Något av partierna ändrar sig

Stefan Löfven är en mästare på att förhandla. Kan han till och med övertyga något av de andra partierna att inte rösta bort regeringen? Sannolikt inte. Men möjligheten finns. För att regeringen ska avsättas krävs 175 röster. Röstar M, KD, SD och V rött innebär det 181 röster för att regeringen ska bort. Men skulle Vänsterpartiet ändra sig, efter något form av löfte från S, blir det bara 154 röster. Då sitter regeringen kvar. Det skulle också kunna hända att enskilda ledamöter (till exempel de som blivit politiska vildar) röstar emot partilinjen, även om det inte är särskilt troligt.

Talmansrunda

Om regeringen fälls har Stefan Löfven en vecka på sig innan han behöver ta ett beslut. Han kan välja att bli entledigad, alltså att avgå. Gör han varken det eller utlyser extraval, så blir han entledigad per automatik när veckan har gått. Då får talmannen börja jobba. Regeringen blir en övergångsregering, och talmannen får i uppdrag att hitta en ny statsminister. Processen är den samma som efter valet 2018, när Stefan Löfven föll i statsministeromröstningen. Talmannen ska alltså presentera statsministeralternativ för riskdagen, som sedan får rösta. Talmannen har fyra försök på sig – om inget av alternativen godtas av riksdagen blir det extraval.

Snabb återgång för Stefan Löfven

Det skulle kunna bli så att Stefan Löfven studsar tillbaka in som statsminister ganska snabbt igen. Om talmannen föreslår honom, och riksdagen godkänner det. För att det ska hända krävs ändå en hel del – Stefan Löfven behöver ha med sig MP, L och C och dessutom vinna tillbaka Vänsterpartiet. Det kan han sannolikt bara göra genom att tillmötesgå deras krav, eller ge någon form av löfte om att inga förändringar i hyressättningen ska göras innan valet. Men det är osannolikt att Centerpartiet skulle acceptera det. Och Liberalerna lär inte släppa igenom en S-regering igen.

Statsministerbyte?

Det lär bli svårt för talmannen att hitta kandidater som kan godkännas av en riksdagsmajoritet. Om Stefan Löfven inte gör det, finns inga säkra alternativ. Ulf Kristersson får sannolikt stöd av SD, KD och L, men det räcker inte. Inte ens om de skulle vinna över Centerpartiet får de tillräckligt med röster. Tillsammans har de 173 mandat i riksdagen – det krävs 175 för en majoritet.

Extraval

Stefan Löfven kan själv välja att utlysa extraval. I så fall sitter regeringen kvar till valet hålls i höst. Det kan anses vara ett mer stabilt alternativ, eftersom Sverige då har en regering under sommaren. Å andra sidan kan ett nyval i höst resultera i en segdragen regeringsbildning. Ett extraval kan också ske ifall riksdagen röstar nej till de kandidater talmannen föreslår. Extravalet måste hållas inom tre månader från att de utlyses. Det kommer i så fall ske i början av hösten.

Junikompromiss

Så länge extravalet inte är formellt utlyst kan Stefan Löfven försöka hitta en lösning. Det var vad som skedde 2014, när Decemberöverenskommelsen gjorde att ett stundande extraval aldrig blev av. Då hade dock extravalet inte hunnit utlysas rent formellt. Enligt Tommy Möller, professor i statsvetenskap, går det dock inte att blåsa av ett extraval när det väl är utlyst, men Stefan Löfven kan  försöka förhala utlysandet.

Efter ett val

Utgången vid ett extraval är långtifrån klar. Efter valet 2018 tog det 134 dagar att bilda regering, även om det var ett rekord kan det ta tid också denna gång. Socialdemokraterna behöver sannolikt stöd av både C och V, Moderaterna av de borgerliga och SD. Det samtidigt som C varit tydliga med att de inte vill ingå i en regering som stöttas av SD. Liberalerna kan dessutom mycket väl försvinna, nu ligger de på drygt två procent. Och MP skvalpar runt fyra procent. Samtidigt lär samhället vara skakigt även i höst, kanske med en närvarande pandemi, annars på grund av dess efterdyningar. Det kan öka viljan att bilda regering och skapa stabilitet.