Shams har gått på skolan där skjutningen skedde och är chockad över det som hänt.
Bild: Emanuel Hendal
Dagens ETC
Tisdagens skolskjutning i Örebro har lämnat staden i chock. Nu undrar grannar och anhöriga hur det kunde hända.
– När de gick ut med att tio hade dödats satt jag bara och gapade i soffan. Det var för mycket att ta in, säger Susanne, som bor granne med Campus Risbergska där skjutningen inträffade.
Shams är ordförande för Afghanska föreningen i Örebro. Han känner en afghansk kvinna som blev skjuten under tisdagens våldsdåd på Campus Risbergska. Hon träffades av tre skott.
I övrigt vet han inte särskilt mycket om hennes tillstånd.
– Vi väntar fortfarande på svar från polisen eller sjukhuset.
Shams studerade vid Campus Risbergska mellan 2016 och 2019. Hans fru och flera vänner har också studerat där. Därför har han starka känslor för skolan.
– Jag är helt chockad. När jag står här och pratar svenska så är det den här skolan som har lärt mig allt. Så jag har jättefina känslor för den här skolan. Men idag har jag jättedåliga känslor. Jag hoppas att det inte ska hända igen, hoppas att det blir sista gången.
Hörde skjutningen
Susanne bor i närheten av Campus Risbergska. På onsdagen är hon på plats framför skolan för att lämna ett ljus och hedra offren.
Vid halv ett-tiden föregående dag cyklade hon förbi skolan på vägen mellan sin tvättstuga och hemmet. Hon hörde händelserna utan att förstå att det rörde sig om en skutning.
– Det är ju inte vad man tror. Inte ett automatvapen i alla fall.
Susanne bor i närheten av skolan. Hon hörde skjutningen men förstod först inte vad det rörde sig om.
Bild:
Emanuel Hendal
När brandkår och polis anlände till skolan stod det klart för Susanne att något allvarligt hänt.
– Jag gick ut och då började folk säga att någon sprang omkring med automatvapen och sköt.
Därefter höll hon sig inomhus. Polisen gick ut med att man skulle hålla sig borta från fönster.
Masskjutning på hemmaplan
Susanne är märkbart skakad av det som hänt.
– Det är på hemmaplan liksom. Man trodde kanske att någon enstaka hade blivit skjuten. När de gick ut med att tio hade dödats satt jag bara och gapade i soffan. Det var för mycket att ta in.
Sanningen sjunker in en bit i taget, förklarar hon.
– Det är en sorglig dag. Man frågar sig varför – varför går man in i en skola och mejar ner folk?
Susanne rycker på axlarna. Hon har ett uppgivet ansiktsuttryck.
– Förhoppningsvis är det en isolerad incident och ingenting större. Annars blir det jäkligt otryggt.
”Skulle blivit lärare och läkare”
Shams dröjer sig kvar framför skolan. Han trycker på att de som blivit skjutna är människor som ansträngt sig för att bidra till samhället.
Lokalbor var på plats utanför skolan för att dela sorgen efter skjutningen. Många frågor förblir tills vidare obesvarade.
Bild:
Emanuel Hendal
– Det som är döda eller skadade skulle bli lärare, läkare undersköterskor och lastbilschaufförer. Men nu hamnar de i graven.
Nu vill han att politikerna avstår från att dela upp befolkningen efter bakgrund.
– Sverige är mitt land nu. Jag utbildade mig här, jag jobbar här, mina barn är födda här. Jag hoppas att politikerna tar en väg som stärker och försvarar Sverige, inte delar Sverige.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.