– Vi kan stämma av tidigare, vilket är till fördel för den som har fått för mycket utbetalt eftersom återbetalningen kommer närmare inpå den period det handlat om, säger hon.

Men Makalösa föräldrars generalsekreterare Christina Olsson är märkbart förbannad över ändringen.

– Som systemet ser ut idag skuldsätter det de fattigaste barnfamiljerna vi har. Det är på gränsen till oförskämt, säger hon.

Vågar inte söka bidrag

Det Christina Olsson och Makalösa föräldrar, en organisation som jobbar med att företräda och stötta ensamstående föräldrar i en utsatt position, reagerar på är hur Försäkringskassan beräknar inkomstunderlaget för bostadsbidraget på årsbasis.

För att förstå hur det fungerar kan vi föreställa oss följande scenario: en person som är arbetssökande, eller har en väldigt låg förvärvsinkomst, ansöker om bostadsbidrag under den första halvan av året och anger en korrekt uppskattning av sin förväntade årsinkomst. Den beviljas, men när samma person får en ny anställning i augusti blir han/hon återbetalningsskyldig för det hen fått tidigare under året.

Det här går framför allt ut över visstidsanställda som inte vet exakt hur de kommer att jobba resten av året, poängterar Christina Olsson.

– Det är det som är problemet med systemet. Det går ut över människor som inte har en aning om ifall de kommer att ha en inkomst under andra halvan av året eller inte. Många vågar inte ens söka bostadsbidrag, trots att de har rätt till det, för att de är rädda för att bli skuldsatta, säger hon.

Makalösa föräldrar vill därför att systemet ska stöpas om och att Försäkringskassan ska stämma av bidragstagarens inkomster med Skatteverket inför varje kalendermånad.

– Som det ser ut idag sparkar pappa staten på de barnfamiljer som redan är nere för räkning. Det är magstarkt! Man knäcker de här familjerna totalt. Vad ska de göra, tacka nej till ett jobb av rädsla för att bli skuldsatta på grund av ett bostadsbidrag man fått, säger Christina Olsson.

Bodde på skyddat boende

En av dem som fått ett återbetalningskrav från Försäkringskassan i november är Karin Hillborg, 38, som är ensamstående med sina två döttrar Emma, 10, och Elin, 9. Under 2020 beräknas hon ha fått 7 500 kronor för mycket i bostadsbidrag.

I vanliga fall jobbar hon i den kommunala hemtjänsten, men under den gångna sommaren har hon och döttrarna bott på ett skyddat boende efter ett mordförsök från hennes exman. Det har lett till att hon under en period inte har haft någon inkomst alls, eftersom hon inte kunnat ta sig till jobbet utan fara för sitt eget liv.

– Jag har försökt att bara överleva dagen med hjälp av det lilla framtidssparkonto jag har, så det har inte varit lätt.

I augusti dömdes ex-mannen till tre års fängelse och Karin Hillborg har kunnat återgå till sitt arbete.

– Och då kommer det här återbetalningskravet. Det känns ju som en käftsmäll. Precis när jag skulle börja komma på fötter igen, blir jag stjälpt av dem som ska hjälpa en.

Ovanpå återbetalningskravet från Försäkringskassan har hon dessutom kostnader för sitt juridiska ombud samt samtalsterapin hon går i tillsammans med döttrarna två gånger i veckan.

– Jag blir matt och vet inte vart jag ska ta vägen riktigt. Det känns som jag inte orkar mer. Man blir ledsen, faktiskt, när allt går emot en. Jag har fyllt i mina inkomstuppgifter precis som de bad mig om. Ändå blir det så här, att jag får en skuld ovanpå allt annat. Systemet är fel och behöver ändras, det är rätt uppenbart, säger hon.

Utredning på väg

Hon får medhåll av regeringsutredaren Åsa Karlsson Björkmarker. Innan årsskiftet ska hon presentera vad hon kommit fram till. I hennes uppdrag har bland annat ingått att föreslå åtgärder för att begränsa risken för skuldsättning på grund av bostadsbidraget och att se över nivåerna – som inte har höjts sedan 1997.

– Vi har fått ett ganska omfattande direktiv. En del av det har inneburit att se över möjligheten till månadsuppgifter i inkomstdeklarationen i stället för uppskattningar ett helt år framåt, och hur det kan inkorporeras i nuvarande system hos Försäkringskassan. Det kommer att komma ett sådant förslag i min utredning, säger hon.

På så vis tror Åsa Karlsson Björkmarker att man kommer åt en stor del av skuldsättningen till följd av bostadsbidraget. Men för bidragsnivån ser det mörkare ut. Utredningens förslag ska vara kostnadsneutrala, vilket betyder att de inte får innebära en ökning av statens finansiella utgifter.

– Men det hanterar vi genom ytterligare rekommendationer till regeringen. Vi ser hur pass urholkat systemet är och att det finns mycket att göra. Jag är faktiskt helt övertygad om att det förslag vi lägger fram kommer att göra skillnad, säger Åsa Karlsson Björkmarker.