Ett större fokus på brott i samhället och högre förväntningar på trygghet. Det är två skäl till att utöka ordningsvakternas befogenhet och låta dem ta över en del uppgifter från polisen, enligt justitieutskottet. Idag röstar riksdagen om en ny lag för hur och var ordningsvakter ska få användas. 

En förändring är att större områden ska få patrulleras av ordningsvakter. Idag är det möjligt att låta vakter bevaka specifika platser, som gallerior, myndighetskontor, akutmottagningar och ­busstationer. Men flera kommuner har bett om, och fått tillstånd, att använda ordningsvakter i hela centrum eller i stadsdelar. Lagen är egentligen inte utformad så, det har varit undantag. Med den nya lagen ska det bli lättare att få tillstånd för bevakning av större områden. 

– Det är på tiden att vi får på plats en ny lag som möter dagens behov. Det finns en stor efter­frågan om att enklare kunna använda ordnings­vakter och på fler platser, inte minst från kommuner och regioner, säger justitie­minister Gunnar Strömmer (M) i ett pressmeddelande.

Två veckors utbildning

Två andra viktiga förändringar är att ordningsvakter ska få användas för att transportera berusade personer som har omhändertagits. Ordningsvakter ska också få rätt att kroppsvisitera personer för att fastställa deras identitet. Idag har de bara rätt att kroppsvisitera för att upptäcka vapen eller andra farliga föremål. Det här är Rasmus Ling (MP) i justitieutskottet kritisk till.

– Det är en otroligt ingripande åtgärd. Det ska inte räcka med den väldigt korta utbildning som en ordningsvakt har för att kunna göra det. Vi tycker att det även fortsättningsvis ska vara polisutbildade personer som får göra kroppsvisitationer. 

Överhuvudtaget är Rasmus Ling kritisk till att utbildningen är så kort. Bara 80 timmar. I den utredning som togs fram inför lagförändringarna föreslogs en förlängning till 160 timmar, alltså en månad. Men det finns inte med i lagförslaget. 

– Vi har pratat om att de 20 veckors utbildning som kriminalvårdare får borde vara ett minimum även för ordningsvakter, säger Rasmus Ling.

”Fördomar slår igenom”

Gudrun Nordborg (V), ledamot i justitieutskottet, har också reserverat sig mot förändringarna i lagen. Hon säger att det finns alldeles för många exempel på hur personer drabbats av fel­aktiga ingripanden. 

– Vi vet tyvärr att ordningsvakter vid flera tillfällen har tagit grepp och gjort saker som varit direkt farliga. Med den väldigt korta utbildning de har tycker vi inte att det är lämpligt att de ska ha ansvar för transporter eller omhänderta personer som är i dåligt skick på grund av misstänkta droger eller sjukdomar, säger hon. 

Människorättsorganisationen Civil rights defenders, CRD, är inne på samma linje. ­Organisationen varnar för att de rapporter som finns om att ordningsvakter missbrukar sina befogenheter kan leda till en ökad otrygghet istället för trygghet om de får ett ännu större ansvar. 

– Det finns en uppenbar risk för diskriminering. Att man kroppsvisiterar personer utan tillräckliga eller objektiva skäl och istället baserar sitt agerande på människors utseende, hudfärg eller etnisk tillhörighet. Det finns en risk att fördomar på det sättet får genomslag. Det här är problem vi ser även inom polisen och när det gäller ordningsvakter ökar risken när utbildningen är så kort, säger John Stauffer, chefsjurist på CRD. 

Nya lagen för ordningsvakter väntas röstas igenom i riks­dagen idag och träder då i kraft den 1 januari 2024.