Experter över hela världen har under pandemiåret flaggat för ökande våldsbrott i hemmet. Och trots dramatiska rubriker i april när fem kvinnor mördades inom loppet av tre veckor står polisenheten för brott i nära relationer inför nedskärningsbeslut. Detta riskerar att splittra den kompetens som finns på enheten.
Jerry Nicklasson har arbetat hos polisen i drygt 30 år och med brott i nära relationer i Stockholm Syd de senaste 4 åren. I hans enhet är det extra viktigt att ärenden inte läggs på hög om man ska kunna hjälpa de utsatta.
– Det sker ofta en normaliseringsprocess och personerna som varit beredda att berätta kanske inte vill medverka efter ett halvår. Bevisning försvinner också, man kan inte plocka fram skador eller DNA när allt är tvättat och skador har läkt. Det skapar en speciell situation. I värsta fall kommer våra insatser för sent och då kanske de inte längre lever, säger han.
Nedskärningar i personal
Han berättar om en positiv utveckling gällande polisens medvetande och attityder till brott i nära relationer. Från kortsiktig medling vid utryckning har polisen gått till förstahandsåtgärder som att dokumentera, skjutsa in till sjukhus och koppla in socialjour.
– Det var väldigt tufft för två till fyra år sedan. Vi var extremt pressade då och hade alldeles för lite folk. Det har absolut skett en förbättring men det förändrades igen vid årsskiftet.
Senaste året har enheten inte fått ersätta civila utredare om någon slutar. De får inte heller längre använda de pensionerade utredare som hoppat in några dagar i veckan. De polishögskoleelever som fått göra enklare utredningar på sommaren är också borta.
–För någon månad sedan mäktade inte enheten med och då fick utredningsjouren ta alla frihetsberövade i två veckor. De gör så gott de kan men de har inte samma kunskap och tappar man förstahandsåtgärderna är det svårare att utreda. Det är inte katastrof ännu men det ser illa ut.
Det bästa vore enligt Jerry Nicklasson att rekrytera fler till enheten, men det är svårt.
Att arbeta med kvinnofridsbrott har inte lika hög status som att arbeta med exempelvis gängkriminalitet. Även lönemässigt ligger enheten i lä.
– De som har slutat är svåra att ersätta, löneskillnaden är stor efter att polisledningen i höstas valde att ge dem som arbetar med kvinnovåld 3 000 kronor mindre än dem som arbetar med att utreda till exempel inbrott. Det är mycket pengar, framförallt för yngre som funderar på vad de ska välja.
Högre arbetsbörda i sommar
1 juli införs en ny barnfridslag i Sverige. En framgång på många sätt men i praktiken kommer det innebära att polisen inom brott i nära relationer får betydligt mer att göra.
– I våra ärenden är det ungefär 30 procent där barn är inblandade. Nu ska de ses som målsägande, det ska vara barnförhör och det ska utses särskilda företrädare. Det är en arbetskrävande process, särskilt under sommaren när många ska ha semester. Då går vi ned till 50–70 procent i bemanning och hinner knappt arbeta på de vanliga löpande ärendena. Det är också en tid då många frihetsberövade kommer in.
Under våren var det många medier och politiker som vaknade till efter en våg av våldsbrott mot kvinnor. Det var ”glädjande i bedrövelsen” att man fick igång samtal om ämnet, menar Jerry Nicklasson.
– Men vi reagerade på att pratet inte harmonierar med vad man gör i verkligheten. Att man tokbesparar på vår enhet. Man prioriterar fortfarande inte brott mot barn och kvinnor som man borde för att utreda på bästa sätt. I slutändan drabbar det brottsoffren.
”Har ingen överkapacitet idag”
Samtidigt har polisen de senaste åren genomfört flera stora satsningar för att motverka brott i nära relationer, som ”Initiativ Gryning” och ”Igor”. Det har gjort en viss skillnad, menar Jerry Nicklasson, som inte är särskilt förtjust i polisens ständiga försök att skapa projekt med ”klatschiga namn”. Verklig skillnad görs i det långsiktiga arbetet.
– Vi har ingen överkapacitet i dagsläget. Det handlar snarare om vi inte behöver jobba lika mycket övertid som förut. Då är det inte läge att ta det lugnt och skära ner på resurser.
Förutom lagen mot barnfridsbrott ligger även ett förslag uppe om att splittra brott i nära relationer och lägga ut resurser på lokalpolisområden istället. Ett orosmoln för många på enheten.
– Det kommer innebära att man slår sönder den samlade kompetensen och att brottet prioriteras ned, säger Jerry Nicklasson.
Efter att Jerry Nicklasson skrev en debattartikel i SvD om nedskärningarna har många på polismyndigheten reagerat.
– Jag har fått ett massivt stöd från dem som jobbar på enheten och kollegor runt om i landet. Sedan hörde jag att inrikesministern hörde av sig till polisförbundets ordförande samma dag som artikeln kom ut i SvD.
Polischefen om neddragningarna: ”Bara tillfälliga”
Trots nationella satsningar för att motverka brott i nära relationer är ekonomin på polismyndigheten dålig. Men kvinnofridsbrott är fortsatt prioriterade enligt sektionschefen Michael Johansson.
– Det stämmer att vi inte har ekonomisk möjlighet att anställa poliselever, förra sommaren hade vi runt fyra under sommaren som ägnade sig åt enklare utredningar. ”Men polisen får jättemycket pengar säger politiker” tänker du och ja det har vi fått men vi har behövt omfördela budget för lokaler och för IT, vilket innebär att man behöver ta pengar från budget för personal och annan bristbudget, säger Michael Johansson, sektionschef på enheten Brott i nära relationer i Stockholm Syd.
Färre ärenden
Enligt Michael Johansson anställer man inte fler civila utredare eftersom att man redan nu är uppe i det budgetmål man haft till 2024 och att man snarare ska försöka rekrytera poliser.
– Alla poliser som kommer rekryteras initialt anställs på lokalpolisområden som utgör basen i vår grundorganisation, men vi räknar med att kunna rekrytera till vår sektion också, säger Michael Johansson.
Att man inte heller ersätter de civila utredare som slutar eller anställer pensionerade utredare ett par dagar i veckan handlar om ett tillfälligt stopp enligt Michael Johansson. Han framhäver samtidigt att enheten har gjort en framgångsrik resa från 2018 då enheten var rejält underbemannad och där personalen inte klarade av sitt uppdrag.
– Nu har vi dessutom ett 25 procentigt minskat inflöde av ärenden per vecka på grund av en ökad personalstyrka och att man under 2019 fattade beslut om att prova att lägga ärenden för brott i nära relationer på två lokalpolisområden i Södertälje och Botkyrka. Jag hade också önskat att vi haft pensionärerna, det var tre stycken ett par dagar i veckan men jag bedömer att det inte får några större konsekvenser. Det hade varit skillnad om detta beslut kommit 2018, men nu har vi byggt en förhållandevis stabil verksamhet som klarar av de här avbräcken men det får inte pågå hur länge som helst, säger han.
Splittrad enhet
Gällande en eventuell splittring av enheten håller Michael Johansson med kritikerna och tror att det kan göra att dessa ärenden får lägre prioritering men pekar samtidigt på att vinster som större samverkan lokalt kan göra att man ändå genomför en sådan omorganisering. Han tror också att den nya lagen om barnfridsbrott innebär mer arbete för sektionen för brott i nära relationer.
– Exakt vilka konsekveser det kommer få vet vi inte. Vi har ännu inte fått några klara riktlinjer vare sig från NOA eller från åklagarmyndigheten för tolkningar av det praktiska, men att det blir mer arbete är helt klart, säger han.
