Nu har avtalet skickats ut på remiss, bland annat till de kommuner och regioner där de amerikanska baserna är tänkta att placeras. Härnösands kommun skriver, liksom flera andra kommuner, att det finns en risk att det skulle öka hotet mot kommunen. 

– Vi har ju redan nu en ökad hotbild i och med att vi har en militäranläggning i kommunen. Om det finns amerikanska styrkor i stan kan det öka den hotbilden ytterligare. Det måste ändå beaktas, säger kommunstyrelsens ordförande Andreas Sjölander. 

Han pekar på att det kan leda till nya kostnader för kommunen. 

– Enligt avtalet är det väldigt få kostnader som ska belasta den amerikanska staten. Bland annat nämns det att bygglovshantering och den biten inte ska ligga på USA. Vi vill ha det belyst hur det påverkar Härnösand att vi får inte ta ut kostnader från USA, säger Andreas Sjölander. 

Betalt för ökat hot

Även Luleå kommun, där flygflottiljen F21 pekats ut som ett område som amerikanska styrkor ska få tillgång till, lyfter risken för olyckor och att det kan belasta kommunen. 

– Om det kommer förvaras saker som kan sprängas eller förstöras på området så behöver vi dimensionera vår räddningstjänst utifrån det. Vi behöver svar på hur det tänkt att vi ska förbereda oss för den typen av hot och om det dyker upp fler hot än tidigare. F21 har en egen räddningsstyrka idag men det kan påverka även området runt omkring och då blir det ett civilt ansvar, säger Carina Sammeli (S), kommunstyrelsens ordförande i Luleå. 

Hon vill att staten tar fram en extra ersättning för de kommuner och regioner som kommer att beröras av de 17 amerikanska baserna. 

– De extra kostnaderna som kan uppstå är ingenting som vi vill justera inom den befintliga ersättningen från staten för civilt försvar och krisberedskap. Den ersättningen fördelas över hela landet utifrån befolkning. Men alla kommuner kommer ju inte vara berörda av det här. Om staten och USA har bestämt att det ska finnas en amerikansk bas ska i Luleå, då bör staten stå för kostnaden, säger Carina Sammeli. 

Gotland: Garantier mot kärnvapen

Det är något som flera av de utpekade kommunerna och regionerna håller med om. Även Sveriges kommuner och regioner (SKR) lyfter behovet av ersättning från staten i sitt remissvar. ”Om kommuners och regioners kostnader ökar till följd av Natoanslutningen och DCA-avtalet, måste de ersättas av staten i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen”, skriver SKR.  

Region Gotland skriver i sitt remissvar att det kan handla även om andra ökade kostnader än de som har med själva militäranläggningarna att göra, i och med att att de placerade amerikanska soldaterna också ska få ta med sig sina familjer.

– Kommer de amerikanska baserna att innebära att vi har människor från USA som bli en del av vår kommun och tar del av den kommunala servicen? Som kanske behöver barnomsorg och skola, går på biblioteket, använder vägar och infrastruktur, kanske råkar ut för olyckor och behöver akut sjukvård, då behöver man säkra hur man finansierar det, säger Meit Fohlin (S), regionråd i Region Gotland. 

Gotland vill också få garantier för att inga kärnvapen kommer att förvaras på gotländsk mark. 

– Det är någonting som vi i dialog med gotlänningarna har uppfattat som väldigt viktigt. I Norge finns det särskilda skrivningar kring kärnvapen i avtalet men i den svenska debatten verkar det inte som att man vill uttrycka sig så tydligt kring det. Vi tycker att avtalen ska skrivas lika i hela Norden. Att det inte lagras kärnvapen på Gotland är viktigt för att gotlänningarna ska känna att det här blir rimligt för oss, säger Meit Fohlin. 

Kiruna: Säkra jämställdheten

Älvdalens kommun lyfter i sitt remissvar att det kan skapa spänningar mellan amerikanska trupper och lokalbefolkningen när alla inte är lika inför lagen i och med att amerikanska soldater ska lyda under amerikansk lag. Kiruna kommun konstaterar att det saknas en konsekvensanalys av hur avtalet påverkar jämställdheten och specifikt kvinnors och flickors rättigheter. Kommunen vill att det säkerställs att svensk lagstiftning som reglerar samtycke och prostitution ska efterlevas även av de amerikanska trupperna. Kiruna kommun understryker också vikten av att urfolksrätten och rättigheter för nationella minoriteter respekteras.

Andreas Sjölander i Härnösand varnar för att det i brist på information till invånarna om vad DCA-avtalet kommer att innebära kan uppstå ryktesspridning och felaktig information. 

– Vi har redan märkt att det sprids information som inte är verifierad. Vi vill att man snabbt ser till att ge korrekt information till Härnösandsborna. Det här avtalet väcker nyfikenhet men också oro – och det måste man ta på allvar, säger han.

Behöver veta mer

Åsikterna kring huruvida det är bra eller dåligt för Härnösand att vara en av de utpekade platserna för amerikanska baser är blandade, enligt Andreas Sjölander. 

– Det finns företrädare som tycker att det är väldigt bra och det finns de som tycker att det är mindre bra. Jag kan ju bara utgå från mig själv och jag är ambivalent. Vi kan konstatera att vi är en av de utpekade kommunerna och behöver veta mer.

Carina Sammeli i Luleå säger att hon är glad åt att F21 finns i kommunen och att hon inte vill säga något om att USA får tillgång till basen.

– Det är statens roll att hantera utrikespolitik och försvarspolitik. Om staten och USA har kommit överens om att Luleå är en av de platser som ska ingå i avtalet, då har de nog god grund för det. Mina frågor handlar om hur det påverkar Luleåborna, hur vi säkerställer att Luleå är säkert och ett bra samhälle att leva i. Och det får ju vi hantera.