Inrikes.

2016-07-26 12:00
  • Gerillasoldater genomför sitt dagliga fysiska träningspass, en tidig morgon.
    Gerillasoldater genomför sitt dagliga fysiska träningspass, en tidig morgon.
  • De flesta av intervjuerna gjordes under träd och i tät vegetation, som skydd mot solen och mot spaning från det turkiska flygvapnet.
    De flesta av intervjuerna gjordes under träd och i tät vegetation, som skydd mot solen och mot spaning från det turkiska flygvapnet.
  • En gerillasoldat framför bunkern där han sov ­natten innan. Kriget har varit tillbaka i ett år.
    En gerillasoldat framför bunkern där han sov ­natten innan. Kriget har varit tillbaka i ett år.

”Nu börjar ett ännu tuffare krig”

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Mångårigt krig

PKK är den turkiska statens största inrikespolitiska fiende. Sedan 1984 har den vänsterrevolutionära rörelsen och dess gerillastyrkor legat i krig mot den turkiska staten. Först för att få ett självständigt och socialistiskt Kurdistan, men sedan den högste ledaren och grundaren Abdullah Öcalan fängslades i Turkiet 1999 har målet istället varit en frihetlig autonomi. Dessutom, demokratiska reformer och kulturella rättigheter, som att kurdiska barn ska få lära sig sitt modersmål i grundskolan.

Våren 2013 utropade de båda parterna vapenvila och en fredsprocess inleddes, där Turkiet utlovade ett reformpaket. Men förändringarna dröjde och de politiska spänningarna växte.

För exakt ett år sedan återvände kriget. Den utlösande faktorn var Islamiska statens (IS) självmordsbombning mot ett kurdiskt kultur- och mediacenter i staden Suruc den 20 juli 2015. Efter det sköts två turkiska poliser ihjäl i staden Ceylanpinar. Av en PKK-cell, ryktades det, eftersom många kurder då precis som nu säger att den turkiska staten samarbetat med IS. Det är de inte ensamma om att tro.

President Recep Tayyip Erdoğan svarade på polismorden med att genast återuppta fullskaliga bombningar mot gerillans huvudområden.

– Här låg en av kvinnorna. Hon brann fortfarande, när jag kom fram 20 minuter efter attacken, säger Daliyan när han en eftermiddag pekar in bland några ruiner i byn Zergele, i en dalgång i Kandilbergen.

Kallas martyrer

Åtta civila dog när Turkiet flygbombade flera hus i Zergele i augusti 2015, vilket dokumenterades av ett fältteam från Amnesty International. Ruinerna med madrasser och kläder i ligger ännu kvar helt orörda i byn, som ett minne över kurdernas martyrer. En banderoll med bilder på alla åtta sitter uppspänd på ett intakt hus i närheten. Samma status, martyrens, har den turkiska staten och Erdoğan-vänliga medier gett de många poliser och regeringssoldater som dött i olika bombdåd från PKK under det gångna året.

Ytterligare flera hundra civila kurder uppskattas ha dödats när armén belägrat kurdiska städer i sydöstra Turkiet och utkämpar långvariga bataljer mot PKK-kopplad stadsgerilla. Striderna har lett till runt 400 000 internflyktingar.

Den kurdiska militanta gruppen TAK har svarat på övergreppen genom dödliga bombdåd i västra Turkiet och har varnat utländska turister från att besöka landet. Blodsutgjutelsen har polariserat samhället allt mer och spänningarna har också tydligare än på åratal följt etniska linjer. Det tidigare, så hoppfulla arbetet för att hitta en lösning på den över 30 år gamla konflikten, ser i dag ut att vara helt grusat.

– Erdoğan försöker göra slut på PKK en gång för alla. Vi slåss för vår existens och kommer fortsätta slåss till siste person, om det behövs, säger Zagros Hiwa, internationell kontakt-person för PKK, när Dagens ETC möter honom i en by.

Läs vidare på nästa sida: Svårt att se slut på konflikten

PKK

Kurdistans arbetarparti (PKK) bildades 1978 med målet att skapa ett socialistiskt, självständigt Kurdistan.

En väpnad kamp fördes först mot kurdiska rika markägare, som kollaboratörer till staten. Sedan 1984 har ett inbördeskrig mot staten utkämpats, som krävt tiotusentals människoliv och miljontals flyktingar. Sedan 1999 kämpar PKK för en anti-kapitalistisk autonomi.

Ideologin hos PKK:s grundare Abdullah Öcalan utgör kärnan i en politisk massrörelse, som är verksam i de kurdiska områdena i Turkiet, Syrien, Irak och Iran samt i den kurdiska diasporan. Sedan 2014 är de revolutionära kurder i Rojava, norra Syrien, allierade med USA för att bekämpa jihadiströrelsen Islamiska staten.

Inbördeskriget

Inbördeskriget i Turkiet har sina rötter i en nästan hundraårig diskriminering som kurder och andra etniska minoriteter utsatts för, sedan den turknationalistiska republiken skapades. Kurder blev utan ett eget hemland i de avtal och gränsdragningar som europeiska kolonialmakter skapade för Mellanöstern, under och efter det första världskriget.