Stefan Löfvens (S) misstag var att han inte omedelbart efter att las-utredningen kom, sa det väldigt tydligt: Det här går inte, denna utredning ger för mycket makt till arbetsgivarna. Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) var visserligen försiktigt kritisk direkt när utredningen kom. Men Löfvens misstag var att inte redan från början klart deklarera att las-utredningen stred mot Januariavtalets lydelse om att ”en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls.”
Hade Löfven med full kraft direkt slagit fast att detta kan icke bli lagstiftning, så hade han redan från början kunnat sätta en helt annan press på Centerpartiet och Liberalerna.
Var det alltså ett spelteoretiskt misstag Löfven begick? Ja, men misstaget speglar mycket mer än så: Socialdemokratin har år för år mist sin identitet som ett tydligt löntagarparti. Det är det historiska här.
Hur kommer det då att gå? Eftersom ingen vill ha en regeringskris tror jag inte att det till slut blir en sådan. Centerpartiet är sakta men säkert på väg att backa när man inser att en ny konfliktnivå kan komma på arbetsmarknaden (fler strejker, mer bråk). I den nyliberala tankesmedja som heter Centerpartiet är det nog faktiskt först nu som de insett vilka höga insatser de spelar med. Och Liberalerna är ett krisparti som kan gå under i ett extraval.
Löfven kommer därför att utnyttja kritiska remissvar på las-utredningen för att mala sönder den, samtidigt som Vänsterpartiets hot på ett välgörande sätt ligger kvar.
Det hela slutar i en kompromiss som snarast bevarar status quo på arbetsmarknaden – vilket innebär fortsatt underläge för löntagarna.
För var så säker: De nya regler som eventuellt kommer på arbetsmarknaden kommer inte att stärka de breda löntagarskikten.
Det får facken slåss för på egen hand.