Inrikes.

2017-03-17 08:59
  • Peppe Larsson. Bild: Erik Abel
    Peppe Larsson.
  • Bild: Faksimil Facebook.
  • Martin Marmgren, områdespolis i Järva, norra Stockholm.  Bild: Jörgen Lund
    Martin Marmgren, områdespolis i Järva, norra Stockholm.
  • Faksimil, Twitter.

Peppe Larsson: ”Det jag skriver står jag bakom till 100 procent”

Rasistavslöjandena inom den svenska polisen fortsätter att dugga tätt. Senast i raden är Örebropolisen Peter Springare och Göteborgspolisen Peppe Larsson, som båda har gjort sig ett namn som ”sanningssägare” för extremhögern på sociala medier.

– De saker jag skriver på Twitter står jag bakom till 100 procent, säger Peppe Larsson, i en unik intervju med Dagens ETC.  

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Rasistskandalerna inom den svenska polisen har avlöst varandra under det senaste året. Mest uppmärksammad är kanske Örebropolisen Peter Springare, som hyllats som en hjälte av landets högerextrema krafter efter att han i ett Facebookinlägg raljerat över att samtliga misstänkta gärningsmän som han kommer i kontakt med bär utomeuropeiska invandrarnamn som Mohammed, Ali eller Mahmod. 

En annan person som har lyfts fram som en sanningsägare och hjälte på högerextrema hatsajter som Fria tider och Avpixlat är Göteborgspolisen Peppe Larsson. Detta efter att han mot polisledningens avrådan har avslöjat etniciteten på ett antal misstänkta sexualförbrytare. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Tillsagd av facket 

Efter ett uppmärksammat inlägg på Twitter i höstas blev han som förtroendevald tillrättavisad av ledningen för Polisförbundet Väst. Det berörda inlägget var en delning av Sverigedemokraten Jörgen Fogelklous hånfulla inlägg om en storvuxen pojke som medverkat i TV4 tillsammans med sina klasskamrater.   

– De saker jag skriver på Twitter står jag bakom till 100 procent. Men jag kan villigt erkänna att det inlägget var det största misstag jag har gjort någon gång. Jag skäms för det, det var verkligen en supermiss och helt oförsvarbart. Jag hörde efteråt av mig till pojken och bad om ursäkt, säger Peppe Larsson.     

Han ångrar dock inte sin medverkan i den högerextrema tidningen Fria tider. 

– Jag tycker det är tråkigt att man inte tillåts ha två tankar i huvudet samtidigt. Man måste kunna få prata om vilka som begår brott och varför invandrare är överrepresenterade i statistiken utan att anklagas för att vara rasist för det. För mig är det helt självklart att ta avstånd från rasism och jag blir väldigt ledsen när jag hör dessa anklagelser mot mig. Att jag var med i Fria tider handlade om att jag blev tillfrågad i min roll som polis. Jag tycker man ska kunna prata med bägge sidor så länge man är saklig, säger Peppe Larsson.        

Ska behandla alla lika 

Kriminologen Jerzy Sarnecki säger sig vara ytterst oroad över den rasism som av allt att döma tycks förekomma inom den svenska poliskåren.    

– Polisen måste behandla alla människor lika. De får absolut inte påverkas av sina känslor eller fördomar, om de gör det är det ett allvarligt hot mot fundamentet för det demokratiska samhället.           

Att poliser ändå påverkas av sina yrkeserfarenheter är nog å andra sidan ofrånkomligt, poängterar han.  

– Det centrala här är att polisen är en av de yrkesgrupper som främst utsätts för risken att utveckla rasism. De individer som polisen träffar på i sitt yrkesutövande är ju inte de mest sympatiska eller samhällstillvända direkt, säger Jerzy Sarnecki.     

Samhället måste ta sitt ansvar 

För att motverka dessa fördomar som riskerar att breda ut sig inom kåren tror han att det krävs ”mycket stora samhällsinsatser”. Främst vilar detta ansvar på polisledningen.      

– De invandrare som Springare och Peppe träffar är inte de hårt arbetande som går upp vid klockan fem på morgonen för att försörja sina familjer. Det är inte konstigt om de blir cyniska och trötta, men de måste förstå det här, att man inte begår brott för att man heter Mohammed. Det handlar om samhällsstrukturer, att vi har fått en etniskt baserad underklass i Sverige. Samhället måste ta hand om det här, annars kommer rasisterna att göra det i stället, säger Jerzy Sarnecki.     

Martin Marmgren är områdespolis i Järva i norra Stockholm och initiativtagare till nätverket Poliser mot rasism. Han vill gärna lyfta fram vikten av att hålla isär begreppen.

– Det är viktigt att ha med sig att rasism finns i hela samhället. Öppen, väldigt tydlig rasism av nazistisk typ, i vilken man graderar människor utifrån hudfärg och ursprung, det är väldigt ovanligt inom polisen och det är ovanligt i hela samhället. Däremot olika sorters fördomar, där vissa aspekter av dem kan anses vara rasistiska, det är extremt mänskligt och så funkar vi allihop. Så funkar poliser och så funkar andra människor, även om man inte är medveten om det.

Är rasismen ett stort problem inom polisen? 

– Jag tror det finns ganska många poliser som likt många andra har en basuppsättning av fördomar. Precis som vem som helst brottas man med schablonbilder och generaliseringar av olika grupper. Sedan har vi även den aspekten av att många poliser i sitt yrke möter väldigt mycket kriminalitet i utsatta områden, av människor med utländsk bakgrund, och det kan öka tendensen till fördomar som i sin tur kan leda till rasistiska generaliseringar.

Bedriver polisen något förebyggande arbete mot rasism internt?

– Hos oss hade vi handledning i höstas och jag tror att vi ska få det igen. Polisförbundet har ju länge drivit frågan och krävt mer handledning, vilket jag tror är bra.   

Ett problem är ledarskapet. Jag skulle inte säga att vi har ett dåligt ledarskap rakt av och man har inte underblåst rasismen i kåren, men man har inte heller jättestarka system för att ta tag i problemet. Är det någon som har lite knepiga åsikter, jag skulle inte säga att det sopas under mattan, men det ska mycket till innan någon börjar ta tag i problemet, säger Martin Marmgren.