Inrikes.

2017-06-07 16:45
Den nya trålen har olika sorteringsgaller som gör att plattfisken hamnar i en undre trålpåse och torsken i en övre. Bild: Cornelius Poppe/NTB scanpix/TT
Den nya trålen har olika sorteringsgaller som gör att plattfisken hamnar i en undre trålpåse och torsken i en övre.

Ny svensk uppfinning minskar oönskade fångster vid trålfiske

Svenska forskare har tillsammans med fiskerinäringen utvecklat ett arbetssätt för att minska bifångster, som är ett stort miljöproblem. Den här veckan finns forskarna på plats på FN:s havskonferens för att dela med sig av sina erfarenheter.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Överfiske är ett stort hot mot naturen och mot en hållbar framtid. I kölvattnet från överfisket finns ännu ett problem. Bifångster. Det vill säga allt som kommer med ”på köpet”. Enligt Greenpeace kan så mycket som 90 procent av den totala fångsten vid till exempel trålning efter räkor vara bifångst.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har tillsammans med fiskerinäringen utvecklat ett redskap som tar tag i åtminstone en liten del av problemet med bifångster. Det är en tvådelad trål som automatiskt skiljer plattfisk från torsk samt en kräfttrål som sorterar bort oönskad fisk och små havskräftor.

– Idén med den nya trålen kommer från fiskare i Göteborgs norra skärgård. Det är helt enkelt en trål med olika sorteringsgaller som gör att plattfisken hamnar i en undre trålpåse och torsken i en övre, säger Daniel Valentinsson vid SLU.

Metoden har ännu inte spritt sig till mer än en handfull fiskare, främst för att det inte är särskilt många som fiskar efter rödtunga, den art som trålen är utvecklad för. 

För Daniel Valentinsson handlar framgången med redskapet om att göra fisket mer miljömässigt hållbart genom att minska bifångsterna. För yrkesfiskarna handlar det om en ekonomisk vinst. Sedan en tid har fiskarna landningsskyldighet, vilket innebär att bifångster inte längre får kastas tillbaka i havet. Och med bifångsten kvar i lasten slår fiskarna snabbt i taket när det gäller fiskekvoter.

Även om de framtagna trålarna inte påverkar mer än en bråkdel av det kommersiella fisket är det enligt Daniel Valentinsson inte volymen som står i fokus, utan samarbetet mellan fiskare och forskare. Av den anledningen ska ett sekretariat från SLU presentera sina erfarenheter vid FN:s havskonferens i New York den 5–9 juli.

Arbetssättet viktigast

– Det är egentligen själva arbetssättet vi ska lyfta i New York. Visa att samarbete mellan forskning och näring är ett bra sätt att lösa problem. Trålarna vi utvecklat med fiskerinäringen är för regional användning, men arbetssättet är det viktigaste, att näringen tar ansvar för det de fångar. Och man kan tänka sig att det går att tillämpa samma teknik på fler arter och i till exempel Östersjön, säger han.

Samtidigt som metoden enligt Daniel Valentinsson är ett steg i rätt riktning när det gäller att minska problemet med bifångster kvarstår ett annat problem oadresserat. För att fånga plattfisk är det en nödvändighet att bottentråla, en metod som enligt många kritiker innebär stor negativ påverkan på havsbotten.

– Ja, det stämmer, det är ett viktigt förbättringsområde, men vårt fokus här har bara legat på problemet med bifångster, säger Daniel Valentinsson.

Hundratusentals djur fastnar i  jakten

Landningsskyldigheten infördes 2015 och ska vara fullt implementerad inom EU 2019. Syftet med att tvinga fiskare att behålla bifångster är att påskynda utvecklingen av ett mer selektivt fiske. 

Enligt Världsnaturfonden WWF fastnar varje år 300 000 delfiner, tumlare och valar som bifångster i fiskenät. 

Ett annat problem med fisket är så kallat spökfiske, där förlorade nät driver omkring med havsströmmarna och fortsätter fånga fisk under lång tid framåt.