inför rätta och få ett straff, säger han.

Har hållit i koranutbildningar

Den man som nu är häktad, misstänkt på sannolika skäl för brott mot det som heter ”lagen om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott” är en 45-åring som enligt Säpo ska ha haft kopplingar till moskén i Örebro och Eskilstuna. Han har fungerat som volontär vid moskén i Örebro och hållit i koranutbildningar. Han ska ha använt moskén för att få kontakt med människor och sedan ska själva rekryteringen ha skett på andra platser, så som kaféer och samlingslokaler.

– Det är viktigt att poängtera att det inte är den religiösa församlingen som pekas ut, utan att det handlar om en enskild individs brottsliga verksamhet, säger Fredrik Milder, pressekreterare på Säpo.

På plats i Vivalla arbetar polisen Fredrik Malm. De senaste åren har terrorresorna och rekryteringen av unga till IS tagit en allt större del av hans arbete. Även om han är glad att en av rekryterarna nu kan vara gripen befarar han att resandet ändå kommer att fortsätta.

– Den samlade bedömningen från alla som arbetar med det här är att resandet inte kommer att avta så länge som konflikten i Mellanöstern pågår och så länge som IS har framgångar. Det finns vissa strukturer som gör att sådana här idéer kan växa och att människor blir mottagliga. De finns kvar även om en rekryterare försvinner, säger Fredrik Malm.

77 procent har utländsk bakgrund

Det är segregationen han pratar om. Att Vivalla har blivit ett samhälle i samhället. 77 procent av Vivallaborna har utländsk bakgrund. Två av tre barn i området lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Örebro är en av de städer i Sverige där segregationen har vuxit snabbast de senaste 20 åren.

– Jag trivs utmärkt här, men jag ser hur utanförskapet gör att unga tappar fotfästet. Och hur de som rest ner till IS kan komma tillbaka, sprida idéerna vidare och få fler att åka, säger han.

Samma förklaring ser terrorforskaren Magnus Ranstorp på Försvarshögskolan till att Örebro har blivit ett centrum för resorna till IS.

– Det handlar om människor som inte har mycket att förlora, säger han.

Han liknar det vid ett kalejdoskåp av förutsättningar som måste sammanfalla. Individer som söker enkla svar och som ser världen i svart och vitt. Utanförskap som gör att många inte ser en framtid i Sverige. Att det finns grupper som direkt eller indirekt påverkas av konflikten i Mellanöstern. Och så gruppdynamiken. Alla kompisgäng har ledare.

– Unga som kommer tillbaka efter att ha stridit med IS kan i vissa kretsar bli hjältar. De har blivit något. Och det vi ser i Örebro är att det är flera personer från samma familjer som har åkt, säger han.

”En ganska ny företeelse”

Lena Baastad (S) är kommunstyrelsens ordförande i Örebro. Hon säger att hon inte vet varför så många unga från just Örebro har valt att ansluta sig till IS.

– Det här är en ganska ny företeelse, och vi vet inte än vad det är som gör att unga dras till våldsbejakande extremism. Vi vet visserligen att Örebro är en segregerad stad och att det finns många baksidor av det. Men att säga att det är en förklaring till att folk ansluter sig, det kan jag inte.

Hon säger att arbetet mot våldsbejakande extremism är en fråga för polisen och att kommunen bistår polisen när polisen ber om det. I övrigt arbetar kommunen med det allmänna förebyggande arbetet.

– Det handlar om den sociala hållbarheten, att människor kommer i arbete, att det finns fritidsaktiviteter, att skolan fungerar, att det finns sommarjobb. Men jag tycker att vi ska skilja på det arbetet och arbetet mot extremism.

Mahdi Warsama i föreningen Afrikas horn, han som möter de drabbade familjerna, som ser deras oro och sorg, han vet dock vad han vill ha för att få ett stopp på terrorresorna.

– Låt våra ungdomar känna sig som en del av samhället. Gör de det och tror på framtiden blir det svårt att locka dem med odemokratiska och omänskliga tankar.