Idag är det fritt fram för friskoleägare att göra vinst på skolpengen och dela ut den till aktieägarna. Men regeringen har lovat en helrenovering och återreglering. Förslagen i den utredning som idag lämnades till regering är ett första steg.
– Det är ett förtroende att få driva förskola eller skola med offentliga medel. Det ska regelverket återspegla, säger den särskilda utredaren Joakim Stymne.
Den viktigaste punkten är ett förbud mot att dela ut vinster under de fem första åren efter att en skola startats eller bytt ägare. Det ska också bli förbjudet att flytta pengar för att komma runt vinstutdelningsförbudet, till exempel till en annan del av en koncern eller genom att betala överpriser för skolmat eller hyra.
Inga snabba klipp
Utredningen föreslår också att varje skola och förskola ska behöva göra sin egen ekonomiska redovisning där skolpengen tas upp som en intäkt. Det här ska göra det möjligt att få insyn i hur skolpengen används och att den inte används till något annat än skolverksamhet.
Det ska också bli förbjudet att dela ut vinster om skolan har stora brister som de har blivit ålagda att rätta till. Och om skolan tar emot statsbidrag som ska höja kvaliteten.
– Min bedömning är att de här förslagen sammantaget innebär ett stopp för kortsiktiga aktörer som vill göra snabba klipp, samtidigt som vi behåller en mångfald av huvudmän, säger Joakim Stymne.
Utbildningsminister Johan Pehrson (L) går ännu längre och säger att nu åker börsklippare ut med huvudet före. Men efter de första fem åren finns det fortsatt inget förbud för att ta ut vinster, så länge skolan sköter sig och inte tar emot kvalitetshöjande statsbidrag. Börsbolagen kommer alltså fortsatt att kunna driva skolor och plocka ut vinster.
Varför är det viktigt att skolföretagen ska få fortsätta dela ut vinst efter fem år?
– Det kommer att vara mycket svårt att leverera kortsiktiga överskott på den här verksamheten. Och det tycker jag är bra, säger Johan Pehrson till Dagens ETC.
Hur mycket vinst brukar skolbolagen ta ut de första fem åren?
– Det ser lite olika ut för olika huvudmän, så det vill jag inte gå in på. Men vi vet att det idag genereras överskott, det flyttas pengar, koncerner flyttar resurser. Vi kommer nu strama upp det detta och det kommer ytterligare förslag utöver det här delbetänkandet.
Ni pratar om en helrenovering av friskolesystemet. Kritiker kallar det snarare för ”mäklarfix” eller ”småfix” och att det här inte alls sätter stopp för vinstutdelningen. Hur ser du på det?
– Det stämmer inte. De som för fram de åsikterna har ju aldrig gjort något. De har ju suttit på händerna så fort de har haft regeringsmakten. Nu sker de här förändringarna och de sker för eleverna, för lärarna och för Sveriges framtid.
Ungefär hur många friskolor är det idag som tar emot statsbidrag och andra sådana bidrag som de gör att de inte skulle få dela ut till vinst?
– Det är en rätt stor andel som tar emot dem. Men utredarna har nu en modell för hur det här ska kunna utformas och det är upp till regeringen att klassificera vilka särskilda statsbidrag som går till ren kvalitet.
