Det säger utredaren Elisabeth Lindberg, som som i en ny rapport beskriver hur det nuvarande pensionssystemet driver arbetare i fattigdom.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
I går släppte tankesmedjan Katalys, i Almedalen, en rapport som ifrågasätter det nuvarande pensionssystemet.
Rapportförfattaren Elisabeth Lindberg har bland annat granskat hur dagens pensionssystem skapar klyftor eftersom systemet inte tar hänsyn till att skillnader i utbildning och inkomst även påverkar medellivslängden.
De största förlorarna i dagens system är, enligt rapporten, lågutbildade, deltidsarbetande, långtidssjukskrivna och invandrare. Och vinnarna blir högutbildade som ofta kan arbeta längre och har en högre inkomst.
– För många arbetare räcker inte ett helt yrkesliv för att klara sig som pensionär, säger Elisabeth Lindberg till Dagens ETC.
Enligt de beräkningar Katalys gjort får en kommunalarbetare 46,8 procent av sin slutlön i pension. En industriarbetare får motsvarande 47,4 procent.
För att inte riskera fattigdom brukar en pensionsnivå på 60-70 procent av slutlönen anses nödvändig.
– Pensionsklyftorna är en direkt följda av hur systemet är utformat. Pensionen utgår ifrån de avgifter man betalar in, du är själv ansvarig för din egen pension, konstaterar Elisabeth Lindberg.
Till följd av detta behöver många jobba upp till 70 år – och längre – för att få en riktigt bra pension.
– Om du har en hög inkomst när du är ung så är det väldigt bra, men det verkar som att det inte lönar sig att börja arbeta tidigt och sen gå i pension vid 65 år. Det är fortfarande bättre att arbeta så långt tid som möjligt, tills man blir så gammal som möjligt. Ju längre tid du kan leva på lön och ju kortare tid du kan leva på pension, desto högre blir då din pension, säger Elisabeth Lindberg.
Kvinnor fattigpensionärer
Kvinnor över 75 år löper, enligt rapporten, nästan 35 procents risk för fattigdom. Kvinnors risk för att bli fattigpensionärer har alltså ökat med nästan 30 procent, jämfört med det tidigare pensionssytemet. Detta beror på att kvinnor är hemma längre med barnen, är sjukskrivna i längre perioder och att kvinnor har högre medellivslängd.
För att utforma ett bättre system för alla menar Elisabeth Lindberg att ett framtida pensionssystem måste utgå ifrån att människor har ojämlika inkomster, att livslängden varierar och att detta ofta har att göra med inkomst- och utbildningsnivå.
– Den allra viktigaste slutsatsen är dels att pensionerna är för låga i dag och att det straffar sig så pass mycket för arbetaryrken att arbeta för att deras inkomster inte når upp till en dräglig pensionsnivå. Jag tror att vi behöver ett nytt system för att justera de problem som finns, säger hon.
Katalys menar att det är fullt möjligt att åstadkomma ett system som, till skillnad från dagens system, som de kallar ojämlikt och orättfärdigt, klarar att upprätthålla pensioner som ger en god inkomsttrygghet, utjämnar inkomstskillnader och ändå är statsfinansiellt stabilt.
Även Swedbank har i dagarna publicerat en rapport som kommer till liknande slutsatser. Bland annat konstaterar Swedbank i sin rapport att dagens 25-åringar endast kommer att få en allmän pension som motsvarar 40 procent av deras slutlön.
Så skiljer sig dagen system från det gamla
• Dagens pensionssystem är en relativt ny konstruktion. Sedan 1994 är de offentliga pensionerna uppdelade i en allmän garantipension, inkomstpension och även i en premiepension sedan 1999.
• De största skillnaderna på dagens system och det tidigare ATP-systemet var att pensionen i det tidigare systemet bestämdes som en andel av inkomsten under de 15 bästa åren under yrkeslivet. Det innebar att den som varit till exempel sjukskriven eller föräldraledig kunde räkna bort dessa perioder.
• I dag är pensionssystemet avgiftsbaserat vilket betyder att inkomsten bestäms utifrån hur mycket och hur länge en enskild individ betalat in avgifter till sin pension. Vilket gör att du inte kan räkna bort vissa perioder. Den uträknade procenten (andelen) av slutlönen som du var garanterad finns inte heller i dagens system.
• En viktig anledning till att Sverige bytte pensionssystem var en rädsla för att det gamla systemet skulle gå omkull. Politikerna ville att det nya systemet skulle vara fullt finansierat och fristående från statsbudgeten.
