– Det är ett enormt arbete bara att får fram ett upprop och sedan kommer arbetet efteråt med kontakt med medier, förvalta berättelserna och skriva artiklar för att belysa problemet. Vi är väldigt, väldigt glada, säger Johanna Mannung som arbetar med it-säkerhet vid polismyndigheten och var en av de drivande bakom #teknisktfel.

– Det känns som en jättebekräftelse på att hela Metoo-rörelsen, och däribland #teknisktfel, påverkat samhället, säger Linda Rydén, en annan av initiativtagarna och till vardags civilingenjör vid Volvo.

2 000 har undertecknat

Det är nästan exakt ett år sedan som #teknisktfel publicerade sitt upprop om sexuella trakasserier i Dagens Nyheter, med totalt 1 139 kvinnor som undertecknare. I januari publicerades därefter ett urval av vittnesmål i tidningen Ny Teknik och de innehöll allt från chefer som sopade allmän sexism under mattan till rena övergrepp. Totalt har nu närmare 2 000 personer undertecknat uppropet.

– Vad man kunde se var att vi fick in väldigt mycket högre andel berättelser än andra branscher. Det är klart att många andra upprop också hade mycket berättelser men det var flera som hade färre än vad vi hade, per underskrift. Då tänker jag att det tyder på problem i just de miljöer som är väldigt mansdominerade, säger Johanna Mannung.

– Det finns också förutfattade meningar om att kvinnor som jobbar i tekniskt tunga branscher behöver vara tuffare och har mer skinn på näsan, för att inte ta åt sig. Det är också väldigt sorgligt, vi har sett exempel på kvinnor som valt att lämna branschen fast de varit utmärkta tekniker eller ingenjörer. De orkar inte med kulturen, säger Linda Rydén.

Lett till positiv förändring

Både hon och Johanna Mannung menar dock att #teknisktfel lett till viss positiv förändring. En enkätundersökning som nyligen genomfördes via uppropets hemsida tyder på att attityderna håller på att förändras i branschen. Enligt Linda Rydén har runt 500 personer deltagit.

– Där ser vi att det både är kvinnor som står upp för kvinnor men också män som står upp för kvinnor, eller rättare sagt – står upp för rätt beteende. Det glädjer mig jättemycket när vi hör och ser exempel på män som ställer sig upp för detta är inte bara en kvinnofråga, det är en fråga om mänskliga rättigheter, säger Linda Rydén.

Ett arbete som tar tid

Inom flertalet tekniska branscher råder fortfarande en starkt ojämn könsfördelning och förändringen går långsamt. Under de senaste tio åren har exempelvis andelen kvinnor som studerar på landets civil- och högskoleingenjörsprogram endast ökat från omkring 24 till 29 procent. 67 procent av de som tog civilingenjörsexamen på KTH 2017 var män. Linda Rydén tror att det kommer att ta dit innan de tekniska branscher i stort blir någorlunda jämställda.

– Det finns en positiv trend men fortsätter vi i den takt vi har nu kommer det att dröja, det går inte tillräckligt fort.