För att utvärdera investeringsskyddet i CETA beställde regeringen en rapport från myndigheten Kommerskollegium. Myndigheten fann inga större problem för Sverige med investeringsskyddet. 

Nu visar en kartläggning, utförd bland andra av Rikard Allvin som arbetar för Miljöpartiet i EU-parlamentet, att Kommerskollegiums slutsatser nästan uteslutande baseras på ett remissvar från Uppsala universitet.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Remissförfattaren aktiv domare

Författaren till remissen är professor Kaj Hobér - en person som under lång tid varit aktiv som skiljedomare i just den typ av tvister mellan stater och multinationella storbolag som investeringsskyddet ger möjlighet till. Dessa tvister avgörs i enlighet med ett parallellt rättssystem bortom nationell lagstiftning och utan möjlighet till offentlig insyn.

Skiljedomare som Kaj Hobér väljs ut av bolagen som stämmer stater för ekonomisk skada de anser sig ha lidit, till följd av exempelvis ny lagstiftning på miljö- eller arbetsrättsområdet.

Kaj Hobér har varit en favorit hos olje- och gasbolag.

– Vi har inte lyckats hitta ett enda fall där Hobér valts ut som skiljedomare av en stat. Det ger en indikation om hur investerande storbolag och stämda stater anser att Hobér tolkar avtalstext, säger Rikard Allvin.

Starka kopplingar till lobbyorganisationer

Kaj Hobér är inte bara en domarfavorit hos investerare, han har också företrätt en lång rad investerare som ombud i flera uppmärksammade fall.

Bland annat har han varit ombud för Vattenfall i de båda uppmärksammade stämningarna mot Tyskland. Han har också starka kopplingar till rena lobbyorganisationer för ISDS, enligt kartläggningen.

– Regeringen har nyligen sagt att de inte tänker att ha ett normalt remissförfarande kring CETA-avtalet, utan istället låta Kommersekollegium göra ytterligare en studie. Låt oss hoppas att regeringen funderar på det ett varv till, säger Rikard Allvin.