Både vid bankkrisen på 90-talet och vid krisen 2008–2009 var det skattebetalarna som med miljarder i stöd tvingades gå in och rädda bankerna. För att det inte skulle upprepas skapade regeringen 2008 den så kallade stabilitetsfonden som bankerna själva skulle fylla genom årliga avgifter, det har de gjort också, omkring 9 miljarder har de betalat in. Men staten har bidragit med ett startkapital på 15 miljarder plus de 19 miljarder de fick efter försäljningen av sitt aktieinnehav i Nordea. Det är dessa 34 miljarder Folkkampanjen för gemensam välfärd nu kräver tillbaka i en kampanj under parollen Bankprotestveckan.

Arne Johansson är aktiv inom nätverket Folkkampanj för gemensam välfärd som arrangerar protesten.

– Vi anser att det är rent groteska vinster och utdelningar bankerna deklarerar varje år, samtidigt som finansminister Magdalena Andersson säger att ladorna är tomma, säger han.

Inga riktiga pengar

Under protesterna som arrangeras samtidigt med de fyra storbankernas årsstämmor nu i mars kommer de att dela ut Folkets inkassokrav till aktieägarna.

Samtidigt säger den statliga finanskriskommittén att det vore meningslöst att betala tillbaka pengarna, eftersom några riktiga pengar aldrig gått in i fonden, bara knapptryckningar på en dator, och att Nordeavinsten redan gått in i statskassan och minskat statsskulden. 

Vad säger du om det?

– De 34 miljarderna är en symbolisk summa i sammanhanget. Skattebetalarna har gått in med betydligt mer pengar för att rädda bankerna under finanskriserna. Vår poäng är att de gör obscena vinster. Bankerna är en samhällsinstitution men tillåts bidra till en förödande snedfördelning av resurser som kunde användas bättre, säger Arne Johansson.

Samtidigt som fondpengarna inte är ”riktiga pengar” som lånats någonstans ifrån, så har staten förbundit sig att låna upp de pengar som finns bokförda i fonden om en akut bankkris uppstår, skriver ekonomijournalisten Andreas Cervenka i SvD. Och då kan det bli fråga om betydligt mer än 50 miljarder, eftersom kontot har obegränsad kredit.

– Kampanjens budskap riktar sig till politikerna, det är dags att de börjar diskutera de här frågorna. Vi vill också att aktieägarna ska förstå att det som pågår på stämmorna inte accepteras, de ska känna flåset, säger Arne Johansson.

Protester i Frankfurt

Missnöjet med bankerna och den nyliberala åtstramningspolitiken växer även i övriga Europa. Den 18 mars arrangerar den europeiska Blockupy-rörelsen en jätteprotest i Frankfurt – i samband med invigningen av Europeiska centralbankens (ECB) nya fortliknande huvudkontor. Bygget har kostat 1,2 miljarder euro och omges av höga staket och en slottsvallgrav.

– Gatorna kommer att fyllas med tusentals människor från hela Europa som protesterar mot trojkans och EU:s krisregim. Meningen är att förstöra feststämningen och hindra ECB från att fira sig själva, säger John Malamatinas, journalist och aktivist vid Blockupy International.

”Ger hopp till människor”

Det övergripande målet med protesterna är att ”sända en signal från bestens hjärta” om att en politisk förändring är möjlig och att den startar underifrån.

– Särskilt till Greklands alla fattiga som vägrar att acceptera att det inte finns alternativ till eliternas, däribland ECB:s, krispolitik. Grekernas vägran ger hopp till människor över hela Europa. Den närmaste tiden blir avgörande för hur det kommer att gå för Grekland så tiden att agera är nu, säger John Malamatinas.

Blockupy-rörelsens långsiktiga mål och syfte är att uppnå demokrati utan kapitalism istället för, som kampanjbladet säger; dagens kapitalism utan demokrati.

Bolund: ”Bankerna betalar för lite skatt”

Storbankerna radar upp det ena vinstrekordet efter det andra. Förra året landade de sammanlagda vinsterna på drygt 90 miljarder, i år på 103 miljarder. Och direktörerna kan glädja sig åt lönelyft i miljonklassen.

2014 var ett strålande år för bankerna. Boksluten visar att de för första gången gjorde vinster på över 100 miljarder kronor före skatt. Det betyder nytt miljardregn över aktieägarna – och rejäla lönelyft för bankdirektörerna. Det högsta lönelyftet fick Swedbanks vd Michael Wolf, plus 60 procent, från 8 miljoner till 13 miljoner kronor. 

Bankernas tokvinster har lett till politiska diskussioner om att införa en bankskatt.

– Det finns en bred samsyn om att bankerna och finanssektorn betalar för lite skatt. Bankerna gynnades av den sänkta bolagsskatten som alliansen införde och nu förs diskussioner om hur man ska öka intäkterna från dem, till exempel genom en särskild bankskatt, säger biträdande finansminister Per Bolund (MP), till Dagens ETC.

Enligt ett nytt EU-direktiv, det så kallade krishanteringsdirektivet, ska bankerna framöver på egen hand betala för eventuella räddningsinsatser.

– Till följd av direktivet utreder vi just nu möjligheterna att inrätta en resolutionsreserv som bankerna ska betala avgift till, säger Per Bolund.

Enligt ett förslag från finanskriskommitténs ska även de 9 miljarder bankerna redan betalat in till stabilitetsfonden, som hittills varit tänkt att användas vid nästa bankkris, i så fall överföras till den nya resolutionsreserven.

Så mycket tjänade storbankerna (efter skatt) och deras direktörer 2014

Nordea: 30,3 miljarder

Christian Clausen (vd)

Fast lön: 11,2 miljoner

Pension: 3,4 miljoner

Övrigt: 10,6 miljoner

SEB: 19,2 miljarder

Annika Falkengren (vd)

Fast lön: 9 miljoner

Pension: 4,5 miljoner

Övrigt: 6,4 miljoner 

Swedbank: 16,5 miljarder

Michael Wolf (vd)

Fast lön: 11,1 miljoner

Pension: 4 miljoner

Övrigt: 0,2 miljoner

Handelsbanken: 15,2 miljarder

Pär Boman (vd)

Fast lön: 11,2 miljoner

Pension: 7,1 miljoner

Övrigt: 0,3 miljoner