The Mamas efter segern i Melodifestivalen 2020.
Bild: Jonas Ekströmer/TT
Dagens ETC.
Ropen skallar från höger: Banta public service. Med en ny regering kan bred underhållning strykas ur tablåerna och utbildningsradion läggas ner.
Olof Klugman
Kristdemokraterna har ”statstelevisionen” och ”statsradion” emot sig, klagade partiledaren Ebba Busch på Instagram under en EU-valrörelse där EU-parlamentarikern Lars Adaktussons inställning till abort fick besvärande uppmärksamhet. Därmed använde hon epitet som högerns gräsrötter slängt sig med i decennier för att misskreditera public service-bolagen, men som sällan yttrats av partiledare.
”Skala bort krimskramset!”, utbrast Kristdemokraternas partisekreterare Peter Kullgren i en debattartikel ett par månader senare. Bred underhållning har inte i public service att göra, ansåg han.
Partiets kulturpolitiska talesperson Roland Utbult är mjukare i tonen.
– Vi ska stärka den sakliga och oberoende nyhetsbevakningen i hela landet, folkbildningsambitionerna och ha fokus på samhällsinformation, säger han.
Länder som Tyskland och Frankrike möter den hårdnande konkurrensen på mediemarknaden genom investeringar i public service, menar Lawen Redar (S). Bild: CC BY-SA 4.0
”Ska vara en nyttighet för alla”
Jo, de uttrycker sig olika, det håller Roland Utbult med om. Men de är överens om vad de vill: Smalna av public service uppdrag och fokusera på det som kommersiella aktörer inte erbjuder.
– Det är trots allt skattepengar vi pratar om och det är viktigt vart de går, säger Roland Utbult.
Moderaterna och Sverigedemokraterna är inne på samma linje. Ett regeringsskifte i höst kan därmed innebära adjöss med Melodifestivalen, Allsång på Skansen och andra breda produktioner när det är dags att klubba sändningstillståndet för 2024-2030. Spelar det någon roll?
Ja, tycker Lawen Redar, Socialdemokraternas ledamot i kulturutskottet. Att ställa underhållning mot nyheter och samhällsinformation är feltänkt, anser hon.
– Public service ska vara en nyttighet för alla. En del når public service just med Melodifestivalen, andra med dokumentären om arvet efter Fadime, säger Lawen Redar.
Att skära ner anslagen till public service skulle enligt Lawen Redar innebära att globala kommersiella jättar tar en större del av kakan.
Roland Utbult (KD) ifrågasätter att anslagen till public service räknas upp med två procent om året och menar det finns pengar att spara genom att fokusera på samhällsinformation. Bild: Press
– Jag har inga problem med de aktörerna, jag är också en streamingkonsument. Men vi får mindre mediebevakning av Sverige och det är inte en utveckling jag vill se, vare sig när det gäller public service eller den privata mediemarknaden som behöver politikens hjälp när annonsintäkter drar iväg till de globala bolagen, säger Lawen Redar.
UR nedläggningshotat
Ett annat sätt att spara pengar på public service är enligt M och SD att slå ihop bolag. Medan SD vill ha ett enda radio- och tv-bolag anser M att effektiviseringsvinster finns att hämta genom att låta SVT och Sveriges Radio ta över Utbildningsradions verksamhet. Men här är KD inte med på noterna.
– I ett samarbete med Moderaterna får vi såklart diskutera inriktningen, men jag ser inget behov av att föra in Utbildningsradion i de andra bolagen. Jag tycker UR är viktiga, man servar skolorna, säger Roland Utbult.
En annan stridsfråga rör kontroll och granskning av bolagen. Sverigedemokratiska företrädare anklagar public service rakt ut för att vara vänstervridet. Eller ”vänsterliberal smörja” som partiledaren Jimmie Åkesson kallade P3 i valrörelsen 2018. Som motmedel har partiet föreslagit ett ”vetenskapligt råd” som ska granska opartiskhet och saklighet. Moderater talar hellre om att ”stärka förtroendet”, men föreslår också en utökad granskning. Utöver Granskningsnämndens bedömningar av enskilda publiceringar vill M se så kallade helhetsgranskningar av fristående aktörer som tar större grepp.
Christer Nylander (L) tror på uppgörelser över blockgränsen om public service. Liberalernas syn på public service har mer gemensamt med de rödgröna än med M, KD och SD. Bild: Nils Petter Nilsson/TT
Befarar självcensur
Lawen Redar varnar för att mer omfattande granskning kan leda till ängslighet på redaktionerna.
– Det riskerar att generera självcensur, säger hon.
Liberalerna – som om de klarar riksdagsspärren väntas ingå i eller stödja en M-ledd regering – ligger närmare S, V, C och MP i synen på public service. De vill varken snäva in uppdraget eller inrätta nya kontrollfunktioner. Partiledaren Nyamko Sabuni har lovat att vara ett ”liberalt ankare” vid ett regeringsskifte, men vad talar för att L får med sig de betydligt större partierna på sin linje?
– Vi har en tradition i Sverige av breda överenskommelser om public service. Det tror jag vore klokt också för en annan regering än den som sitter nu, säger Christer Nylander, Liberalernas kulturpolitiska talesperson.
