Nya arbetsmiljöreglerna oväntat bra för kvinnor

Reglerna för organisatorisk och social arbetsmiljö, Osa, har funnits i tre år. De ger arbetsgivaren ett långtgående ansvar att motverka stress på jobbet, och se till att både den psykosociala och fysiska arbetsmiljön upprätthålls. De fackliga skyddsombuden kan annars göra en anmälan till Arbetsmiljöverket, vilket har gjorts åtskilliga gånger sedan föreskriften blev lag 2016

En forskare som från början var skeptisk till att reglerna skulle få någon effekt är Maria Steinberg som är docent i arbetsmiljörätt vid Örebro universitet. Hon har nu gått igenom samtliga anmälningar som kommit in under perioden och som lett till ett föreläggande från Arbetsmiljöverket. Hon har efter det omvärderat sin ståndpunkt i frågan.

– När Osa kom var jag orolig för att föreskriften skulle vara urvattnad och otydlig, men den var mycket mer detaljerad än jag hade vågat hoppats på och äntligen har det blivit en föreskrift för kvinnor, särskilt inom offentlig sektor, säger Maria Steinberg till nättidningen Arbetsvärlden.

Det är ofta hög arbetsbelastning till följd av brist på personal och vikarier som gör att skyddsombuden slår larm, hälften av anmälningarna rör detta. Det finns också en relativt stor andel som rör kränkande särbehandling, ungefär en tredjedel, enligt Arbetsvärlden.

Fångar upp kvinnor

En stor och viktig skillnad är att de nya reglerna har fått fler kvinnodominerade arbetsplatser att anmäla brister i arbetsmiljön. Tidigare var arbetsmiljölagen skriven för den manliga industrinormen, menar Maria Steinberg. Hon går så långt som att kalla arbetsmiljölagen för sexistisk.

– Den är skriven för manliga industriarbetare som riskerar att drabbas av fysiska skador och olyckor. Och dem har man gullat med i hundra år nu, och det är ju bra. Men nu har man börjat tänka att det finns kvinnor i den offentliga sektorn – och de är många – och de behöver en bättre psykosocial arbetsmiljö, säger hon till Arbetsvärlden.