I och med regeringsöverenskommelsen mellan S, MP, C och L ska avdraget nu utvidgas ytterligare under kommande mandatperiod. Bland annat ska maxbeloppet tredubblas till 75 000 kronor per person och år och tjänsterna breddas till att omfatta tvätt av kläder utanför hemmet (t.ex. kemtvätt), flytt av bohag inom samma bostad (s.k. homestyling) och bortforsling av trädgårdsavfall.

Dessutom ska så kallade ”trygghetstjänster” ingå i rut från och med 2021, enligt en av punkterna i januariavtalet. Exakt vad det innebär ska klargöras i en utredning senare i år, men enligt tidigare Alliansförslag är avsikten att även övervakningstjänster från larm- och väktarbolag ska klassas som hushållsnära tjänster.

Idén lanserades redan under Almedalsveckan 2017. Alliansen presenterade då ett gemensamt program för att utveckla rut-avdraget i syfte att få fler utrikes födda att komma in i arbete och bort från socialförsäkringssystemen (eftersom ”varje krona som går till onödiga bidrag är en krona som hade kunnat gå till skolan, sjukvården eller fler poliser”).

Sedan dess har förslaget främst drivits av Kristdemokraterna och Moderaterna, som motionerat om avdrag för trygghetstjänster upprepade gånger. I M-KD-budgeten som röstades igenom i december fanns även en tredubbling av taket för rut med.

Förslaget följer på en lobbyingkampanj som drivits av branschorganisationen Säkerhetsföretagen under det senaste året. Vd Li Jansson har i en rad debattartiklar framfört att det är orimligt att skattesystemet accepterar avdrag för köksrenoveringar, men inte trygghet. Liksom för tidigare rut-avdrag har klassaspekten spelat en stor roll i argumentationen: ”Annars riskerar trygghet att bli en klassfråga där bara välbeställda har råd med säkerhet”, skriver hon i Nerikes Allehanda i oktober 2017.

”Fler jobb går från svarta till vita”

En av liberalerna som varit drivande i frågan är Joar Forssell, skattepolitisk talesperson för Liberalerna.

– Utvidgningen av rut gör att fler jobb går från svarta till vita och att fler människor får chansen att börja sin resa på arbetsmarknaden.

Finns det mycket svartjobb i säkerhetsbranschen?

– Nej, men det finns en potential att skapa fler jobb. Det finns många människor som gärna skulle betala för privata säkerhetstjänster i hemmet men som inte gör det idag för att kostnaden är för hög. Så det här öppnar upp för en större marknad och öppnar upp för att vi får fler säkerhetsföretag.

Vad är skillnaden jämfört med ett bidrag för elfordon, som Liberalerna varit motståndare till?

– Jag tycker inte att rut är ett bidrag utan en skattesänkning. Så det är inte samma sak. Att skicka bidrag till vissa sektorer tycker jag är mer problematiskt.

Hur är det annorlunda från att de som annars inte skulle haft råd med ett elfordon får ett bidrag, som också skapar fler jobb i den sektorn?

– Jag tänker att det inte är riktigt samma typ av jobb som skapas med ett bidrag för elfordon.

Finns det inte en risk att säkerhetstjänster gör att ännu större del av rut går till välbärgade hushåll?

– Huvudsaken är att det är fler som kan använda rut och att det leder till fler jobb. Det stora problemet idag är inte att vissa människor använder mer rut än andra, det stora problemet är att vissa människor inte har ett jobb.

Den tidigare regionpolitikern för Liberalerna i Uppsala, Johan Enfeldt, håller dock inte med. Han tror att avdraget på sikt kan leda till att vanliga villaområden och bostadsrättsföreningar förvandlas till gated communities med patrullerande vakter, till hälften betalda av gemensamma skattepengar.

– Det är aningslöst att införa detta utan att analysera konsekvenserna. Det kommer att leda till att vi privatiserar mer av det trygghetsskapande arbete som det allmänna borde stå för. Och förutom att gated communities i sig skapar ett annat samhälle med ökade klyftor och mindre kontakt mellan olika grupper är jag rädd att viljan att betala till det allmänna minskar. Det skapar samtidigt en starkare säkerhetsbransch som blir ett påtryckande intresse i politiken.

Men den kritiken tar Joar Forssell lätt på.

– Nej, att det skulle leda till avdrag för gated communities har jag svårt att se. Det här kommer nog framförallt att användas av folk som har radhus eller villor, och kanske möjligen av folk som bor i lägenhet, säger han.

Störst risk hos välbärgade

Samtidigt visar statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) att risken för inbrott är störst i välbärgade områden i tätorter. Det är också där som installation av inbrottslarm är vanligast.

Mycket tyder också på att det är extremt få hushåll som kommer att ha glädje av det tredubblade taket för rut-avdraget på 75 000 kronor per person. När taket för rut halverades i början på 2016 väckte det massiv kritik från såväl allianspartierna som Svenskt Näringsliv, trots att det bara påverkade två procent av de som gjorde avdrag. Ebba Busch-Thor (KD) menade att det skulle drabba nyetableringen på arbetsmarknaden och enligt Almegas vd, Anna-Karin Hatt, slog halvering av rut-avdraget ”hårt mot rut-branschen”.

I verkligheten har rutavdragen sedan 2015 ökat med femtio procent, trots det halverade maxbeloppet. Samtidigt som antalet utförare av rut-tjänster har ökat kraftigt. Förra året låg det genomsnittliga avdraget i Danderyd på runt 10 000 kronor per person, medan det i resten av landet gjordes avdrag för mindre än hälften så mycket, runt 3 000 kronor.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.