En oro kan däremot skönjas hos dem som under lång tid tjatat om behovet av massiva investeringar. På vänsterkanten inom socialdemokratin ser man nu hur utrymmet för satsningar på klimat, välfärd och infrastruktur krymper.

– Om det finanspolitiska ramverket ska fortsätta se ut som det gör och om vi fortsätter att ha en stram skattepolitik, då medför det nedskärningar i motsvarande storlek på andra områden. Och det i ett läge när vi har en krossad klimatpolitik och en välfärd på knä, säger Eira Arb Zackrisson, vice ordförande i den vänsterlutande S-föreningen Reformisterna.

Svångremmar och sänkta skatter

Det är förvisso vad Reformisterna sagt så länge de har funnits. Att de svångremmar som spändes runt finanspolitiken under krisåren på 90-talet ska kastas. Att staten ska låna till stora investeringar i klimat och välfärd och att de rika ska beskattas tuffare. Men de summor som det nu pratas om i försvarsberedningen, där riksdagens alla partier förhandlar om de kommande årens försvarspolitik, sätter den ekonomiska politiken i ett nytt ljus. 

Inom Nato talas det om att kravet på medlemsländernas försvarsutgifter kan höjas från två procent av BNP till tre procent. Det är också vad Centerpartiet krävt och flera andra partier öppnat för. Det handlar i så fall om 60 miljarder mer om året.

Det är mycket pengar. Som jämförelse kan nämnas att när årets budget lades fram ifjol bedömdes hela utrymmet för reformer vara 40 miljarder. Året dessförinnan 30 miljarder.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) vill fortsätta sänka skatterna, det har hon flaggat för i åtskilliga intervjuer. Samtidigt förnekar hon inte att investeringsbehoven är stora, inte minst när det gäller infrastruktur och elförsörjning.

– Sverige har mycket stora behov. Här kommer det handla om prioriteringar. Det kommer också handla om att få fart på tillväxten, det tycker jag är en underskattad diskussion. Vi hör väldigt sällan, särskilt på vänsterkanten, om hur ekonomin ska växa för att få mer pengar till allt det vi ska göra, sa Elisabeth Svantesson i samband med en pressträff nyligen.

”Finns inga gratis pengar”

I höst ska en parlamentarisk kommitté föreslå förändringar av det finanspolitiska ramverket. Moderaterna har öppnat för att ersätta överskottsmålet med ett mål om budget i balans, men inte för att gå längre än så och låna till investeringar. Och Elisabeth Svantesson avfärdar att det skulle vara en lösning för att försvarssatsningar inte ska tränga ut efterlängtade investeringar.

– Det är inte ramverket som kommer att rädda investeringarna. Ramverket är i grund och botten tänkt för att vi ska kunna investera i låg- och högkonjunktur. Exakt var kommittén landar återstår att se, men det finns inga genvägar och det finns inga gratis pengar, säger hon.

Fel tänkt, tycker Eira Arb Zackrisson. Hon menar att lån för att finansiera sådant som nya järnvägar och bostäder är just vad som krävs för framtida tillväxt.

– Att ändra det finanspolitiska ramverket så att man kan investera är grundläggande för att kunna öka tillväxten på lång sikt, säger Eira Arb Zackrisson.

Också finansministerns önskan om ytterligare skattesänkningar får henne att reagera.

– Det vore jätteolyckligt. Vi har sänkt skattekvoten steg för steg sedan 90-talet och det ser vi resultatet av i form av en supernedbantad välfärd och ökad ojämlikhet. Och att göra det nu när vi har haft en hög inflation, det vore helt bakvänt, säger Eira Arb Zackrisson.

LO: ”Orealistiskt”

I LO-borgen är tongångarna liknande. 

– Vill man satsa mer på försvar och samtidigt minska skatteintäkterna, då måste man skära någon annanstans. Det är orealistiskt att sänka den svenska skattekvoten, säger LO-ekonomen Torbjörn Hållö.

Han framhåller att många av de investeringsbehov Sverige står inför är tillfälliga. Även om vägar och järnvägar alltid behöver underhållas, är behovet särskilt stort just nu eftersom det varit eftersatt under många år.

– Det samma gäller när vi behöver bygga nya äldreboenden i takt med att befolkningen blir äldre, säger Torbjörn Hållö.

Därmed behöver en större volym på den årliga försvarsbudgeten inte tränga ut investeringar – om man ändrar i ramverket så att statsskulden tillåts öka.

– De tillfälliga eftersatta behoven behöver inte trängas undan av att vi behöver satsa på försvaret. Vi kan öka vår skuldkvot, säger Torbjörn Hållö.

”Inget magiskt trollspö”

Men att ändra i ramverket för att låna till investeringar räcker inte, enligt Torbjörn Hållö. Med en åldrande befolkning är behoven av permanenta förstärkningar av välfärdsverksamheter och pensionssystem också stora, menar han.

– Om försvaret ska få ytterligare en procent av BNP och välfärd och pensioner någon procent, då räcker det naturligtvis inte att sänka överskottsmålet från plus 0,3 till minus 0,5 av BNP.Då måste man öka skatteintäkterna, det är enkel matematik.

Höjda skatter tycks långt borta att döma av finansministerns uttalanden. Att partierna kommer överens om att överge överskottsmålet tycks mer inom räckhåll, konstaterar Torbjörn Hållö. 

– Det är väl uppenbart att de behov som finns inom försvarsområdet har ökat trycket på att förändra ramverket. Men som sagt, det är inget magiskt trollspö.